Sverige styrs som SD vill”
Det är märkligt att en liten minoritet i form av Sverigedemokrater (SD) så tydligt kan styra ett helt rike!
Det blir tydligt i form att tjänstepersoner som SD ogillar byts ut. Raden av utbytta generaldirektörer (GD) blir allt längre. Besluten om byten av GD har föregåtts av dominerande åsikter från SD:s påtryckargrupp i riksdagen, Påverkan utan ansvar för besluten. Är det så vi vill att landet ska styras, av populister utan ansvar? Redan står det klart att det finns en aversion i SD mot olika myndighetschefer. Särskilt stark verkar det yttra sig mot tjänstepersoner utsedda av de förra regeringen.
Ser vi nu hur det har blir när SD har det sista ordet! Efter att regeringen Kristersson med stödpartiet SD tog över makten blev konflikterna mellan Tidöpartierna uppenbara. När det gäller myndighetschefer har Sverigedemokraterna krävt oinskränkt inflytande. Att SD haft en villa byta ut flera myndighetschefer är ingen hemlighet.
SD har pekat ut fyra myndighetschefer man vill byta – och nu har de fyra också fått gå.
Enligt SD har besluten tagits efter att de framfört ”kritiska åsikter”, medan regeringspartierna vikt sig för SD:s krav. Bland myndighetschefer har petningarna skapat en osäkerhet.
Migrationsverkets tidigare generaldirektör Mikael Ribbenvik talar nu fritt om SD:s styrning av regeringen. Behovet av att göra sig av med olika myndighetschefer hade SD:s ledare Jimmie Åkesson länge fäktat för. Medan regeringspartierna pekade på både grundlag och praxis att det är regeringen ensam som äger utnämningspolitiken. För Sverigedemokraterna är tydligen lag och ordning i statsapparaten mindre viktig. Vi har sedan Axel Oxenstiernas tid haft en tydlig uppdelning mellan beslutande församlingar och de som genomför besluten.
Frågan om SD.s inflytande har varit uppe till diskussion under regeringsförhandlingarna, men skrivningen i Tidöavtalet tolkas olika mellan regeringen och dess stödparti. Avtalet fördes upp till partiledarnivå där någon form av kompromiss nåddes. Vad resultatet blev är okänt, sant är att SD:s inflytande ha stärkts. SD hade en lista på fyra generaldirektörer man ville ha bort. En lista som i snabb takt kunde bockas av.
Det handlade om Migrationsverkets GD Mikael Ribbenvik och Sidas GD Carin Jämtin (S) samt Skolverket och Polisen. Även på flera myndigheter och statliga bolag, som Vattenfall och LKAB, har det i ledningen genomförts politiskt beslutade personbyten.
Inte heller har regeringen duckat för att bytt ut generaldirektörer innan förordnandet löpt ut. Det handlar om Strålsäkerhetsmyndigheten, där Nina Cromnier fick gå. Även Charlotte Svensson, Tullverket avlägsnades ett halvår före att förordnandet löpte ut.
Från regeringen hävdas att besluten är välgrundade och att en ny regering byter en del generaldirektörer, oavsett om det sker med eller utan SD:s inflytande.
Så nu har vi bokstavligen fått se vad SD:s inflytande leder till.
