Torka, värme, gräshoppor

Miljoner gräshoppor invaderat vetefält i Kandali, i Afghanistan. Gräshoppor som äter allt som är grönt. Efter att ha ätit upp allt grönt lägger insekterna ägg som kommer att kläckas nästa vår. Förstörelsen fortsätter i landet där  enligt FN råder brist på mat. Det är, till följd av klimat förändringar där torka uppträder för tredje året i rad. I år har  förhållandena varit "perfekta" för gräshopporna, allt enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

Afghanistan har tidigare besprutat runt 7 000 hektar mark  med kemikalier mot gräshoppor. Men den politiska ledningen har prioriterat kvinnors undertryckande mer än matförsörjningen. Försörjningskrisen har fördjupats efter det att talibanerna tog över makten i landet i augusti 2021. Kring 85 procent av befolkningen lever i fattigdom, enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP.

För att bekämpa dem behövs att resurser tillförs något som talibanerna inte prioriterar.  Nästa år kommer gräshopporna tillbaka när nästa generation kläcks och de kommer att spridas över ett alt större område. 

Kriget i Ukraina riskerar att öka bristen på mat, då främst i Afrika. Ser vi lokalt så har torka och stigande värme observerats i hela Europa. Katastrofal torka i Spanien ledde till att svenskarna klagade på dyra tomater. Haven blir varmare och fisk och växter dör. Det är bara försmaken till vad som är på väg att hända med matproduktionen på vårt klot. 

De styrande tycker fortfarande att åtgärder mot klimatförändringen  kostar för mycket av vår tillväxt! De föredrar att leva i förnekelsen och  hålla röstboskapen nöjda med förhoppning att själva bli omvalda. Vi ser slopande av reduktionsplikt och löften om kraftig sänkning av bränslepriserna i Sverige som politiska vägval i helt fel riktning.

Ett är säkert, klimatförändringarna kommer att bli kostsamma. Till sist pengar går inte att äta!

Tropikens regn flyttar!

Tropikernas regnområden har länge betraktats som  stabila längs ekvatorn och inte påverkade av klimatförändringarna. Fast det verkar inte vara säkert då  en nya studier avslöjar regionala förskjutningar som kan få dramatiska konsekvenser.
Det tropiska regnbältet är ett viktigt väderfenomen och avgörande för levnadsförhållandena  i stora områden.
Nu syns tydliga regionala förändringar där man bara ser ett större mönstret. Det menar en grupp amerikanska forskare, som har analyserat klimatmodellerna  och nu publicerar sina resultat i tidskriften Nature Climate Change.

I den östra hemisfären förskjuts regnbältet norrut, vilket kan leda till kraftigare monsunregn i Indien.
Kaskadeffekter
"Vår studie visar att klimatförändringarna kommer att flytta det tropiska regnbältet åt motsatt håll i två områden som täcker ungefär två tredjedelar av jorden. Det är en process som kommer att få kaskadeffekter på vattentillgången och livsmedelsproduktionen över stora delar av världen", säger Antonios Mamalakis, forskare vid Colorado State University i ett pressmeddelande.
Förenklat handlar det om en gräns som går genom Afrika, med Atlanten på den ena sidan och Indiska oceanen på den andra. Öster om gränsen förskjuts regnbältet norrut, och på den västra sidan flyttas det i stället söderut.

Efter upptäckten krävs fler studier för att förutspå konsekvenserna mer, skriver forskarna. I korthet handlar det om att det kan förväntas en ökad risk för torka i sydöstra Afrika och på Madagaskar och i södra Indien kraftigare monsunregn och översvämningar.  För Centralamerika ökar risken för torka.

Det som sker är ytterligare ett hot mot Amazonas  regnskog. Kan denna upptäckt vara en väckarklocka för värden medan det för Brasiliens högerpopulist till president är falska nyheter. 

För vår del är det frågan om hur allvarligt vi ser på att Golfströmmen saktar in och att det här riskerar att bli en kraftig förändring av vårt klimat. Smälter isarna kan vi räkna med många meters höjning av havsnivån. 

Fakta: Regnbältet – där vindarna möts

Den del av jorden som värms mest av solens strålar är området kring ekvatorn. Den varma luften stiger uppåt och viker sedan av söderut och norrut. Detta ger i förlängningen upphov till passadvindarna, som blåser tillbaka mot ekvatorn från varsitt håll i marknivå.

Passadvindarna möts i den så kallade intertropiska konvergenszonen. Då trycks luftmassorna uppåt, varpå fukten kondenserar och faller ut som regn. I genomsnitt regnar det 200 dagar om året i detta område.

Den intertropiska konvergenszonen rör sig en aning norrut och söderut i takt med årets gång och följer då den plats som värms mest av solen. Detta ger ett regelbundet säsongsmönster för nederbörden.

Klimatförändringarna ändrar temperaturskillnaden på olika sätt över jorden, vilket beräknas leda till att den intertropiska konvergenszonen förskjuts norrut eller söderut, beroende på hur uppvärmningen fördelas.

Källa: Nature Climate Change

ill vi vara med