Flyktinginvandring en kostnad för Sverige
Expertgruppen för studier i
offentlig ekonomi, ESO, har studerat sysselsättningsnivån hos flyktingar
mellan 1983 och 2015. Studien visar bland annat att integrationen av
flyktingar gradvis försämrats, och att en genomsnittlig
flykting utgör en kostnad på 74 000 kronor per år för de offentliga
finanserna under hela sin resterande vistelse i Sverige.
Rapporten är skriven av Joakim Ruist vid ESO, en självständig kommitté under Finansdepartementet med uppdrag att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut. Enligt Ruist har flyktingar i studien identifierats med precision från år 1990 – för åren dessförinnan utgår studien från att samtliga invandrare från ett antal länder, bland andra Irak, Ungern, Chile och Afghanistan, var flyktingar.
ESO:s studie visar att flyktingars sysselsättningsutveckling gradvis försämrats under den undersökta tidsperioden. På 1980-talet uppges integrationen ha varit betydligt snabbare än under 1990-talet och framåt. Sedan 1990-talskrisen har integrationstakten varit något jämnare med en gradvis försämring.
Studien visar att integrationen av flyktingar i Sverige aldrig kommer att vara så snabbt som på 1980-talet. Att det nu går långsammare är något som många politiker struntar i medan ett parti talat för döva öron om problematiken.
Rapporten poängterar att det finns inte någon exakt måttstock enligt vilken integrationen kan sägas vara lyckad eller misslyckad. Rapporten konstaterar att det alltid varit svårt att sätta lågutbildade flyktingar i sysselsättning på en arbetsmarknad som kräver gymnasie- eller högskoleutbildning.
Rapporten påvisar också stora skillnader mellan flyktinggrupper från olika ursprungsländer, sysselsättningen bland de mest framgångsrika grupperna har varit mer än 40 procentenheter högre än i de minst framgångsrika.
Det påvisas även att kvinnliga flyktingar under de första 10 åren i Sverige har mycket lägre sysselsättningsgrad än männen – ett glapp som först efter 20 år utjämnats.
Studien gör också en prognos av flyktinginvandringens, och flyktinganhöriginvandringens, långsiktiga påverkan på de offentliga finanserna. Detta genom en beräkning av flyktingars och flyktinganhörigas bidrag till den offentliga sektorns finanser under sin livstid i Sverige.
Prognosen visar att flyktinginvandringen både på lång och kort sikt är en kostnad för Sveriges offentliga finanser. Kostnaderna uppges vara högst de första åren efter invandring, varpå genomsnittsflyktingen sedan ger ett positivt bidrag till statskassan, som dock inte täcker underskottet från de första åren och det som sedan uppkommer vid pensionen.Osäkerheten i beräkningarna är stor, men indikerar att nettoomfördelningen via de offentliga finanserna till en genomsnittlig flykting under hela dennas livstid i Sverige uppgår till i genomsnitt 74 000 kronor per år. I Rapporten finns en jämförelse om omfördelningen till en genomsnittlig flykting i Sveriges befolkning 2015 var cirka 60 000 kronor.
Så vad kostar den genomsnittliga invandraren under sin livstid?
Anlände som 30 åring lever till 80 50*74000 = 3 700 000
Anlände som 40 åring lever till 80 40*74000 = 2 960 000
Anlände som 50 åring lever till 80 30*74000 = 2 220 000
Enligt rapporten är de tio första åren mer kostsamma för de offentliga finanserna vilket leder till att kostnaderna för de sent anlända torde vara betydligt högre än vad genomsnittet ger. Den som kommer som 50+ torde aldrig komma in på arbetsmarknaden. Personen blir en belastning genom hela systemet för att slutligen hamna i gruppen av de fattigaste pensionärerna.
Mats Hammarstedt Har kommenterat rapporten och har i grafisk form redovisat kostnaderna för de första 7 åren efter ett uppehållstillstånd. Sedan finns det en betydande kostnad före beslutet. 