Danmark är för närvarande världsledande inom användning och marknad av vindenergi på land och till havs. Sedan 1970-talet har idéer, stöttade av offentlig politik lett till framgången inom vindkraft. Det handlar om integration av vindenergipolitik och energi- och klimatpolitik, och visar hur generationer av danska beslutsfattare har kunnat ständigt förnya och upprätthålla en visionär, politiskt konsensus under en mycket lång tidsperiod.
I Danmark har det gällt att utan politisk strid göra vindkraften till en integrerad del av elnätet. Det handlar om att hantera den dynamiken som finns i vindenergins industripolitik och beslut om att utveckla en inhemsk marknad såväl som att dra fördel av exportmarknader. Det gäller att hantera planering och placering av vindkraftverk som en del av den bredare utmaningen att upprätthålla socialt stöd för vindkraften. Principen om lokalt medborgarägande av vindkraftverk, som hade ett brett politiskt stöd, spelade en stor roll i detta. Utvecklingen av dansk vindkraft har under de senaste fem decennierna gett en klar bild av de olika möjliga och reglerande roller som offentliga myndigheter och politik har för att vårda en framgångsrika innovativa industrin med över 20.000 anställda.
Hur är det då i Sverige? Industrin skriker efter mer kraft medan politikerna träter. Enskilda medborgargrupper bruka framföra att det är bra med vindkraft, men inte här. Förhållandena i Sverige är att vår nuvarande högerregering med bromsklossen SD på alla sätt försöker stoppa vindkraften. Högerregeringen vill bygga kärnkraft!
Hur hanterar vi medborgarna?
Får kommunerna någon fördel av energiproduktionen?
Norra Sverige har offrat mycket vid utbyggnaden av vattenkraften. Nu offrar de på nytt vid utbyggnaden av vindkraft!
Det är hög tid att värna medborgarna och kommuner. Enklast är att ge tillbaka till kommunerna för energins skador i form av vatten- och vindkraft.
Enkelt lägg en grundskatt på all el-produktion som sedan förs tillbaka till de som producerar elkraften. Då får de drabbade (glesbygds) kommunerna mer intäkter och skatten som belastar kommuninnevånarna kan sänkas samtidigt som kommunens verksamhet och servis kan bli likvärdig med andra kommuner.
Vist kulle det vara att ta hänsyn till medborgarnas intressen på samma sätt som danskarna gjort i 50 år.
