Poseidon

Vattenfall-vd:n Anna Borgmenar gör klart att projektet Kriegers Flak söder om Skåne  pausas och det finns risk att samma sak händer med parken Kattegatt Syd utanför Falkenberg. Vattenfall anser att om inte staten står för kostnaden för kablarna in  till stamnätet, blir det svårt att få ihop ekonomin. Då blir det ingen utbyggnad. Dessutom har vi några kommuner som är rabiata motståndare till vindkraft.

När klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) beskriver betydelsen av tillståndet för Poseidon, påpekades att tillståndet förutsätter att parken ska vara färdigbyggd ”senast 2034”. Men vad är värdet av regeringens tillstånd, om projekt som ges klartecken, saknar förutsättningar för lönsamhet? Kommer regeringen tvinga Vattenfall till att bygga med medveten förlust?

Vattenfall kommenterade beslutet  och rest frågetecken om  hur de nu ska göra, först ska de studera regeringens beslut. Vad är att studera? Går inte kalkylen ihop så inte går man vidare. Fast som vi sett så är regeringen fixerad på enorma subventioner till kärnkraft, och helt öppen med att det är skattebetalarna som ska stå för kalaset.

Tydligt är att vattenfall behöver all tid för att analysera om det finns något ekonomisk förutsättning kring vindkraft till havs. För en som står och ser på kan det KD ledda styret i Öckerö kommun argument vara nog för att bevara turisternas lekstuga.

Argumentet att vindkraften inte är att lita på stämmer inte till havs. De höjder på verken som här anges 240 till 340 meterhöga, ger alltid elproduktion. Vinden blåser alltid mer på högre höjder. Det  givna exemplet är de 115m höga verken på Lilllgrund som stod färdiga 2007.

Medelvinden vid Lillgrund är omkring 8-10 m/s och årsproduktionen på 0,33 TWh, vilket motsvarar ett utnyttjande av installerad effekt på 34 procent, eller en medeleffekt på  38 MW. Detta motsvarar el till cirka 28 000 villor (12 000 kWh, villa och år).  Lillgrunds 0,33 TWh/år. Med antagande om 25 års livslängd, möjligen 35 år, kommer anläggningen under åren att producera drygt 8-11 TWh, och få en  investeringskostnaden per kWh blir cirka 22 öre. 

De verk som nu utvecklats och de höjder som gäller kommer att ha helt andra värden av tillförlitlighet än vad Lillgrund uppvisar. Det tråkiga är att de inte kommer att byggas med nuvarande regeringspolitik.

Inget företag gör medvetet en investering som inte blir lönsam! Varför tror regeringen det?

SD:s vrångbild styr regeringen i energifrågan

Vår regering styrd av SD:s vrångbild av vårt elbehov och vindkraft till havs ska fördyras och investerarna ska stå för kostnaden för anslutning till elnätet. Moderatregeringen sprider falska bilder om att det är skattepengar som används till subventioner av vindkraft när det i själva verket är alla elanvändarna som påverkar.

Alla vindkrafts satsningar till havs riskerar med rerigens åtgärder att bromsas upp!  Statligt ägda Vattenfalls chef för affärsområdet Wind, Helene Biström, beklagar regeringens förslag som i grunden att kasta om förutsättningarna.  Då handlar det om senareläggning av projekt eller att helt skrota planer.

Vindkraft till havs måste stå för sina egna investeringskostnader för att ansluta till elnätet enligt regeringen, rapporterar TT. SD:s vrångbild och inflytande tvingar regeringen till en politik som uppenbart är skadlig för Sverige.

Utredningar visar att vindkraft till havs blir jämfört med kärnkraft är lönsam fram till att räntan stigit till 10 %. Läggs kostnaden för anslutning till projekten blir investeringen upp till 20% större och kräver en högre kalkylränta. SD:s styrning av regeringen  gör att svenska folket riskerar att  nödvändiga projektet skrotas. Regeringen talar med kluven tunga, dels tillåta etablering av vindparker, dels gör det dyrare att bygga. SD har tydligen inställningen att klimatkrisen inte finns och därför ska nödvändiga energiinvesteringar med klimat bra lösningar motarbetas. Påhejare av SD:s synsätt är näringsminister Ebba Busch (KD) tal om stålskogar medan Klimat- och miljöminister  Romina Pourmokhtari (L) som ständigt hävdar att allt går att göra på något annat sätt. Oklart hur!

Sverige har låga produktionskostnaderna för vindkraft i ett internationellt perspektiv. Av de europeiska länder  har kostnadsdata visat att Sverige har de lägsta produktionskostnaderna i Europa. Varför inte bejaka denna fördel?

En första förklaring till att kostnaderna är låga är att det finns gott om goda vindlägen i landet. Nu försvåras bygget av havsbaserade vindparker långt från boende. Biologisk mångfald gynnas då fundamenten har visat sig fungera som hem åt småfisk samtidigt som rovfiske inte är möjligt i vindkraftsparkerna.

En andra förklaring till de låga kostnaderna är enligt Energimyndighetens bedömning att marknaden i Sverige präglas av hög konkurrens både när det gäller genomförande av projekt och handel med el, vilket tvingat projektörerna att optimera sina projekt för att få projektekonomin att gå ihop.

En tredje är att turbinpriserna i Sverige idag ligger lägre än i övriga Europa. 

Dessutom med lågräntepolitiken, som förts under 15 år, medfört att avkastningskraven (kalkylräntorna) varit lågt satta på investeringar.

Dessa förhållanden med låga produktionskostnader, låg investeringsrisk samt god tillgång på aktörer som har behov av lågriskinvesteringar är enligt Energimyndighetens bedömning förklaringen till att utbyggnaden av vindkraft i Sverige.
Se energimyndighetens dokument, https://www.energimyndigheten.se/contentassets/9f658fbcc1d24014bbe6fbeb70f80cba/er-2016_17-produktionskostnader-for-vindkraft-i-sverige.pdf
 
Förslaget förändrade anslutningsregler föreslås träda i kraft i oktober 2023. Det innebär att Svenska kraftnät inte längre ska ha i uppdrag att bygga ut kablar till vindkraftsparker till havs. Regeringen alternativa lösning menar att den som bygger vindkraft ska stå för kostnaderna att ansluta till elnätet på land. Risken är att det blir totalstopp för de få projekt som regeringen beviljat. Endast kustnära projekt blir troligen genomförda. SD- och moderatpolitiker kommer att se dem kring kusterna!

Hittills har motsträviga kommuner inte upplevt nedstängning i nätet. Risken för frånkoppling den kommande vintern 2023/24 är uppenbar. Vintern 2022/23 var det ytterst nära att frånkoppling av elen behövde tillgripas. Hur kommer då medborgarna att reagera?

Hur är det då med den den moderata framtoningen att alla kraftslag behövs? Och då prioriteras kärnkraft med just skattesubventioner!

Oscar Sjöstedt hopplös motståndare till vindkraft

Oscar Sjöstedt Sverigedemokraterna (SD) är motståndare till vindkraft. Han har stolt varit med och stoppat den i Skinnskatteberg där han sitter i kommunfullmäktige.

Sverigedemokraterna säger nej till utbyggnad av ny vindkraft i Sverige! Tankarna kommer från  partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt. Därtill skulle han vilja ”plocka bort” de vindkraftverk som redan är byggda och levererar en fjärdedel av vår elkonsumtion. Stundtals när vinden är bra levererar vindkraftverken mer el än kärnkraften, därtill till ett betydligt lägre pris. Enskilda planer på placering kan stoppas men skall all vindkraft utraderas?

Det Sverigedemokraterna ägnar sig åt är ingenting annat är intet anat än att  pressa upp priserna på el och i förlängningen haverera hela den svenska industrins framtid. Vad värre är så hotas vår överlevnad på klotet av politiska rörelser som inte inser hur allvarlig situationen är. Partiet och dess individer träder fram  ”stolta, med enorma skygglappar som klimat förnekare”. Partiet driver de flesta frågor i fel riktning, sänkt pris på fossila bränslen och förbud för alternativ är något som utmärker partiets blindhet inför det som sker i naturen.

Sverigedemokraterna grusar allt hopp om en framtid i balans med naturen. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har tydligt insett att det ”behövs mer vindkraft överallt”.  På  Moderaternas senaste Sverigemöte introducerades ett arbete för att ta fram en ny klimatpolitik där vindkraft kommer att ”vara viktig för att klara klimatutmaningarna och energiförsörjningen”.

Sverigedemokraterna, som det största stödpartiet till regeringen, håller inte med de andra regerings partierna om vindkraftens betydelse. 

Hur går det hela ihop? 

Sanningen är nog att det inte gör det. Det blir som  figuren Don Quijote i Miguel Cervantes roman   från 1605/1615,  där roman figuren  fäktande mot kvarnvingar. Lika hopplös är tidsandan i  Oscar Sjöstedts och SD:s extrema syn på vindkraften.

Har det till ytan lilla landet fel i satsningen på vind? Minst 20.000 arbetstillfällen enbart i Danmark.

Kalla: www.svk.se. Grönt vindkraft, gult kolkraft.

Danmark ett föredömme för vindkraft!

Danmark är för närvarande världsledande inom användning och marknad av vindenergi på land och till havs. Sedan 1970-talet har idéer, stöttade av offentlig politik lett till framgången inom vindkraft. Det handlar om integration av vindenergipolitik och energi- och klimatpolitik, och visar hur generationer av danska beslutsfattare har kunnat ständigt förnya och upprätthålla en visionär, politiskt konsensus under en mycket lång tidsperiod.

I Danmark har det gällt att utan politisk strid  göra vindkraften till en integrerad del av elnätet. Det handlar  om att  hantera den dynamiken som finns i vindenergins industripolitik och beslut om  att utveckla en inhemsk marknad såväl som att dra fördel av exportmarknader. Det gäller att hantera  planering och placering av vindkraftverk som en del av den bredare utmaningen att  upprätthålla socialt stöd för vindkraften. Principen om lokalt medborgarägande av vindkraftverk, som hade ett brett politiskt stöd, spelade en stor roll i detta. Utvecklingen av dansk vindkraft har under de senaste fem decennierna gett en klar bild  av de olika möjliga och reglerande roller som offentliga myndigheter och politik har för att vårda en framgångsrika innovativa industrin med över 20.000 anställda.

Hur är det då i Sverige? Industrin skriker efter mer kraft medan politikerna träter. Enskilda medborgargrupper bruka framföra att det är bra med vindkraft, men inte här.  Förhållandena i Sverige är att vår nuvarande högerregering med bromsklossen SD på alla sätt försöker stoppa vindkraften. Högerregeringen vill bygga kärnkraft!

Hur hanterar vi medborgarna? 

Får kommunerna någon fördel av energiproduktionen? 

Norra Sverige har offrat mycket vid utbyggnaden av vattenkraften. Nu offrar de på  nytt vid utbyggnaden av vindkraft!

Det är hög tid att värna medborgarna och kommuner. Enklast är att ge tillbaka till kommunerna för energins skador i form av vatten- och vindkraft.

Enkelt lägg en grundskatt på all el-produktion som sedan förs tillbaka till de som producerar elkraften. Då får de drabbade (glesbygds) kommunerna mer intäkter och skatten som belastar kommuninnevånarna kan sänkas samtidigt som kommunens verksamhet och servis kan bli likvärdig med andra kommuner.  

Vist kulle det vara att ta hänsyn till medborgarnas intressen på samma sätt som danskarna gjort i 50 år.

Estland först i Europa med SMR kärnkraftverk

Går allt som planerat, Olkiluoto3 i minne, står det första modulära kraftverket i östra Estland klart 2031. Företaget Fermi Energia presenterade sitt val av reaktormodell i Tallinn på onsdagen. Svenska Vattenfall som är delägare i  Fermi Energias följer projektet med stort intresse.
Anläggningen bygger på amerikanska GE Hitachis modell av ett litet modulärt kärnkraftverk, ett så kallat SMR, där estniska Fermi Energia utvecklar sin egen version. Fermi Energia är det första energibolaget i Europa att besluta om småskalig kärnkraft.  Går allt planenligt levererar kärnkraftverket el lagom till jul 2031.
Valet av reaktor blev GE Hitachis så kallade BWRX 300*, en kokvattenreaktor med en teknik som är väl beprövad i Europa.

Förberedelserna för kraftverket är redan igång. När det kommersiella kontraktet skrivs ska Fermi redan ha ett kraftverksområde och planeringen för bygget där klart. Företaget ser på alternativa platser i östra Estland.
Vid bygge av ett SMR med kokvattenreaktor kan Fermi Energia utnyttja teknologiskt kunnande från Finland och Sveriges. De två första reaktorerna i Olkiluoto i Finland och Forsmark i Sverige, använder den tekniken.  Även om kärnkraftverket planeras i Estland och är betydligt mindre så finns det synergier och erfarenhet att hämta.

Vid valet i Estland i mars 2023, är kärnkraften är ingen stor valfråga. Några lagar kring kärnenergi har Estland ännu inte fast de kommer att föreslagna under 2023. Beslut om lagar kommer att antas av  Riigikogu under 2024, samt beslutet om plats.

GE Hitachi slöt det första kommersiella kontraktet för sin BWRX 300 i Kanada 2023. Nu har företagets modell valts till mall för ett europeiskt energibolag att arbeta vidare med. På GE Hitachis kärnenergi är givetvis detta ett genombrott trotts att de i stor utsträckning handlar om gammal beprövad teknik.
Färska opinionssiffror visar att stödet för kärnkraft i Estland är stadigt. Vindkraften är den populäraste energiformen följd av kärnkraft och solkraft. Satsningen på kärnkraft skall jämföras med den på vindkraft där Estland har ambitionen att bli självförsörjande och en exportör av energi.

Tanken är att ha en första reaktor står klar 2031, snabbare än så går det inte. Efter den första reaktorn finns planer på en likadan till. Reaktorerna skulle ha en effekt på 300 megawatt var och den andra reaktorn skall enligt planerna stå klar ungefär fem år efter den första.

En liten reaktor av den typ Fermi Energia nu planerar kostar omkring 1 miljard euro. Finansieringen håller det estniska företaget på och sätter ihop och tvivlar inte på att lyckas. Summan kan jämföras med den tredje reaktorn i Olkiluoto på 1600 megawatt som kostar cirka 8,5 miljarder euro och en reaktor i en femtedels storlek utan 13 års fördröjning planeras SMR kosta 1 miljard euro.
Vattenfall äger omkring sex procent av Fermi Energia. Vattenfall satsar 1,5 miljon euro i projektet.

På Vattenfall följs utvecklingen med stort intresse och Svenska universitet är djupt engagerade i hur Fermi Energia utvecklar sin SMR. För Vattenfall är i frågan om ny kärnkraft öppen både för storskalig och småskalig kärnkraft. Den svenska högerregeringen regeringen har öppnat dörren för stora subventioner till ny kärnkraft i Sverige och get order till Vattenfall att öppna en förstudie för två SMR reaktorer i Ringhals. Planerna i Estland är däremot långt framskridna med en panerad reakor färdig 2031. De i Sverige påbörjade förstudierna kommer sannolikt inte resultera i något förrän i mitten av 2030-talet, om det över huvud taget blir något då vindkraften blivit ett betydligt kostnadseffektivt alternativ.

Det är kortare ledtid för  små reaktorer men de ger  mindre energi. För Vattenfall är det i första hand elproduktion och ånga som är intressant i en ny reaktor.
Experter från Vattenfall har varit med och valt reaktortypen för Estland, men det betyder inte att företaget skulle vara redo att välja samma reaktorer i Sverige. Då Estland jämförde tre olika små modulära reaktorer innan valet gjordes, är Vattenfalls
urval bredare där fem-sex modeller är intressanta. För Sveriges del handlar det om mer än en fördubbling av elproduktionen till 2030. I den kontexten är högerregeringens insatser hittills svaga och kommer inte att nå målet.

Utvecklingen av GE Hitachis modulära reaktor är även intressant för Polen som planerar att bygga flera SMR. Flera reaktorer av samma typ  garanterar  att det finns tillräckligt med kompetens för drift och underhåll.

Redan här ser vi att narrativ med serieproduktion av någon av de 90 projektet som pågår inte kommer att infrias. De billiga serieproducerade SMR reaktorerna kommer att framgent fortsätta var en powerpoint illusion.

*BWRX-300 är en 300 MWe vattenkyld, liten modulreaktor med naturlig cirkulation (SMR) med passiva säkerhetssystem som utnyttjar design- och licensieringsgrunden för GEH:s amerikanska NRC-certifierade ESBWR. Genom dramatisk och innovativ designförenkling, utnyttjande av en licensierad och beprövad bränsledesign och inkorporering av beprövad komponenter och expertis i leveranskedjan, anser GEH att BWRX-300 kan ge  lägst risk, den mest kostnadseffektiva och snabbast att marknadsföra SMR. Som den tionde utvecklingen av Boiling Water Reactor (BWR), representerar BWRX-300 den enklaste men mest innovativa BWR-designen sedan GE började utveckla kärnreaktorer 1955. Avancerad kärnkraftsteknik som BWRX-300 är en nyckelpelare i GE:s ledarskap inom energiomställning. BWRX-300  har designats för att uppnå konstruktions- och driftskostnader som är avsevärt lägre än traditionell kärnkraftsteknik.

BWRX-300

Kärnkraft TT:s enkät!

Nu har det blivit debatt om var kärnkraftverk skall byggas. Argumentet att det är bra med vindkraft men inte här, har hitintills hörs  tydligt i debatten. Även bland de kommuner som i TT:s enkät antyder svaren att egentligen tror vi inte att vår kommun är lämplig. Fast vi vill inte stå i vägen för framtiden. Typiska politiker svar, till intet förpliktigande,  dyker upp när svaret ja möter motstånd.

Det var pinsamt att se Ebba Rusch svamla om elbehovet när tre industriella tungviktare, Martin Lindqvist, vd SSAB, Peter Carlsson, vd Northvolt, och Henrik Sjölund, vd Holmen  beskrev sina akuta behov av el i TV:s Agenda. Vindkraft kan byggas nu om bara tillstånds processerna kortas. Programledaren fick avbryta Ebba Busch när hon svamlade och inte svarade på frågorna hon fick. För övrigt såg hon mest besvärad ut när industrin efterfrågade vindkraft nu, och inte kärnkraft någon gång i en odefinierad framtid.

I tankarna runt SMR reaktorer så är de mest optimistiska saliga i sin tro att den första skall  stå färdig 2028. Ekonomiskt skulle de inte vara LÖNSAMMA om de inte får leverera fjärrvärme. En sak som hittills inte varit tillåtet att använda fjärrvärme från kärnkraft utan endast tillåtet till att värma upp havet. I den ekonomiska kalkylen gäller en placering nära en storstad för att fjärrvärme skall bli realistiskt. Det gäller för den tänkta kärnkraften att den ska ligga nära en stor elkonsument samt att den ska kunna leverera fjärrvärme. Då blir det de 10-20 största kommunerna som blir aktuella för ny kärnkraft.  

Är det någon som tror att  motståndet därmed kommer att utebli?

Ranglande runt i juridiska processer i 10 -15 år är att förutspå, allt i Slottsavtalet och SD ökenvandring. Vem vet vem som har makten om 15 år?

Ringhals 4, planerbar!

Den säkra och planerbara kärnkraften!

När Ringhals 4 skulle startas efter underhållet den 29 augusti 2022  förstördes tryckhållaren för att någon glömt att fylla den med vatten. Orsaken är det strid kring,  någon gjorde fel eller instruktionerna var otydliga. Så var det med den säkra kärnkraften, otydlighet i instruktionen.

Reaktorn  är den tredje största i Sverige, har stått still över vintern. Först skulle reparationen vara klar runt 1 december sedan den 31 januari följt av 23 februari och det sista budet är 19 mars 2023. Sju månader avstängning! Intressant är hur detta påverkat elpriset och  situationen för el-förbrukare i elområde 4.

I elområde 4 har moderata och SD styrda kommuner sagt nej till vindkraft.  Hade vindkraft till havs fått ett tidigt ja hade tillräckligt och mer el producerats än bortfallet från Ringhals 4. 

Att med konstlade metoder, som att bilda ett elområde för Sverige, skulle inte nämnvärt sänka priset i söder men drastiskt höja elpriset i norr. Om inte EU ändrar på reglerna hur elpriset sätt riskerar norra delen av Sverige där huvuddelen av exportföretagen  finns att kollapsa. Den kolonialpolitik som högerstyrda kommuner i söder sysslar med är inte hållbar i ett modernt samhälle. Den utsugning av norra Sverige som bidragit till välstånd i södra delen av landet kan inte fortgå. Högerstyrda kommuner i söder behöver ta ansvar för mer el-produktion, vare sig om det är kärnkraft eller vindkraft. Endast den vägen  kan  överföringsnätet från norr till söder fungera. 

Sakligt försvinner en tredjedel av elen i form av förluster när den skall föras från Luleälvens kraftstationer ner till  Skåne. Produceras elen lokalt blir förlusterna mindre.

Vid Ringhals finns ett utbyggt stamnät anpassat till fyra reaktorer. Nu har den lediga  kapaciteten  bokats in för ny vindkraft. När nu anmälan om tillstånd att bygga nya reaktorer vid Ringhals, eller nya på platser, behöver även ett nytt stamnät byggas.

Hur ställer sig Högerregeringen till det! 

Skall bygget av nya reaktorer, oavsett plats, även innebära att kostnader för nytt stamnät skall  belasta reaktorerna på samma sätt  som dessa kostnader, enligt högerregeringens förändringar, skall belasta ny vindkraft?

Att ljuga eller glida på sanningen?

 Att ljuga eller glida på sanningen?

Dagen Partiledardebatt mötte Ebba Busch av ett skratt fån Magdalena Andersson (s), viket kan förstås!

Åter har Ebba Busch talat varmt om att hon stöttar de svaga i samhället. Ja det kan ju vara sant men då handlar det om små summor till väldigt många. Samtidigt så sänker hon skatten för de som har inkomster över brytpunkten. Sannerligen är det ett tillskott på tiotusen kronor till den rikaste gruppen i samhället. Kan  det vara tal om att då stödja de svagaste? Alla vackra ord till trotts men någon verkstad verkar det i de flesta fall inte bli. Hur ska den kvinnan kala av att i fyra år glida på sanningen. Utifrån sitsen som väljare kan inse frågan om det nu handlar om en inbiten mytomans handlingar. Som mytoman lever man i sin egen bubbla och det kan vara svårt att själv förstå hur illa det talet  hela tiden låter.

Ebba Busch har gjort något av en sport att förklara sitt stöd till än den ena än den andra gruppen i samhället. Och det kan ju i för sig vara riktigt men då sticker det verkligen i ögonen med den stora skattesänkningen för de rikaste. Än märkligare är att ständigt upprepa att alla energislag behövs, fast mest behövs kärnkraften. Så därför är det rimligt att sätta upp hinder för den elproduktion som är snabbast utbyggbar, nämligen vindkraften. Den skulle själv stå för sin kostnader för anslutning till stamnätet! Gäller samma regler för kärnreaktorer på nya platser att de ska bygga och betala sin anslutning? Frågan är inte särskilt aktuell för nya kärnkraftverk just nu, först efter 2030 och då är inte Busch kvar vi makten. För vindkraften finns planer på fördubbling av Sveriges elproduktion. Fast där är  det bromsen på som gäller.

Så hur blir väggen  framåt? Blir energipolitiken med Busch, på stället halt!

Jacob Wallenberg inhopp i energidebatten har tolkats som att han kräver stabila överenskommelser för energiförsörjningen. Av flertalet opinionspersoner har det tolkats som att det exklusivt gäller kärnkraften. 

Hur skall detta med kärnkraft komma till stånd är en gåta? Vänsterpartiet och Miljöpartiet är för en avveckling av kärnkraften som finns. Socialdemokraterna avveckling när den inte behövs och Centerpartiet något otydlig i frågan. Kvar är då de fyra högerpartierna som vill ha mer kärnkraft.  Med detta politiska utgångsläge verkar det omöjligt att få en bred överenskommelse om mer kärnkraft enligt Wallenbergs önskemål.

Tar vi en titt mot Finland kan konstateras att Olkiluoto 3 och den upphandling med totalentreprenad av tyska och franska företagen  AREVA GmbH, AREVA NP SAS och Siemens AG, och deras gemensamma förpliktelser i anläggningsleveransavtalet fram till slutet av anläggningsenhetens garantiperiod. Konstateras att det för dessa företag engagemang givit dem en gigantisk förlust i det som är världens dyraste byggnad.

Om nu Wallenberg vill ge sig in i kärnkraftseländet (hänvisning till Olkiluoto 3) så är det uppenbart att de företag som varit inblandade i Olkiluoto 3 inte kommer att vara intresserade av någon form av fastpris för en ny anläggning i Sverige. Att välja ryska företag är uteslutet. Så vad förväntar sig  Wallenberg? Den enklaste lösningen är att skattekollektivet står för kärnkraftens ekonomiska riskerna. Politiskt utifrån dagens riksdagspartier är en bred satsning på kärnkraft osannolik. 

Vad var det Wallenberg egentligen menade? Var inte frågan om stabilitet gällande för alla förnyelsebara källor?
 Högerregeringen har på ett flagrant sätt satt krokben för utbyggnaden av vindkraft. Partiet som bestämmer över Regeringen (SD) har dessutom inte sett tillstymmelse till klimatkris.

Det är positivt att andra ekonomiskt sinnade, te.x. norska Cloudberry (Hjortron) vill bygga vindkraftparker i Sverige, Stenkalles vindkraftpark i Vänern och en i havet utanför Simpevarpshalvön i närheten till Oskarshamns kärnkraftverk färdigt kring 2030. En satsning runt 10 miljarder SEK. Cloudbery har som företagsstrategi att bygga ut små vattendrag och mindre vindkraftsparker, flera i södra Sverige.

Det borde var mer intressant och lönsamt för Wallenberg med säkra industrisatsningar med flödande energi som sol och vind. Skomakare bliv vid din läst är tänkvärt kopplat till Wallenbergarnas industrihistoria och deras sätt att tänka långsiktigt. Ett mervärde till industrin och ett underbetyg till regeringen blir slutsatsen av Wallenbergs intervju i radio.

Elbehov och klimatförändring

Klimatförändringarna riskerar att skapa förändrade förutsättningar för elproduktionen med risk för framtida elprishöjningar. Alla energislag, kärnkraften, vattenkraften, vindkraften och kraftvärmen utmanas på olika sätt med klimatförändringarna.



Vid värmeböljan 2018 överskreds gränsen för , Ringhals 2 (i salig minne).  Havsvattnets temperatur medförde att kylningen blev otillräcklig. Andra reaktorer i Sverige tvingades samtidigt att sänka effekten under värmeböljan.  Värme och torka medförde att vattenmagasinen gapade tomma samtidigt som det stabila högtrycket ledde till svaga vindar och låg produktion i vindkraftverken.
 Sommaren 2018 visade att vattenkraftens känslighet för torka är betydande. Låga nivåer i vattenmagasinen i södra Norge 2022 visar på risker framöver, eftersom vattenkraft anses avgörande för att skapa stabilitet i elsystemet. Vattenkraftens flexibilitet som reglerkraft kan komma att drastiskt minska när andra kraftslag som snabbstopp i en kärnreaktor inträffar.

 I Energimyndighetens ”Nationell riskberedskapsplan för Sveriges elförsörjning” konstateras att värmeböljor och torka kan orsaka ”omfattande nationella störningar” i tillgången till el. Elförbrukningen sommartid stiger med växande behovet av luftkonditionering.

Kylvattnets temperatur i svenska kärnkraftsreaktorer (gräns för att stängas av)
Ringhals 3 25,6 grader (27 grader)
Ringhals 4 25,6 grader (27 grader)
Forsmark 1 23,7 grader (27 grader)
Forsmark 2 23,7 grader (27 grader)
Forsmark 3 23,7 grader (25 grader)
Oskarshamn 3 22,2 grader (25 grader)

Källa: MSB, Vattenfall, Uniper.
 
De svenska kärnkraftverken ligger nära havet, med möjlighet att ta in kallare kylvatten från större djup. Endast Oskarshamn 3 har försetts med ett djupvattenintag.

Den svenska kärnkraftens klimatutmaningar är tekniskt lätta att avhjälpa visar utredningar. Bättre hantering av kylningen kommer givetvis att kosta. Ännu har inte Forsmark eller Ringhals planeras investeringar i ny teknik för kylning då det bedöms ekonomiskt olönsam då antal dagar med problem anses för få för att motivera åtgärder.

Under sommaren 2022 skapades Frankrikes kärnkraft av problem medförande chockpriser på el i Sverige.  Flertalet kärnkraftsreaktorer stoppades av att kylvattnet under värmeböljan blev så varmt att kylsystemen slutade att fungerade. Reaktorer, som klarade själva kylningen, fick dispens trots att temperaturen i kylvattnet var så hög att flodernas ekosystem skadas. Kärnkraftens problem i Frankrike 2022 stängdes av då kylvattnet hämtas från grundare allt varmare floder. Flera andra europeiska länder har samma problem. 

Klimatförändringarna antas  ge ökad nederbörd, kortare vintrar och tidigare vårflod. Klimatmodellerna kan i dagsläget inte heller säga i vilken utsträckning ökad nederbörd kan utnyttjas för elproduktion, eller kommer under vårfloden då vattnen släppas förbi kraftverken. Inte heller vet vi var nederbörden hamnar. Östra Sverige har länge haft besvärande torka.

En del av det svenska kraftsystemet är kraftvärmen, som producerar både fjärrvärme och el genom att elda sopor och biomassa. Behovet av fjärrvärme väntas minska då vintrarna blir varmare och möjliggöra att andelen elproduktionen kan öka. Begränsningen ligger i att elproduktionen förutsätter att kylvattnet går till fjärrvärme.

Vindkraften kommer att påverkas av klimatförändringarna. Klart är att havsbaserad vindkraft har en betydande förmåga att kontinuerligt leverera. Alla kalkyler visa på att energiformen är den bästa.

Solpaneler har en explosionsartad utveckling. Alt fler villaägare installerar paneler på taket och sänker sina kostnader. Över 100.000 mikroproducenter av el registrerades under 2021. Under 2022 väntas andelen installerad solkraft att kraftigt öka. Solkraften levererar när vi på dagen har högst behov av el. Solkraften levererar som bäst när andra energikällor möter utmaningar DVS vid värmeböljor och långvarigt högtryck. 

Det är då underligt att  Slottsavtalet inför en högerregering all kraft sätta på att gynna kärnkraft och att försvåra för vindkraft. När det gäller att hantera andras pengar verkar det tidigare borgerliga mantrat att vara sparsam med skattemedlen förfallit. Här satar högerpartierna på den dyraste formen av energiproduktion  och ställer upp hinder för den billigaste. 

Hur löser vi elbehovet NU. Svaret är inte högerpartiernas handling, ny kärnkraft om tidigast tio år!