Alliansregeringen klargör att bajsstädning är ett typexempel på arbetslinjen.
Edvard Unsgaard (M) skriver på Facebook. ”tycker invandrare och invandrarföretagare är otroliga. Någon idiot hade i natt gjort det lite större behovet i vårt trapphus (och lagt sin halsduk där…). Jag ringde vårt städbolag som drivs av invandrare som på en halvtimme skickade över en ryska som städade och sanerade trappen. Det är arbetslinjen det, att på en halvtimme en söndag få fram en duktig städerska som gör ett fantastiskt jobb!”
Tokstad har ett stort antal invandrare som driver företag. Även om det finns en stor nerskräpning som flera redan påpekat både från Holkpartiet, de Blå-Gula samt Socialpartiet är frågan om det finns tillräckligt med bajs för att hylla arbetslinjen. Frågan är om vi ska stå upp för Tokstad och göra det stora behovet här och där för att tillfredsställa den lokala Halvmånens hyllande av arbetslinjen. Att stå upp och göra det stora behovet är inte det normala sättet att utföra saken men desto vanligare i olika invandrargrupper. Hur ett sådant påstående ska värderas är osäkert. Är en beskrivning av verkligheten rasistisk eller vetenskaplig? Själv verkar Unsgaard uppröras över att det sociala samhället kritiserar honom och människor som fäller kränkande kommentarer om invandrare och inte lyfter sakfrågan om bajset.
Ett mer utbrett bajsande här och där verkar vara ett av de sista hoppen för arbetslinjen när det gäller att hitta arbeten som inte finns. Slutstationen fas 3 där det gäller sysselsättning kan ju fyllas med arbetslösa som den ena gruppen får bajsa i trapphus medan den andra städar. På detta intelligenta sätt skulle full sysselsättning kunna uppnås och alla blir nöjda. Från de som befolkar Riksdagen och skriver de politiska klara tankarna får vi den vackra synen på vad som är politikens värdegrund.
För att nu öka den ekonomiska aktiviteten väntar vi på att nya regler kring skatteavdrag för bajssanering kommer att införas av alliansen.
Per Fager