Sverige 500 år!

Den 6 juni 1523 blev Gustav Vasa kung i Sverige och Finland. Sverige markerar i mer nutid det datumet som sin nationaldag och svenska flaggans dag.

Vad är då arvet efter Gustav Vasa? Troligen är det av många ansedda plågan skatteförvaltningen. Den behövs ju för att fördela rikedomar. På Gustafs tid handlade det om att ta från de rika även om målet inte var att ge till de fattiga. Blicken vändes mot klostren som var dåtidens socialförvaltning, sjukvård och en trygg ålderdom för ett fåtal. Biljetten in var donation till klostret. På så vis byggdes klostrens rikedom upp även om klostrets innevånare inte blev förmögna.

Detta överflöd var givetvis något som stack hårt i Gustav Vasas ögon. Här var möjligheten att gör den nya staten Sverige ståndsmässigt på en tillfällig åtgärd, reduktion av klostrens tillgångar. Dessa reduktioner upprepades så att allt vad klosterliv innehöll övertogs av staten. Ser vi oss omkring i dagens samhälle så finner vi namn på orter som bär namn efter klosterväsendet. Även om klostren har döps om och till exempel fått tillägget som hus eller slott. Så det som hände för 500 år sedan har inte spårlöst gått förbi inte heller så  i Finland. 

Den sista unionskungen Kristian II – även kallad Kristian Tyrann – går till historien för Stockholms blodbad 1520. Gustav Erikssons far, Erik Johansson, hörde till de drygt 80 adelspersoner som då halshöggs på Stortorget i Gamla stan. 1521 blev Gustav Vasa utsedd till riksföreståndare och efter två år av det uppror som kom att kallas befrielsekriget blev han kung. Den 6 juni 1523. Denna dag markerar  början på Vasaättens regeringstid och slutet på Kalmarunionen.

Att unionen som slöts 1397 – upplöstes innebar att Sverige blev en självständig stat. Den kungamakt med arvsrätt, som byggdes på Gustav Vasas tid har genom tidernas lopp givit oss duktiga och dåliga regenter.  Ett är dock säkert,  att den första Vasakungen spelade en viktig roll under en brytningstid i Sveriges och Finlands historia. Med Gustav Vasa blev brytningen med katolicismen total. Ingen påve i Rom skulle framgent påverka styret. Det blev till och med så att Sveriges kungar gick ut i strid mot Påven och gjorde Sverige under en kortare tid till stormakt. För att inte glömma de landytor i öster. Livland (förlorat 1710), Finland (förlorat 1809), Pommern (förlorat 1815) och i söder från områden i dagens Tyskland och den påverkan i valet av regenter i Polen och Ryssland som Sverige som stormakt hade synpunkter på.

När Finland och drygt 300 år senare efter kriget 1808–09 blev ett autonomt storfurstendöme under den ryska tsaren ändrades inte beskattningssystemet. De skatter som skulle betalas, skattegrunderna och skattskrivningen fortsatte på samma sätt som under den svenska kronan. Anmärkas kan att Finland är tvåspråkigt.

I riket som splittrats 1809 kan två linjer utläsas. Du gamla du fria skrevs 1844 är främst en tillbakablick över det som var en gång, medan den finska nationalsången Vårt land skriven 1848 riktar mera blickar framåt.

Den svensk flaggan kan ledas bak till ett brev från 19 april 1562 där den första officiella beskrivningen finns. Det sägs att den ska ha "gult udi korssvijs fördeelt påå blott". Denna flagga synes ha använts som "kungsflagga”, vid Erik XIV regeringstid.

Kungliga regalier från 1600-talet stulna från Strängnäs domkyrka.

Karl IX:s och Kristina den äldres begravningsregalier, två kronor och ett riksäpple från 1611 stals. De oersättliga regalier fans bakom glas i en larmad monter. I efterhand kan konstateras det sätt de förvarats inte hade tillräcklig säkerhet.

Kungens överhovpredikant Johan Dalman som är är biskop i Strängnäs domkyrka har uttalat att stölden är både en respektlös och känslokall handling som slår mot enskilda som mot nationen då ett stycke svensk historia stulits.

Frågan är nu varför den forna stormakten inte skyddar oersättliga regalierna bättre! Eller är det som ”daesh” att tidigare historia ska förstöras.

Svenska Akedemin, Gustav III kungliga maktutövning!

Gustav III:s lagar och förordningar åberopas knappast längre som dagsaktuella!

Trotts allt tycks han fortfarande vara aktuell när det gäller stadgarna för Svenska Akademien. Kung Carl XVI Gustaf har sagt sig ha rätt att med hänvisning till "min företrädare Gustav III" stadfäste akademiens stadgar ha rätt att ändra dem. 

En rättslärd, professorn i civilrätt Mårten Schultz, har ifrågasatt den rätten. "Det kan bli beslut som jag tror inte har laga grund men som alla rättar sig efter och som därmed får effekten av att det haft laga grund", säger Schultz (SVT 18.4).

Vad grundar sig detta uttalande på? Skulle Kungen inte ha rätt att ändra tagarna. Har hovet helt missuppfattat kungens roll!

I  regeringsformen från 1974, den så kallade Torekovskompromissen mellan socialdemokraterna och de borgerliga partierna fråntogs monarken all makt. Det skulle då givetvis gälla de tidigare kungliga förordningar  som utställts och givetvis även för Svenska Akademien. Det är svårt att se varför ett bestående maktutövande över Akademin skulle gälla för monarken? 

Att  kungen ta sig före i frågor är ovanligt och i detta fall borde var republikan högeligen skrika om kungligt övertramp. 

Varför denna tystnad när monarken säger sig ha rätt att fortsätta sin föregångare Gustav III kungliga maktutövning!

Miljöpartiet kungamakare!

Miljöpartiet snart vid sin dröm!

Partiet växer kan om man skrotar all i sitt partiprogram bli den opålitliga kungamakaren.

Miljöpartiet växer i SvD/Sifos väljarbarometer för februari samtidigt som både Centern och Kristdemokraterna hamnar under riksdagsspärren. Skulle det bli ett valresultat är Miljöpartiet den som iklär sig rollen som Fredrik Reinfeldts enda chans att behålla makten. Fast skulle det vara möjligt?

I fråga efter fråga har Miljöpartiet varit kritisk till alliansen. Minskade miljöanslag, öppning för ny kärnkraft, EU federalismen, frågor som berör partiets skäl. Skulle ett parti som fått igenom friskola och friare invandring tycka det var viktigare än omsorg om miljön? Partiet bildades ursprungligen som en reaktion på valresultatet i folkomröstningen om kärnkraft.

En kritisk analytiker kan inte finna annat än att miljöpartiet är ett omaka par till Moderaterna. Fast i politik är allt möjlig. Det möjligas konst.

När de borgerliga partiledarna samlas i Centerledaren Annie Lööfs föräldrahem i Maramö, utanför Värnamo förväntas en nystart där en sömnigt och oengagerad allians skulle tända  glöden på nytt. Annie Lööf för en ideologisk kamp om Centerns nya idéprogram och får den lägsta resultatet med 3,2 procent någonsin i en Sifomätning.

Väljarbarometern lägger även Kristdemokraterna under riksdagsspärren. Under 2012 var KD närmast parkerade där, medan Centern gjort tillfälliga besök.

Enda statistiskt säkra förändringen från tidigare mätning är Miljöpartiets uppgång med 2 procentenheter. Vilket ger partiet en position som tredje största parti. Frågan är hur de ska hantera detta. Fortsätta på vänsterspåret eller göra an tvär högersväng. Ligger partiet kvar som det gör nu kan det säkert även ligga kvar på som tredje kraften. En högersväng skulle säkert kasta ut den tidigare kärnan av sympatisörer samtidigt som säkert en del missnöjda Alliansväljare skulle se det som ett alternativ.

Vad blir det av miljöpartiet ide mer än att allt för ministerposter, gäller.

Om Sverigedemokraterna blir större uppstår ett politiskt dilemma. Vilka möjligheter har det politiskt isolerade Sverigedemokraterna att påverka? Ska vi tro vad de övriga partierna sagt så är påverkan noll. Det som då krävs en blocköverskridande regeringsbildning. Folkpartiet har slängt ut sonderingar mot Socialdemokraterna. Varför inte en S-MP-FP regering med egen eller hoppande majoritet? Miljöpartiet får sina efterlängtade ministerposter.

Hur som helst valet 2014 verkar bli ett val som folket kan avgöra, på riktigt!