500-årsminnet av reformationen är en möjlighet att skapa en enad bild av Gud.
Den
grundläggande frågan är hur vi ska
förstå året 1517. Sveriges stormaktstid och historiska segrar som
kännetecknades av antikatolsk polemik under det 30-åriga
religionskriget.
Martin Luthers teser 1517 var en utmaning för den
akademiska diskussionen med syfte att återupprätta kyrkans trovärdighet.
Då levde Martin Luther och lutheraner ännu inom den katolska kyrkans
gemenskap.
Riksdagen i Augsburg 1530 var ett viktigt försök att rädda kyrkans
enhet.
Under de senaste 50 åren av dialog mellan
katoliker och lutheraner inbjuder till en gemensam bekännelse av en Treenig Gud
och gemensam tolkning av vår Herre och Hans ord.
Ekumeniska frågor
Reformation
- Reformationen kan förstås som en kyrklig förnyelserörelse på evangeliets grund, en fokusering på Jesus Kristus som Guds levande ord och centrum för Kyrkans liv.
- Reform är en del av den katolska kyrkans liv. Kyrkomötet i Trent inledde en omfattande reform som ledde till förnyelse av ordenslivet och missionsarbetet.
- Andra Vatikankonciliet inledde en reform som återgav Guds ord dess centrala betydelse.
Kyrklig splittring
- Reformatorernas förnyelser ledde till kyrklig splittring.
- Luthers syfte var inte en ny kyrka utan en nödåtgärd för att reformera kyrkan. Nu blir 500-minnet ett tillfälle för reflektion och enande.
Tradition
- Är reformationen, en kyrklig förnyelse eller en radikal förändring av kyrkans väsen?
- Har reformationens kyrkor har fjärmat sig från de kyrkliga strukturer som formats från 100-talet och som är gemensamma för katolska, ortodoxa och orientalisk-ortodoxa kyrkor? Katolska kyrkor grundar sig på eukaristin och den biskopliga ordningen. Reformationens kyrkor är uppbyggda med en annan struktur, tänk "stadskyrka - frikyrka".
- Reformationen skiljer det ”protestantiska” och det ”katolska” åt, eller ska den ses ekumeniskt som ”en reform och förnyelse av den enda universella kyrkan”?
Ekumenisk
gemenskap
Historiska konflikter
- Bildandet av sekulära nationalstater på basis av religiös bekännelse är ett resultat av det trettioåriga kriget.
- Sekulariseringen blev ett oförutsett resultat av den västliga kyrkans splittring som kristen tolkning är skyldig till.
- Nu är tid för katoliker och lutheraner tillsammans lägga bakom sig orätter de i 500 år åsamkat varandra och välja en gemensam väg i tolkningen av Guds ord.
Återfunnen gemenskap
- Luther kan vara en rebell och tänkare om att Gud alltid ska vara Herre och att vårt förhållningssätt till Gud kännetecknas av en fullkomlig tillit till och respekt för Honom.
Tecken inför framtiden
Bekännelse av det smärtsamma som varit,
glädje över ekumeniska framsteg följs av hopp. Dokumentet Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran
som godkändes i Augsburg 1999 av både lutheraner och katoliker ger en väg framåt. Enligt Påven
Johannes Paulus II var dokumentet i ekumenisk milstolpe som innebar en långt gående
samsyn i vad som orsakade Reformationen. Den viktigaste frågan på den
ekumeniska agendan mellan lutheraner och katoliker är en gemensam förståelse av
kyrkans väsen och dess prästerliga uppdrag och tjänst.
Minnet av Reformationens
kristocentriska kärna
Det är ingen slump att frågan om kyrkans sanna
natur aktualiseras. Det var frågan om kyrkans sanna väsen och
frågan vilket ämbete som har mandat att tala och handla i kyrkans namn som var kärnan Luthers teser 1517.
Luthers förståelse av själva tron var inte
tänkt att tolkas individualistiskt. Enligt Luther
förutsätter de troendes delaktighet i Kristus enhet i Kristi kropp. För Luther
var alltså Kristi kyrkas enhet en fråga om tro. Att grunda en ny kyrka måste
därför ha varit en omöjlig tanke för Luther. Frågan om
kyrkans sanna natur som inte löstes under Luthers tid är på väg att ges
större klarhet 500 år senare och kunna leda
till en växande kyrklig gemenskap mellan lutheraner och katoliker.
Ekumeniken i
dagens sekulariserade samhällen kan ta lärdom av Luther och vittna om att Gud
lever och är verklig. Den viktigaste gemensamma utmaningen för ekumeniken
är själva frågan om Gud. Kristna tror inte på vilken gud som helst, utan i Gud som
visade sitt hela, konkreta ansikte i människan Jesus från Nasaret. Martin
Luther uttryckte sitt påtagliga och djupgående sökande av Gud i det
kristocentriska perspektiv som uttrycks i hans spiritualitet och teologi.
Lutheraner och katoliker kan samarbeta
kring frågan om Gud.