Danmark ett föredömme för vindkraft!

Danmark är för närvarande världsledande inom användning och marknad av vindenergi på land och till havs. Sedan 1970-talet har idéer, stöttade av offentlig politik lett till framgången inom vindkraft. Det handlar om integration av vindenergipolitik och energi- och klimatpolitik, och visar hur generationer av danska beslutsfattare har kunnat ständigt förnya och upprätthålla en visionär, politiskt konsensus under en mycket lång tidsperiod.

I Danmark har det gällt att utan politisk strid  göra vindkraften till en integrerad del av elnätet. Det handlar  om att  hantera den dynamiken som finns i vindenergins industripolitik och beslut om  att utveckla en inhemsk marknad såväl som att dra fördel av exportmarknader. Det gäller att hantera  planering och placering av vindkraftverk som en del av den bredare utmaningen att  upprätthålla socialt stöd för vindkraften. Principen om lokalt medborgarägande av vindkraftverk, som hade ett brett politiskt stöd, spelade en stor roll i detta. Utvecklingen av dansk vindkraft har under de senaste fem decennierna gett en klar bild  av de olika möjliga och reglerande roller som offentliga myndigheter och politik har för att vårda en framgångsrika innovativa industrin med över 20.000 anställda.

Hur är det då i Sverige? Industrin skriker efter mer kraft medan politikerna träter. Enskilda medborgargrupper bruka framföra att det är bra med vindkraft, men inte här.  Förhållandena i Sverige är att vår nuvarande högerregering med bromsklossen SD på alla sätt försöker stoppa vindkraften. Högerregeringen vill bygga kärnkraft!

Hur hanterar vi medborgarna? 

Får kommunerna någon fördel av energiproduktionen? 

Norra Sverige har offrat mycket vid utbyggnaden av vattenkraften. Nu offrar de på  nytt vid utbyggnaden av vindkraft!

Det är hög tid att värna medborgarna och kommuner. Enklast är att ge tillbaka till kommunerna för energins skador i form av vatten- och vindkraft.

Enkelt lägg en grundskatt på all el-produktion som sedan förs tillbaka till de som producerar elkraften. Då får de drabbade (glesbygds) kommunerna mer intäkter och skatten som belastar kommuninnevånarna kan sänkas samtidigt som kommunens verksamhet och servis kan bli likvärdig med andra kommuner.  

Vist kulle det vara att ta hänsyn till medborgarnas intressen på samma sätt som danskarna gjort i 50 år.

Blåst på vindkraftens fördelar!

Från Norrland  går kraftledningarna söderut, och i söder är man sur på priset.Vattnet var en gång fritt och livgivande i forsarna, nu är det byggt dammar och vattnet omvandlas till el i turbiner. Vi har vant oss vid att det endast är att slå på strömbrytaren för att  får elen till hushåll och fabriker.

Det som vi förstör naturen kring elproduktionen uppstår frågan, vad får de tillbaka till dem som lever intill kraftverksdamar och vindkraftverk?

Vattenkraftverken  är  jättelika betongskapelser som delar av  vattendraget. Vad har lokalbefolkningen att vinna på att älvarna förvandlas till livlösa diken? Vindkraftverken som håller på att byggas kommer att synas på långt håll och ljudet från rotorbladen kommer att vara märkbart över skogens ljud.

Vatten- och vindkraftsel är inne bland hipsters i södra Sverige, men enligt norrländska hippies handlar det om ren och skär kolonialism.

Elen  ger välstånd, inte där den produceras utan långt därifrån i städerna. Problemet är att kommuner där kraften produceras inte får del av välståndet!

Det behövs något som gör etablering av vindkraft till en vinnare i kommunen! 

Det enklaste vore att avsätta medel från vatten och vindkraft där den produceras. Ett förslag är en avgift 2-10 öre per Kilowatt timme som produceras. En del går till Kommunen och en del till regionen.
Fattiga men energiexporterande regioner skulle därmed få något tillbaka och möjligen bli mer positiva till vindkraft.

Parisavtalet vad göra?

 

Vad behövs göras

Hur det ser ut

Elproduktion i världen fördelat på de olika källorna.

Sol
Förändring 2021 Global solenergi ökade med 23 % 2021. Det var den snabbast ökande källan till elproduktion för 17:e året i rad. Generationen ökade från år till år med 188 TWh till 1.023 TWh. Långsiktig trend Solel genererade 3,7 % av världens el 2021. Detta var en ökning från bara 1,1 % 2015, när Parisavtalet undertecknades till 3,7% 2021, dvs 336% på 6 år.


Vind
Förändring 2021 Den globala vindproduktionen ökade med 14 % 2021 och ökade med 227 TWh till 1.814 TWh. Detta var den högsta procentuella tillväxttakten på fyra år och den högsta absoluta öka någonsin. Det var den snabbast växande el-källan efter solenergi. Långsiktig trend Vinden genererade 6,6 % av världens el 2021, upp från 3,5 % 2015, när Parisavtalet undertecknades en ökning på 6 år med 189%.


Kol
Förändring 2021 Kolproduktionen ökade med 9 % 2021 till en rekord någonsin, vilket slog den tidigare rekord 2018 med 2 %. Långsiktig trend Tyvärr är kolproduktionen 10% högre än 2015 när Paris Avtalet undertecknades. Kinas kolproduktion var 33 % högre 2021 än 2015; totalen för resten av världen sjönk med 8%. Kinas andel av den globala kolkraften steg från 44 % till 54 %.

Bioenergi
Förändring 2021 Den globala produktionen från bioenergi ökade med 6 % 2021 till 646 TWh.
Bioenergin har ökat i linje med den totala efterfrågan på el sedan 2015, hålla sin andel på 2 % av den globala produktionen. I samma tidsram har solenergi fyrdubblades från 1 % till 4 % och vinden nästan fördubblades från 4 % till 7 %.


Kärnenergi
Förändring 2021 Kärnkraftsproduktionen ökade med 4 % 2021 med 100 TWh till 2.736 TWh. Frankrikes reaktorer återhämtade sig något från ett katastrofalt 2020, Japan startade om några reaktorer, och nya reaktorer kom online i Kina.
Ökningen av kärnkraftsproduktionen var mindre än den totala ökningen av el efterfrågan, så kärnkraftens marknadsandel fortsatte sin gradvisa nedgång. Det genererade 17 % av den globala elektriciteten år 2000, och 2021 sjönk detta till 10 %.

Gas
Förändring 2021 Gasproduktionen sjönk på en platå och steg med endast 1 % 2021. Den steg med 81 TWh till 6.098 TWh. Som en konsekvens, andelen produktionen sjönk från 23 % 2020 till 22 % 2021.
Gasökningen har varit långsam och obeveklig, vilket har lett till en fördubbling av produktionen från 2002 till 2020. Men med gaskrisen som slog till 2021, vilket orsakade gaspriserna som steg till rekordnivåer i många länder ökade inte El-produktionen.

Vattenkraft
Vattenkraft minskade produktionen med 2 % 2021, på grund av låg nederbörd i nyckeln länder som Kina, Brasilien, USA och Turkiet.
Ökningen av vattenproduktionen var mindre än den totala ökningen av el, så vattenkraften marknadsandelar fortsatte att minska. Den genererade 18 % av den globala elektriciteten i 2000, och 2021 hade detta sjunkit till endast 15 %.

CO2
Rekordökningen för kol, tillsammans med en blygsam ökning av gasproduktionen, betyder Kraftsektorns koldioxidutsläpp ökade med 7 % (778 miljoner ton) 2021. Det är största absoluta ökningen någonsin, och den största procentuella ökningen sedan 2010. Denna ökning följer av ett fall 2020, men det fallet var bara 3 %. Detta tar kraftsektorns utsläpp till ett nytt rekord på över 12 miljarder ton CO2, vilket slog det tidigare rekord 2018 med 3 %.

När moderaterna levererar förslag på att kraftigt bygga ut kärnkraften undrar man verkligen i vilken värld de lever? Det är rent verklighetsfrämmande med förslaget som inte kommer att ha någon inverkan på Svensk elproduktion fören i bästa fall om tio år. Kostnaderna är omöjliga att beräkna för uppförande och för olyckor.

Varför kan inte Moderaterna inse att sol och vind är framgångs möjligheterna att uppnå Parisavtalet i tid. Fortsätt att satsa på de lediga hustaken. U-landsbistånd kan enkelt bli solceller.

Ge en bonus* till kommuner som tar emot vindkraft! Först då blir vindkraften en årlig inkomstkälla i glest befolkade trakter. Sluta säga nej till alla vindplaner i moderatstyrda kommuner. Fast det är knappast något som ligger i moderat ideologi! Så för min del är inget konservativt block välkommet att styra Sverige.

*Bonus kan baseras på produktionen, tas av energiskatten som går till kommunen.

Östersjöns möjligheter för vindkraft.

Tänkta sjökablar binder samman vindparker

Östersjöns potential

Idag är Östersjöns installerade effekt 2,2 gigawatt (GW) och den totala uppskattade potentialen för grön energi är över 90 GW, för Sveriges del anges 60 GW. För att få ut det mesta av denna potential är det värt att skapa ett sammankopplat havsenerginätverk, ett effektivt sätt att koppla samman havsbaserade vindkraftsparker och olika marknader.

Ett integrerat marint energinät ger  möjligheter till nya tekniker, såsom väteenergi. Vätgas  gör det möjligt att lagra energi och vid behov överföra stora energimängder mellan länder. Svenska kraftnät deltar i planeringen.

Ett enhetligt energinät till havs göra det möjligt för utvecklare att ansluta  vindkraftsparker till havs, och möjlighet  att ansluta till det högsta prisområdet. Genom att utnyttja vindenergins totala potential i Östersjön skulle det vara möjligt att täcka en tredjedel av det årliga elbehovet i alla länder som gränsar till Östersjön.

Moderaternas tanke med 10 nya kärnkraftverk handlar om 10 -15 GW. En bråkdel av den svenska vindkraftens potential på 60 GW.

När det gäller priset för konsument så hur ska moderaterna förklara den kraftiga prisuppgången på el som med kärnkraft blir standard?