När politiker förhandlar är stilla tystnad ett tecken på att allt går framåt. När det börjar
läcka vet alla att samtalen drabbats av grus i röret detta oavsett om hur
läcker uppstått försöker alla ge sken av att löper som det ska, trotts den bruna sörjan. Tids nog ska avtalet vara på plats, fast inte just nu. Ord som upprepats i oändlighet av den tillträdda statsministern.
När besvärliga förhandlingar pågår är tystnad något som döljer hur väl arbetet fortskrider. Åtminstone så länge som det avtal som hitintills förhandlats fram gäller.
Nu talar ministrar mer ur hjärtat än med kunskap. Praktexemplet Är Atomminister Ebba Busch som i hela valrörelsen hävdat att skrotade kärnreaktorer snabbt med en ministers direktiv till Vattenfall åter kan startas. Det är i sanning skrämmande hur okunskapen lyser fram i allt ministern säger.
En annan partiföreträdare säger trosvisst att vindkraft till havs inte behöver något stöd från staten då den är kolossalt lönsam och att inget annat land ger stöd till utbyggnad. Sedan får mesonen ta tillbaka allt som tidigare sagts och betrakta det som svammel då det visar sig att flertalet stater ger stöd.
Kan vi ha det så?
Vår Statsminister anklagas i ett tidigare funktion varit medveten om ett barn har stulits för att sedan adopterats via organisationen där han varit ordförande.
Hur länge skall högerregeringen kunna sitta kvar om den bygger all sitt handlande på lögner? Med tiden blir lögnen allt svårare att hantera. Till sist står ministrarna nakna inför sanningen.
