Liberalerna kappvändare?

Johan Pehrson (L) har hamnat i den ödemark som en gång kallades ”mitten” i svensk politik.
Som partiledare måste man vara beredd till omprövningar, ja just något som Liberalerna på senare tid blivit allt duktigare på att göra.  Liberalernas linje verkar nu vara att säga absolut nej till sverigedemokrater i regeringen, fast att bejaka SD:s idévärld är helt rätt för Liberalerna. Hitintills här det SD som i stor utsträckning get innehåll till regeringens handlande. 

Nu ställs det ultimativt krav från Jimmie Åkesson, för att i det fortsätta samarbetet efter 2026 så skall SD ingå i regeringen. Det ger tydligen Liberalerna kalla fötter för (L) och partiledaren  Johan Pehrson tvingades backa för SD:s krav. Partiledaren för Liberalerna ger samtidigt uttryck för att förhållandet till SD är inte alls föremål för omprövning. Tanken på den gamla klykan ”Vända kappan efter vinden” åter blivit Liberalernas ledstjärna? I alla fall  nu mitt i valperioden. Hur det senare blir är osäkert, fast ingen tror att Liberalerna kommer att positionerna sig inför valet som den döende svanen och godhjärtade lämna riksdagen. Det intressanta blir vilka frågor partiet driver i valrörelsen och hur bar det går att lura väljarna än en gång  med vad partiet i slutändan ( om de klarar spärren) kommer att lansera som duon politik. 

Blir Liberalerna åter en gång partiet att driva det som SD skriker högst om? För miljöpolitiken och skolan är mer eller mindre misslyckad. Vi får se om två år vad som blir Liberalernas livlina.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) krymper ekonomin.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterar  EU-kommissionen i sin nya vinterprognos att Sveriges ekonomi går sämst i EU och ekonomin krymper under 2023. Frågan är om detta är bra eller dåligt att vi faller från högsta höjde?

Det enda positiva är att inflationen är på väg nedåt som en följd av högre räntor, fast någon ska betala.
En minister som saknar trovärdighet på posten leder till en ekonomin i fall blir givetvis en given utsaga.

Gratis pengarnas tid är förbi kan vi konstateras. Fallet blir dessvärre större när ingen tror fullt ut på regeringens åtgärder. Vist är det sant att alla fått mer i plånboken, några hundralappar till de fattigaste, men mest har de som inte behöver dem fått sådär 10.000 i månaden. Eller ska vi vara tydlig 300 falukorvar av bästa kvalitet extra, något som givetvis inte inträffar för den som redan har mycket.

Högerregeringens fördelningspolitik är glasklar. Den leder till tveksamhet  hos de stora internationella aktörerna.

Politisk sandlåda om hyrorna

När ett parti utan inflytande ryter till i en för den uppväxande generationen utbyter kaos i politiken. Ingen vill ge med sig om principer. Eller är den egna platsen med extrema förmåner som vaktas.  Hellre principer än förnuft verkar de åttas paroll vara. Fast några säger sig vara villiga att ta ansvar!

Vi står inför ett omval!  Som om saken då skulle vara löst?

Energi till vilket pris?

I Sverige har röster höjts för bevarande av kärnkraften. de rostiga och all mer osäkra verken önskas bibehållas. Utan att ta hänsyn till marknaden verkar dessa förespråkar agera enögt. PRISET FÖR NY SOLEL OCH VINDEL HAR DRASTISKT MINSKAT. Priset för nu KÄRNKRAFT har drastiskt ÖKAT. HUR SKA VI BETE OSS? Marknaden har utanför den politiska svären agerat. Upptäckt att kärnkraften och fossileldat inte är lönsamt.

I den framtida el-balansen är både solel och vindkraft resurser som inte är reglerbara. När solen lyser och vinden blåser störtdyker elpriset. Detta borde vara positivt för elkunderna. Den oreglerbara vindkraften kan hundrafalt förse oss med energi fast med förbehållet att det inte alltid blåser. Solelen är idag knappt en procent av produktionen men förväntas i framtiden få en betydligt större andel. 

Kärnkraften är inte lämpad för att stå för regleringen utan här är det vattenkraften som redan idag klarar den uppgiften. För att den regleringen ska bli bättre behövs större kraftöverföring i våra stamnät. 

I Finland oroas man av nedstängning av svensk kärnkraft. Själva bygger man ny kärnkraft. Samtidigt behövs i Finland en kraftig förstärkning av överförd kraft från Sverige och Norge. Den nya kärnkraften behöver få ledningar så att den kan levereras! Från Sverige förväntas en kabel Wasa Umeå på 600MW och över Torneälven en tredje luftledning på 700MW och från Norge en lyftledning på 600MW. Allt detta som säkerhet att få kraft till Finland när det nya kärnkraftverket står klart. Givetvis kan elen gå från kärnkraftverket att täcka behov i Sverige och Norge.

Var har vi reglerbar kraft förutom i de svenska stora älvarna? När kärnkraften kom på 1970-talet lades ett stort antal mindre kraftverk ned i Sverige, dessa motsvarar ca två kärnreaktorer. En del av dessa var möjliga att delta i regleringen av el-mängden. En återställning av en del av dessa kraftverk kan ge ett bidrag till ökad reglerbar kraft. Dock är det i Norge en betydande utbyggnad av reglerbar vattenkraft kan ske. Det har till nu inte hänt då Norge idag har ett betydande överskott på el. I framtiden finns inget el-överskott! Norge kommer att få incitament och bygga ut reglerbar vattenkraften, så även i mindre utsträckning Sverige.

Det byggs kablar inte bara mellan Sverige och Finland. Det finns kabel till Lettland, Polen, Tyskland och Danmark. Kablar som överför vatten- och vindkraft mellan länderna. Ibland, mycket sällan behöver Sverige smutsig kol-el från Danmark eller Polen, fast oftast exporterar Sverige elöverskott över dessa kablar. Kabeln till Lettland har medfört att elpriset i de baltiska länderna halverats mot det pris Ryssland kräver. Kablarna fungerar som immunitet mot de ryska energipolitikens maktutövande. De norska kablarna mot Tyskland minskar det ryska inflytandet i energisektorn.

I betraktande av den svenska avvecklingen av äldre kärnkraftverk är det enkelt att konstatera att husägare sätter upp soldrivna el-paneler i en omfattning som är både bra för el-balansen som för husägarens ekonomi. Denna el som produceras förbrukas lokalt vilket klaras av befintliga nät som kan utnyttjas bättre. Utbyggnaden av vindkraft kompenserar snabbt mer än den avvecklade kärnkraften.

Ska vi vara ärliga så är det svårt att förstå de som talar om brist på EL! Denna brist finns enbart i vissa områden som t.ex. Stockholm, Malmö och Göteborg, där man lägger ner sina fossileldade kraftverk och inte ersätter dem med något bättre. I Stockholm lär det inte finns  ett enda vindkraftverk!?

Bensinprotest

Protester i 12 städer,  mot vad?

En manifestationer i 12 städer  mot priserna på bränsle är tänkt att väcka politikernas uppmärksamhet. Bland annat i Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Falun bensinupproret  med hemmagjorda banderoller på bensinmackar klockan 16:00 på fredagseftermiddagen. 

Bilarna som de naturligtvis ska parkera på ett ”obekvämt sätt”,  kan tänkas bidra till onödigt resande och väcka debatt om bilisternas livsstil inte håller måttet.

Meningen med att blockera pumparna är att uppmärksamma folk som kör in på mackarna om livsstilen med ohämmad bilism inte är hållbar. Det är mycket möjligt att vissa kanske blir påverkade av detta och kan tänka sig andra lösningar än de som sitter fast i en klimatfientlig livsstil. 

Det är att gå från prat till handling. Alternativa miljöriktiga bränslen behöver på allvar sättas i produktion. Bilisterna ska givetvis dra sitt strå till stacken men utan att politikerna tar krafttag går det inte.

Ännu lever drömmen om en fri ohämmad bilism men om den ställs mot ett möjligt liv på jorden ter sig drömmen tämligen utopisk.

Svenska Nyheter

Med vemod kan konstateras fakta att det enda syregivande programmet i SVT mister sin eminente profil. Trött på politik slutar Jesper, med en förmodad gäspning, programmet med att et inte var min grej.

Vem ska nu ta sig ann satiren för allmänbildningen i Sverige?

Svensk migrationspolitik svänger.

Det finns de som frambär tanken att ju fler muslimer, desto mindre integration!

I Sverige har  men sakta fått allt färre förlåtande naiva politiker, särskilt i småorterna som efter 2015 blev medvetna om migrationens effekter. Det började med att glesbygden tomma bostäder fylldes sedan framträdde problemen med integration och främmande kulturella synsätt.  

Sverige är inte ett islamiskt land och kommer förhoppningsvis aldrig att bli. När man ser dessa burka och niqabber går tankarna till svarta olyckliga fåglar. Man kan önska att politikerna sätter stopp för migration och inflödet från muslimska områden som gör det nödvändigt att lagstifta mot de olyckliga fåglarna. Men det är det för mycket begärt. De flesta människor, särskilt politiker, förstår bättre på symboler än substans, och måste ha hotet tryckt i pannan innan de lyssnar.
Sanningen är att  fortsatt muslimsk migration är en bomb i alla europeiska samhällen. Ekonomiskt, socialt, kulturellt och politisk. Migrationen försvagar Europa, dränerar Europa och på lång sikt förstör Europa.  Invandring skadar oss på ett, andra, tredje eller fjärde sätt. Den verkliga oro är att det sker så långsamt att vi knappt märker det.
Muslimer tar steg-för-steg ut sin aggression mot europeiska vanor, normer och idéer, i kombination med den förändrade demografin, är de acceleratorer som sätter det europeiska samhället på defensiven. Oftast följer våra politiker trycket. Det är lättast, dvs. mest lämpliga och efterlikna en tolerans som äger rum i media, på golvet och bland välmenande västerlänningar som är upptagna att vara söta. Det behöver var inte vara fel men straffas en vacker dag.
De medkännande politikerna blir färre, realismen växer tyst. Men det sker från en mycket låg förståelse för vad islam och invandring betyder i den sociala verkligheten. Det är de svagaste grupperna som i första hand drabbas. Press på sjukvård, skolor, boende och oro på gator och trapphus.

Det finns en fortsatt friska önskan att i ordet "integration". Fast det är bara en illusion bland politiker som sällan möter integrationen i vardagen. Att bli en svensk är invandraren och deras efterkommande plikt. Fast samhällets flathet att undvika regler och beslut får allt olyckligare konsekvenser. Ej stanna åk hem har fått betydelsen gömma sig och stanna.  ​​

Allt medan våra politiker talar om integration som blir allt mer omöjlig och visar sig i sjunkande opinion och förtroende. Sedan undrar man varför blev det så?

Transportstyrelsen skandal

Läser man transportstyrelsens årsrapporter under GD Staffan Widlert tid främst 2012 så slås man av berömmet för de stora besparingarna inom IT. 

Det skulle bli lättare för medborgarna i landet Sverige att föra sina kontakter med transportstyrelsen. Det var ett vällovlig inställning som även var kantad av regeringens Reinfeldts strävan om privatisering av allt möjligt. Dåvarande GD Staffan Widlert har i juli 2017 uttalat sig som om han inte hade en aning om att transportstyrelsen hanterade hemliga uppgifter om rikets säkerhet samt sekretessbelagda uppgifter.

Fast det är ju så med tjänstemän och politiker som slutat att de inte har något kvardröjande ansvar, endast sina miljonavgångar och pensioner.

I bakspegeln kan konstateras att de som nu skriker (alliansen) om ministrars avgång är de som själva orsakade problemen med sin hantering av sekretess och hemligheter om riket. Ett överskuggande strukturfel var regeringens Reinfeldts, att i alla lägen förorda privatisering och externa upphandlingar. Allt i den allenarådande ton att det blir bättre och billigare. Och vem vet hur mycket av informationen snurrar runt utanför de svenska myndigheternas kontroll? Filosofin som regeringen Reinfeldt hade med att lägga sekretesshinder på svenska myndigheter och samtidigt öppna för främmande makters informationssökning och brottslig verksamhet är naivt skrämmande.

Hade regeringen Reinfeldt suttit kvar hade den Så kallade skandalen för Statsminister Stefan Löfven hade varit en skandal som omedelbart fällt regeringen Reinfeldt. Fast politik är ju att vilja fast Alliansen har ju ingen plan! Här står de och skriker ut plakatpolitik i sann traditionell kommunistanda medan den befarade kommunisten i sammanhanget Jonas Sjöstedt gör en vidare analys och ser bakgrunden i alliansens tidigare naiva hållning till datahantering och säkerhet.

Anna Kindberg vill vara statsminister alternativ  men har i detta utspel mer blivit komiken Batra och skapar ytterligare ett klavertramp som verkligen bevisar att stockholmare inte är smartare än de som bor utanför tullarna.

Det är märkligt att alliansen inte förstår att det är deras tidigare politik som lagt grunden för att öppna Sverige och privatpersoner för attacker och hot.

Vad blir  regeringen Reinfeldt eftermäle, klarar den historien granskning? Kommer framtida borgerliga regeringar att med öppna famnar omfamna de som man betraktar som en varig böld i Riksdagshuset? Allt för att nå maktens underbara sötma. Fast vist hotar en doft som inte är önskvärd.

18.00
Efter alliansens svar på Löfvens ombildning av regeringen står det klart att alliansen skjutit sig i sank när de klart har avvikit i de konstitutionella reglerna. Hur ska det i framtiden vara möjligt att ha en minoritetsregering om en majoritet i opposition från ena dagen till den andra avsätter statsråd?

Handskakning ej för fundamentalister?

Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) har tvingades avgå efter att avslöjanden visade att han vid ett flertal tillfällen umgåtts med islamistiska och högerextremistiska grupper. Utåt sett så skedde det på egen begäran och av en allmän bedömning utifrån ett oacceptabelt beteende. De enda som inte verkar tycka detta är språkrören Gustav Fridolin och Åsa Romson och som det verkar många inom partiet.

När det kom till offentligheten att politikern Yasri Khan (MP) vägrat skaka hand med en kvinnlig reporter från TV4 så står partiet som ett frågetecken. Kahn intervjuades av en kvinnlig reporter och framförde åsikten att hälsa genom att ta i hand var alldeles för intimt.

Yasri Khan sade till Sveriges Radio att det är ett personligt val, helt enligt de åsikter som extrema islamister inom bl.a. brödraskapet torgför.

Gustav Fridolin berättade i SVT:s Gomorron att han känt till Khans värderingar men hade haft svårt att koppla det till att kvinnor i ett sk feministiskt parti skulle kunna känna sig kränkta av fenomenet. Representanter från det andra regeringspartiet står upp med en mun och förklarar att det är oacceptabelt.

Fast i samhället utanför politiken går det alldeles utmärkt att bära på fundamentalistiska idéer.

En man vägrade skaka hand med den kvinnliga chefen vid anställningsintervju. Han fick inte jobbet. Arbetsförmedlingen drog in hans arbetslöshetsstöd eftersom de ansåg att han borde bidragit till att skapa mer gynnsamma förutsättningar för att bli anställd.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämde Arbetsförmedlingen, som dömdes att betala skadestånd om 60 000 kr för detta. Domen finns att läsa här.

Läkaren krävde att den kvinnliga, muslimska patienten skulle hälsa på honom genom att skaka hand. När hon vägrade inställdes undersökningen. Kvinnan anmälde läkaren och Hässleholms tingsrätt ansåg det röra sig om diskriminering. Vårdföretag dömdes att betala ett skadestånd på 75.000 kronor. När ärendet nådde Hovrätten (2016) får läkare rätt och kvinnan ingen diskrimineringsersättning. Det beklagas av Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO.

Vanligtvis betraktats doktorn som en person som båda könen kan utnyttja. Muslimer som vägrar att hälsa på doktor följer inte till vanliga muslimska normer, de uttrycker fanatism.

Så hur står det egentligen till inom det lilla regeringspartiet.

Är (MP) en oas att föda och legalisera extremister?

Kvinorna tar över!

En futurum tanke!

Nu när alliansen förlorat valet har de excentriska herrarna med stöd av en kvinna som styrt politiken i 8 år ifrågasatts. Centern har en kvinna, Moderaterna bytte till en kvinna, KD är på väg att välja en kvinna och folkpartiet är på god väg att välja en kvinna.

Tryggt mellan blocken står de svenske med huvudsakligen män.

Till vänster är det 2 och halv män och en halv kvinna. Inga förändringar verkar vara på gång där.

Sedan har vi feministerna som till huvuddel är kvinnor.

Vad säger detta oss om den nya politiken? Möjligen att kvinnorna håller på att ta över.
Vad blir resultatet?
Blir det som inom den offentliga förvaltningen, skolan, försäkringskassan eller vården?
Att allt hamnar i ett stadium av förfall?

Vem vet vi är på väg mot 4.5 kvinnor mot 3.5 män i rikets styre.
Jämställt så det förslår, vad ska sedan kvinnorna klaga på när det är de som styr.

Ett Gott Nytt År!

Ett Gott Nytt År!

Som vanligt vid denna tid får tillönskas ett gott nytt år trotts att det tidigare året haft sina brister. 

Sverige ett land där häst varit på tal. Både det att det numera inte får gå en ensam häst i hagen utan den ska ha sällskap av en miniatyrhäst. Dock var det så att en rad produkter av kött fick sällskap av häst trotts att det inte behövdes. Till råga på allt så klippte vår finansminister av sin hästsvans. Orsaken till det kom att handla mer om en överkamning och viktiga  politiska motiv. 

Så här i efterhand är det tydligt att ministern inte ville förknippas med hästskandalerna utan accepterade att visa flinten som tecken på att han var en mogen man.

Leekatten Took

Opinion 2013

Den första opinionsmätningen för 2013 har redovisats av Expressen/Demoskops. Expressens kampanj mot SD och järnrören har haft resultat, SD når den högsta opinionsnoteringen någonsin med 9,2 %.

Samtidigt är det allt tydligare att de tre mindre allianspartierna har problem. KD och Centern är i gungning. KD har länge legat under spärren till riksdagen medan Centerpartiet kämpar med inre strider kring ett nytt idéprogram. Allmänt känt är ju att Centern är ett idélöst parti.

Mellan blocken är det jämt medan ett valresultat skulle ge en kraftig övervikt för oppositionen. Alliansens politik har fungerat under en tid men nu när allt fler siffror pekar åt fel håll kan varken populära åtgärder som skattesänkningar utlovas eller att alliansens mantra om arbetslinjen andas trovärdighet när arbetslösheten blivit rekordhög. Hur ska alliansen nu kunna ge trovärdiga och tydliga besked framåt om vad den vill.

KD och Folkpartiet vill prioritera arbetet med skolfrågorna. Fast de flesta eleverna saknar rösträtt och inte kan ge sina synpunkter på att de ska mätas och pressas till resultat. Önskemålen verkar gå åt det motsatta hållet med en ökning av den lärarledda undervisningstimmarna och en minskning av lärarnas administrativa börda. Hur denna ekvation ska gå ihop är svår att förstå då all mer mätningar och betyg ska genomföras.

När det gäller Vänsterpartiet har de inte haft någon stabil kurva i opinionen, den ligger en eller två procent över riksdagsspärren och lär så förbli fast drömmen är som för alla partier att öka. Då återstår bara att vänta ut politiken.

Socialdemokraterna är det största parti med förväntningar på sig hur de ska beskriva hur arbetslösheten ska minska och hur de anser att de allt sämre resultaten i skolan ska hanteras. Fast det lär nog dröja innan partiet gör sina utspel. Det är säkert oroande att de tidigare kamraterna V och MP för politik som i många stycken inte sammanfaller med Socialdemokraternas och att det kan uppstå sprickor lätta att angripa.

Miljöpartiet har en allt större längtan till ministerposter och siktar på att bli det tredje största partiet även efter 2014. Deras paradnummer med klimatfrågorna har tonats ned medan de delar synen på den fria invandringen med Vänsterpartiet. Frågan är hur invandringen löses med denna syn? I dagens samhälle råder en skriande brist på bostäder för unga och hur stora bostäder i en hast ska trollas fram till nyanlända är för den objektiva betraktaren en gåta.

Sist och som vanligt hanteras Sverigedemokraterna. Efter Expressens och medias drev mot järnrören verkar partiet  opinion stabiliserats på en ny nivå kring 10 procent. Hur blocken ska hantera detta verkar både media och de politiska partierna vara helt rådvilla kring. Partiet är med god marginal vågmästare. Politiken kan vara enkel med att se på hur invandringen har påverkat samhället. Samtidigt har allianspolitiken sopat ner sjuka och arbetslösa i en underklass oberoende om det gäller inflyttade eller personer födda i Sverige. Så länge andra partier talar om frågor som inte berör de sämst lottade i samhället kommer stödet för ett parti som framför de enkla lösningarna att finnas.

Hur politiken ser ut efter 2014 blir spännande. Utspel av alla de slag är dock att vänta.

Lee Tok

Halvtid i politiken! Då händer det något.

Partierna har trott att det går att köra vidare i de gamla spåren. Tragiskt för alliansen är paniken som spirar när hälften av partierna pendlar kring spärren till Riksdagen. Då kommer det realistiska förslaget att slå samman de fyra partierna till en enda lista för att om möjligt behålla makten. Verklighetens folk har upptäckt att arbetslinjen inte fungerar då arbetslösheten ständigt ökar. Baksidorna av valfrihet, avreglering och utförsäljning blir alt tydligare för alt större grupper. Samhällsfinansierad omsorg flyr skatten i Sverige och flyttar vinster till skatteparadis. Skattesänkningar har gynnat en redan prioriterad grupp medan allt fler har fått det sämre och lever alt närmare fattigdom och utanförskap. Sjuka får springa runt på olika apotek och vänta på medicin för att om apoteket har lager drar det ner vinsten.

Oppositionen vill inte samarbeta och det ger bättre resultat än att tala som en trebent vänsterallians. Nu kommer de tre partierna att driva egna frågor och sedan se vad valresultatet blir efter valet 2014. Arbetslösheten verkar inte finnas eller verkar vara för svår att förstå verkligheten. Det är tre partier som i en rad frågor har olika visioner. Invandrarfrågan är den tydligaste där MP och V tänker sig helt öppna dörrar och massinvandring. Socialdemokraterna har inte definierat sin politik så att den tydligt skiljer sig från de två andra vänsterpartierna. Inte heller i frågan om utförsäljning och avreglering av välfärden ges tydliga budskap.

Den dominerande verkligheten är att det tredje största partiet som ingen vill tala med är det som växer och växer. Det partiet har bättre på att fånga upp en opinion som finns. Partiets långsiktiga arbete med sin invandringskritik har fångat allt fler väljare. I grunden har partiet inte förändrat sig utan det är medborgarna som prioriterar frågan. Frågan är om det blir tillåtet att säga vad man tycker i den frågan? Historiskt avtalade LO om att utlänningar/flyktingar 1945 skulle ha 75% av en svensks lön. Eller är SD den ventil som behövs när verkligheten ser annorlunda ut än drömmen. SD har goda möjligheter att fortsätta växa då det har funnits och finns en invandringskritisk opinion som är större än SD:s opinionssiffror.

Deklarationer från de äldre riksdagspartierna att SD inte på några villkor kan påverka politiken gör att det blir lättare att lägga en röst på SD oavsett vad partiet driver för frågor. Det blir ju ändå en röst som inte kommer att påverka. Partiet kan komma att lyfta frågor som berör medborgarna. SD kan även få ett kraftigt lyft om valrörelsen 2014 från andra partier blir upprepning av tidigare retorik. Verkar valet på förhand avgjort kan även det gynna SD.

Den nya politiken handlar i grunden om partier bildade under 1800-talet är de som har lösningarna på 2000-talets frågor?

Barnskrik är (M) politik!

Fredrik Reinfeldt håller sommartal och betraktar skandalerna med sprit och representation i de statliga verken och stiftelsen som bagateller! Jo vi tackar den del av befolkningen som tycker att det är rätt att göra så och lägger sin röst på festprissarna. Arbetslösa och sjuka har klämts åt för att de är slöa och inte vill arbeta. Men nu har alliansen upptäckt att människor är så fräcka att de får gå till kommunens socialkontor för att över huvud klara sig. Det var ju inte så alliansens tänkte när statens finanser skulle vara starka och besparing skulle bli besparing så att det kunde bli skattesänkning för den som inte behövde det.

När det gällde oppositionens samarbete tyckte Fredrik Reinfeldt att den inte fungerade. Och det var en fullständigt korrekt iakttagelse. Lika korrekt som att det är omöjligt att förstå vad en bebis jollrar om. Ändå finner han tillfället att jämföra jollret med oppositionens budskap. En jämförelse som givetvis går hem i de egna leden men knappast är av någon högre intellektuell analys. Det förstår ju redan den enklast skola människa att finns det inget samarbete så finns det inget.

Sommartalet får ses som en sommarfluga och vi får vänta oss allt fler desperata utspel från en allians som verkar bli allt mer oense om hur Sverige ska styras. Snart är det nog dags för alliansen att damma av Göran Person som ny partistrateg för gänget som i allt fler frågor upptäcks med ändan naken.

Valsystemet en kampanjorganisation!

De etablerade rikspartierna skapade valkaos lokalt vilket även avslöjar stora demokratiska brister!

Det kaos som uppstått visar klart på de brister som finns i svensk demokrati i allmänhet och vallagen i synnerhet. Valsedlar i vallokalerna har saknats eller varit omflyttade. Röstmottagarna har inte haft kontroll över ordningen och om var och hur de röstande lagt sina röster i valkuverten. Propaganda har i vissa fall även förekommit inne i vallokalen. Det handlar om systematiska brister på hur valnämnden prioriterar röstmottagarnas kunskaper om sitt myndighetsutövande. För att säkerställa grundvalen för demokratin – ett fritt, individuellt och oberoende val måste RF, vallag och kommunallag följas. Krav har även ställts på att de behöver revideras.

Den 19 september avslutades det allmänna valet 2010. Några dagar senare var vinnare och förlorare utsedda och förhandlingar för styrningen av både stat, kommuner och landsting kunde starta. Givetvis fanns det missnöjda med valets utgång som såg möjligheten att överklaga till Valprövningsnämnden.

Politiken gick i stå på flera ställen i väntan på beslut av den valprövningsnämnd. Det kaos som uppstått i Örebro och Västragötaland visar klart på de brister som finns i vallagen. När ett parti som ingen av de tidigare vill samarbeta med får en framgång då står blocken så sementerade mot varandra att kaos , eller snarare kortslutning, mellan partierna uppstår. Företrädare för olika partier påstår att de felaktigt förlorat mandat pga någon felaktighet i hanteringen. Givetvis ska det vara rätt hantering av valsedlarna men partierna ska inte ställa sig över vad folket bestämt. Då får de se till att byta ut folket istället vilket några partier pläderar för.

Ett överklagande av valet var sannolikt redan samma dag när partier hade en så kallad ”valskola”, som sannolikt överträdde gränserna för kollektiv röstning. Inbjudna medborgare fick en skolning av partiets kandidater om hur de skulle rösta. Kandidaterna följde med de röstande ända fram till valurnan. På SVT Tvärsnytts sändning kan man se en socialdemokratisk kandidat stå bredvid röstmottagaren bakom valurnan och applådera en av de röstande. Tekniken är väl prövad i de forna östdiktaturerna men att Sverige och inte Norge skulle vara den sista Sovjetstaten 2010 var något förvånande. Även partiledare reste under medias bevakning, land och rike runt, och röstade ett flerta gånger samma dag. Allt för publiciteten.

Denna bild av hur valet gick till 2010 visar några av många problem med den svenska vallagen, och demokratin. Det är uppenbart att det i dag enbart finns ett mål för vallagen och dess tillämpare att ökat valdeltagandet och ev själv få något nytt mandat. Baksidorna av vallagen är att det blir olika hantering i kommunerna som har ansvar för valet. Alldeles för många sätt att utöva myndighetsutövning utan någon som helst kunskap eller utbildning. Här ligger ett ansvar på de lokala politikerna som inte har någon annan drivkraft än att själv få så många röster som möjligt och som handlar inom lagens råmärken på ett sätt som de tror kan gynna dem själva.

Valprövningsnämnden har nu beslutat att valen i en valkrets i Örebro och hela Västragötaland ska göras om. Dessa val kännetecknades av såväl formella fel som av dålig hantering. Valsedlar har saknats eller varit omflyttade. Röstmottagarna har inte haft kontroll över ordningen i vallokalen och om var och hur de röstande lagt sina röstsedlar i valkuverten. Propaganda har förekommit inne i vallokalen. I vart och ett av dessa fall borde röstmottagarna reagerat men avstått. Det handlar om systematiska brister medan Valprövningsnämnedn verkar ha valt att lägga tyngdpunkten vid att allianspartier kan ha mist mandat och inte på de övriga förhållanden om hur valet genomförts.

Tyvärr visar sig bristerna även i hanteringen efter valet. Länsstyrelsen vägrar räkna tillskrivna namn på valsedlar och parti med framgång anklagas för tomma stolar fast de inte har varit tomma. Myndigheter har gjort politiska värderingar i att inte räkna alla sedlar. Länsstyrelsen har godkänt vissa valsedlar som varit påskrivna, medan andra underkänts. Det är tydligt att röstsedlar granskats olika. De accepteras diskrepanser på en knapp promille (var tusende röst) mellan kommunernas slutsammanräkning och länsstyrelsernas sammanräkning. Dessa fel kontrolleras inte mot röstlängden då så små avvikelser accepteras.

Felaktigheterna i röstmottagandet och sammanräknandet kompletteras av ett föråldrat valsystem där kommuner fortfarande tvingas dela in sig i valkretsar. Det innebär generellt att stora partier gynnas. Därigenom blir också röster olika mycket värda. Ett mandat i en mellanstor stad kan för ett parti ”kosta” 1000 röster, medan ett annat parti klarar sig undan med hälften.

Den svenska vallagen är en rest av en svunnen tid. Den bygger på ett system där det fanns få partier med stora skillnader mellan partierna. I dagens Sverige finns många partier och små röstetalsskillnader. Varje röst måste inte bara räknas även kvaliteten på såväl röstmottagning som sammanräkning måste vara hundraprocentig.

Vallagens förlegade karaktär tydliggörs av den oförmåga att hantera den situation som uppstått 2010 med ett rekordstort antal överklaganden. Valprövningsnämnden saknar resurser för att hantera en ohållbar vallag. Det är även uppenbart att vi fått en politiserad hantering av en juridisk process där det skapats oklarhet i om beslutet grundar sig på lag eller på politiska överväganden.

För att säkerställa den svenska demokratin, ett fritt, individuellt och oberoende val måste såväl vallag som kommunallag revideras. Fram till 2014 kan mycket förbättras så låt oss bestämma oss för att gör det svenska valsystemet mer som en produkt av rättsäkerhet och inte som en kampanjorganisation.

Lee Tok

Arga kvinnan anmäler man som misshandlas!

De politiska turerna i Järnet blir allt vidare. Nu polisanmäls Lersten av den kvinna som är misstänkt för att skaffat torpeder som misshandlade halvmånens politiker.

Tanken med uppdraget som kvinnan påstås anstiftat uppges var att skrämma mannen till underkastelse samtidigt som förövarna plockade med sig några småsaker för att dölja tilltaget som ett snatteri. Anmälan om falsk till vitelse har lämnats in i till Tokstadsepolisen. Efter det stor grälet om maktpositioner inom Halvmånen vet kvinnan inte varför Lersten lät sig misshandlas av okända personer som uppges vara män. Möjligen ville han ha medlidande och på så sätt minska stödet för sin kvinnliga rival.

Kvinnan undrar varför Lersten och myndighetsutövare påstår att hon är skyldig? Det var klart uttalat män som utförde handlingen och hon är bevisligen mor till barn och borde då vara en kvinna.

Tokstadspolisen bekräftar att en anmälan om falsk tillvitelse har lämnats in och de undrar givetvis om det är kvinnan (Halvmånen) eller polisen som ska ansvara samhällets lag och ordning. I detta fall verkar det som om Halvmånen anser sig kunna gå från retorik till att vara utövare av ordningsmakten. Att kvinnan skulle ha anlitat de fyra manen ska nu utredas ordentligt vilket polisen betraktar som sin uppgift och inte något för Halvmånen, säger polisens taleskvinna.

Polisen ska återställa ordningen i Tokstad och talesättet att dunka in förstånd i huvudet verkar inte fungera och ska med omedelbar verkan stoppas. Det är ju inte alla likt Beris Lager som har träskallar och kan hävda sig som varande ett parti!

Lisa Posent