Afghanistan visar att västländerna har levt i en illusion.
Vi har haft en tro på att de afghanska försvarsstyrkorna, polisen och statsapparaten med västerländskt stöd har kunnat skapa en demokrati.
Vi har trott på att de mest utsatta kvinnorna och barnens rättigheter. Har Sveriges deltagande på något sätt främjat det vi anser vara demokrati?
På den tiden har många frågor ställts om Sveriges deltagande i Afghanistan. Är uppdraget i backspegeln ett misstag? Har det någonsin lyckats att mot ett folks vilja skapa demokrati med vapenmakt?
Under de 20 år de allierade har varit i Afghanistan har Afghanistan, enligt våra västerländska värderingar, varit en bättre plats än under den föregående period. Framsteg i regeringskontrollerade områden har gett väldigt många fler barn utbildning, kvinnor har kunnat delta i samhället i mycket större utsträckning än tidigare, tillgång till hälso- och sjukvård, friheten i den allmänna och mänskliga situation har enligt våra värderingar varit bättre.
Nu måste vi göra allt vi kan för att människor vars liv och säkerhet äventyras genom att de har samarbetat med oss kan hitta en säker plats. Om de lyckas lämna Afghanistan måste vi också erbjuda dem en säker tillflyktsort i Sverige. Vi är skyldiga det dem det då de trott på vår idé om hur ett samhälle ska se ut.
