Sverige 500 år!

Den 6 juni 1523 blev Gustav Vasa kung i Sverige och Finland. Sverige markerar i mer nutid det datumet som sin nationaldag och svenska flaggans dag.

Vad är då arvet efter Gustav Vasa? Troligen är det av många ansedda plågan skatteförvaltningen. Den behövs ju för att fördela rikedomar. På Gustafs tid handlade det om att ta från de rika även om målet inte var att ge till de fattiga. Blicken vändes mot klostren som var dåtidens socialförvaltning, sjukvård och en trygg ålderdom för ett fåtal. Biljetten in var donation till klostret. På så vis byggdes klostrens rikedom upp även om klostrets innevånare inte blev förmögna.

Detta överflöd var givetvis något som stack hårt i Gustav Vasas ögon. Här var möjligheten att gör den nya staten Sverige ståndsmässigt på en tillfällig åtgärd, reduktion av klostrens tillgångar. Dessa reduktioner upprepades så att allt vad klosterliv innehöll övertogs av staten. Ser vi oss omkring i dagens samhälle så finner vi namn på orter som bär namn efter klosterväsendet. Även om klostren har döps om och till exempel fått tillägget som hus eller slott. Så det som hände för 500 år sedan har inte spårlöst gått förbi inte heller så  i Finland. 

Den sista unionskungen Kristian II – även kallad Kristian Tyrann – går till historien för Stockholms blodbad 1520. Gustav Erikssons far, Erik Johansson, hörde till de drygt 80 adelspersoner som då halshöggs på Stortorget i Gamla stan. 1521 blev Gustav Vasa utsedd till riksföreståndare och efter två år av det uppror som kom att kallas befrielsekriget blev han kung. Den 6 juni 1523. Denna dag markerar  början på Vasaättens regeringstid och slutet på Kalmarunionen.

Att unionen som slöts 1397 – upplöstes innebar att Sverige blev en självständig stat. Den kungamakt med arvsrätt, som byggdes på Gustav Vasas tid har genom tidernas lopp givit oss duktiga och dåliga regenter.  Ett är dock säkert,  att den första Vasakungen spelade en viktig roll under en brytningstid i Sveriges och Finlands historia. Med Gustav Vasa blev brytningen med katolicismen total. Ingen påve i Rom skulle framgent påverka styret. Det blev till och med så att Sveriges kungar gick ut i strid mot Påven och gjorde Sverige under en kortare tid till stormakt. För att inte glömma de landytor i öster. Livland (förlorat 1710), Finland (förlorat 1809), Pommern (förlorat 1815) och i söder från områden i dagens Tyskland och den påverkan i valet av regenter i Polen och Ryssland som Sverige som stormakt hade synpunkter på.

När Finland och drygt 300 år senare efter kriget 1808–09 blev ett autonomt storfurstendöme under den ryska tsaren ändrades inte beskattningssystemet. De skatter som skulle betalas, skattegrunderna och skattskrivningen fortsatte på samma sätt som under den svenska kronan. Anmärkas kan att Finland är tvåspråkigt.

I riket som splittrats 1809 kan två linjer utläsas. Du gamla du fria skrevs 1844 är främst en tillbakablick över det som var en gång, medan den finska nationalsången Vårt land skriven 1848 riktar mera blickar framåt.

Den svensk flaggan kan ledas bak till ett brev från 19 april 1562 där den första officiella beskrivningen finns. Det sägs att den ska ha "gult udi korssvijs fördeelt påå blott". Denna flagga synes ha använts som "kungsflagga”, vid Erik XIV regeringstid.