Finansminister Elisabeth Svantesson (M) krymper ekonomin.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterar  EU-kommissionen i sin nya vinterprognos att Sveriges ekonomi går sämst i EU och ekonomin krymper under 2023. Frågan är om detta är bra eller dåligt att vi faller från högsta höjde?

Det enda positiva är att inflationen är på väg nedåt som en följd av högre räntor, fast någon ska betala.
En minister som saknar trovärdighet på posten leder till en ekonomin i fall blir givetvis en given utsaga.

Gratis pengarnas tid är förbi kan vi konstateras. Fallet blir dessvärre större när ingen tror fullt ut på regeringens åtgärder. Vist är det sant att alla fått mer i plånboken, några hundralappar till de fattigaste, men mest har de som inte behöver dem fått sådär 10.000 i månaden. Eller ska vi vara tydlig 300 falukorvar av bästa kvalitet extra, något som givetvis inte inträffar för den som redan har mycket.

Högerregeringens fördelningspolitik är glasklar. Den leder till tveksamhet  hos de stora internationella aktörerna.

Allt större inkomstklyftor

Andelen fattiga i Sverige har ökat från 10 procent 2006 till 13 procent 2009, enligt regeringen. År 2007 uppmättes de största inkomstskillnaderna på 30 år.

Den disponibla inkomsten för de rikaste 10 procenten har ökat med 88 procent mellan 1991 och 2007, men endast med 15 procent för den fattigaste tiondelen. Samtidigt tycker tre av fyra svenskar att politikerna ska arbeta för att minska klyftorna i samhället, enligt en opinionsundersökning som företaget Synovate gjort på beställning av LO.

Det som konstateras är vad som hänt under de senaste tio åren. Sex av dem är under Socialdemokraternas styre medan de fyra sista under alliansens styre. Vad som genomgående styrt alliansens förslag är att retoriken talar om förbättringar för de som har de lägsta inkomsterna medan de stora lättnaderna har kommit för de med de högsta inkomsterna.

Mer till de som har i alliansens förslag visas tydligt, svart på vitt!
Lee Tok