Girjas Äntligen!

Efter fyra hundra år har samerna erkänts som urfolk med urninnes hävd.  

Det som en gång stulits ska givetvis lämnas tillbaka.  

 

Högsta Domstolen ger Girjas sameby rätt - staten förlorar

Högsta domstolens dom är tydlig och klar: Girjas sameby har ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska på samebyns område ovanför odlingsgränsen och den ensamrätten är grundad på urminnes hävd.

HD menar att staten inte kunnat visa att samernas av urminnes hävd uppkomna rättigheter skulle ha släckts. Samerna hade i vart fall i mitten av 1700-talet rätt att upplåta jakt och fiske och kronan accepterade då den samiska rätten. Den rätten har sedan övergått till samebyarna genom lagstiftning. (Den första renbeteslagen kom 1886 och 1971 ändrades styrelseskicket från lappfogdesystem till samebyar med egen styrelse.)
Att frågan om rätten till jakt och fiske hamnade i domstol beror till en del på att en majoritet i Sveriges riksdag beslutade om  den s.k. fria småviltjakten i fjällen, samtidigt som samerna hölls utanför processen. Att småviltsjakten släpptes fri samma dag som Sametingets första mandatperiod invigdes den 25 augusti 1993 väckte stor ilska.
Sametingets styrelse närvarade i Stockholm när domen lästes upp och gläder sig. Styrelsens ordförande Per-Olof Nutti säger att domen öppnar helt nya möjligheter för Sametinget:
- Det är en klar och tydlig dom som bekräftar samernas rätt till självbestämmande. Det är en ståndpunkt som Sametinget hävdat från allra första början. Nu har vi fått upprättelse.
- Den svenska staten har behandlat samerna felaktigt genom historien. Nu har vi fått andra förutsättningar att arbeta gentemot myndigheter, departement och organisationer, konstaterar Nutti.
HD:s ledamöter var eniga i sin dom. Två stycken ansåg att Girjas sameby kunde anses ha rätt till jakt och fiske utifrån rennäringslagen medan de övriga resonerade att de samiska rättigheterna är baserade på urminnes hävd, vilket också står i domsutslaget.
Girjas-målet har varit ett stort och mycket komplicerat mål. HD har gått igenom en väldigt stor mängd material och gammal lagstiftning ända från 1500-talet. Hovrättens dom var något otydlig men HD kom till samma resultat som tingsrätten.
Samebyns advokat Peter Danowsky  har jobbat med Girjasmålet sedan 2007 och har nu fått vara med om att skriva historia. Han är glad över att domstolen tagit fasta på det långvariga bruket och tycker det är bra att domstolen landat i en civil rätt.
Kontakt
Per-Olof Nutti
Sametingets styrelseordförande
+46 070-376 31 12

Alimus Duopmostuollu doarju Girjás čearu – stáhta vuoittáhalai

Alimus duopmostuollu lea cealkán áibbas čielga duomu: Girjás čearus lea aktovuoigatvuohta mearridit galget go iežát beassat bivdit ja guolástit čearu eatnamiin gilvinráji bajábealde, ja dan aktovuoigatvuođa guoddá čearru doloža rájes geavaheami bokte.

Alimus Duopmostuollu gávnnaha ahte stáhta ii leat nagodan duođaštit ahte sámiid rievttit doloža rájes geavaheami vuođul, leat nohkan. Sámiin lei goit 1700-logu gaskkamuddui riekti addit lobi bivdit ja guolástit, ja stáhta dohkkehii sámi rievtti. Dat riekti lea dasto sirdon čearuide lágaid bokte. (Vuosttaš boazodoalloláhka bođii 1886, ja 1971:s nuppástuvai stivrenvuohki go lappefogde-vuogádat heaittihuvvui ja stivrejupmi sirdui čerrui mas lea iežas stivra.)
Sivvan manin bivdo- ja guolástanriekti šattai áššin duopmostullui, lea mealgadii dat ahte Ruoŧa riikkabeaivvi eanetlohku mearridii luoitit smávvafuođđobivddu friddja duottarguovlluin, seammás go sámit eai beassan leat mielde dán proseassas. Lei hui suhttadahtti ahte smávvafuođđobivdu luitui friddjan seamma beaivvi go Sámedikki vuosttaš doaibmaáigodat rahppui borgemánu 25 beaivvi 1993.
Sámedikki stivra lei Stockholmmas go duopmu celkui ja stivra illuda dáinna. Stivraságadoalli Per-Olof Nutti lohká ahte duomu bokte rahpasit Sámediggái ođđa vejolašvuođat:
- Dát lea hui čielga duopmu mii duođašta sámiid rievtti iešmearrideapmái. Dat lea oaidnu maid Sámediggi lea čuoččuhan álggu rájes juo. Dál leat mii ožžon riekta.
- Ruoŧa stáhta lea vearrut meannudan sámiid vuostá historjjá čađa. Dal leat mis iežá eavttut maid mielde sáhttit bargat eiseválddiid, departemeanttaid ja organisašuvnnaid ektui, oaivvilda Nutti.
Alimus duopmostuollu celkkii ovttamielalaš duomu. Guovttis aniiga ahte Girjás čearu riektevuođđun bivdui ja guolásteapmái sáhttá leat boazodoallolága jelgii, ja nuppit ges atne ahte riekti vuođđuduvvo doloža rájes geavaheapmái, ja nu čuožžu maid duomus.
Girjás-ášši lea leamaš stuora moalkás ášši. AD lea mannan oba olu materiála čađa ja guorahallan boares lágaid gitta 1500-logu rájes. Hoavvarievtti duopmu lea veahá eahpečielggas, muhto Alimus Duopmostuollu gávnnahii dan seamma maid diggeriekti lea gávnnahan.
Čearu advokáhtta Peter Danowsky lea bargan Girjásáššiin 2007 rájes ja lea dan rájes leamaš mielde dán historjjálaš áššis. Son illuda go duopmostuollu lea deattuhan guhkes áiggi geavaheami, ja atná buorren ahte duopmostuollu lea nannen siviilarievttálaš vuođu.
Váldde oktavuođa
Per-Olof Nutti
Sámedikki stivraságadoalli
+46 070-376 31 12