Johan Pehrson (L) har hamnat i den ödemark som en gång kallades ”mitten” i svensk politik.
Som partiledare måste man vara beredd till omprövningar, ja just något som Liberalerna på senare tid blivit allt duktigare på att göra. Liberalernas linje verkar nu vara att säga absolut nej till sverigedemokrater i regeringen, fast att bejaka SD:s idévärld är helt rätt för Liberalerna. Hitintills här det SD som i stor utsträckning get innehåll till regeringens handlande.
Nu ställs det ultimativt krav från Jimmie Åkesson, för att i det fortsätta samarbetet efter 2026 så skall SD ingå i regeringen. Det ger tydligen Liberalerna kalla fötter för (L) och partiledaren Johan Pehrson tvingades backa för SD:s krav. Partiledaren för Liberalerna ger samtidigt uttryck för att förhållandet till SD är inte alls föremål för omprövning. Tanken på den gamla klykan ”Vända kappan efter vinden” åter blivit Liberalernas ledstjärna? I alla fall nu mitt i valperioden. Hur det senare blir är osäkert, fast ingen tror att Liberalerna kommer att positionerna sig inför valet som den döende svanen och godhjärtade lämna riksdagen. Det intressanta blir vilka frågor partiet driver i valrörelsen och hur bar det går att lura väljarna än en gång med vad partiet i slutändan ( om de klarar spärren) kommer att lansera som duon politik.
Blir Liberalerna åter en gång partiet att driva det som SD skriker högst om? För miljöpolitiken och skolan är mer eller mindre misslyckad. Vi får se om två år vad som blir Liberalernas livlina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar