Det är omöjligt att se härdsmältorna i Fukushima som en isolerad japansk händelse. Det som sker är en direkt parallell till olyckan i Forsmark 2006. Det var enbart turen som räddade oss från en härdsmälta.
De gemensamma svagheterna hos världens 439 reaktorer är behovet av ändlös elförsörjning. I säkerhetssammanhang kallas detta säkerhetssystem för UPS, uninterruptible power supply.
Slutar kärnkraftverkens enorma dieselgeneratorer att fungera så innebär det att pumpar för kylvatten och andra reaktorstyrsystem sätts ur funktion och inom några timmar är härdsmältan en realitet.
Härdsmältan i Fukushima var redan en realitet när tsunamimin slog ut dieselaggregaten.
För att hindra stopp i elförsörjningen har alla kärnkraftsanläggningar flera parallella elförsörjningssystem och dubbla antalet generatorer än vad som krävs. Fyra stycken dieselgeneratorer för att vara säker på att minst två av dem ska kunna generera den el som behövs. Fungerar enbart en innebär det att det blir haveri fast det tar längre tid.
Även i Sverige var det nära att ett kärnkraftverk förlorat sin elförsörjning, närmast ett haveri skedde i Forsmark 2006. Orsaken den gången var flera mänskliga misstag. Att två av dieselgeneratorerna den gången inte fungerade berodde på att de hade ett inbyggt fel som fanns även i de som ändå fungerade.
Japans informationen kring händelseförloppet i landets hotade kärnkraftsanläggningar är höljd i dunkel. De vill ju inte för omvärlden tappa ansiktet över ett misslyckande.
Forsmark och härdsmältorna i Japan blottlägger kärnkraftens sårbarhet. I Japan handlade det om tsunamin och i Forsmark var det den mänskliga faktorn som orsakade stopp i elförsörjningen.
Händelserna i Japan har redan fått europeiska länder att reagera men hur handlar de länder som är i behov av någon form av elförsörjning?
Det som hänt kommer att analyseras under lång tid. Behovet av kylning i reaktorerna måste fungera. Men hur kan kylningen garanteras?
