Visar inlägg med etikett reform. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett reform. Visa alla inlägg

söndag 2 oktober 2016

Reformationen 500-år.

500-årsminnet av reformationen är en möjlighet att skapa en enad bild av Gud.


Den grundläggande frågan är hur vi ska förstå året 1517. Sveriges stormaktstid och historiska segrar som kännetecknades av antikatolsk polemik under det 30-åriga religionskriget.

Martin Luthers teser 1517 var en utmaning för den akademiska diskussionen med syfte att återupprätta kyrkans trovärdighet. Då levde Martin Luther och lutheraner ännu inom den katolska kyrkans gemenskap. Riksdagen i Augsburg 1530 var ett viktigt försök att rädda kyrkans enhet.

Under de senaste 50 åren av dialog mellan katoliker och lutheraner inbjuder till en gemensam bekännelse av en Treenig Gud och gemensam tolkning av vår Herre och Hans ord.

Ekumeniska frågor

Reformation 
  • Reformationen kan förstås som en kyrklig förnyelserörelse på evangeliets grund, en fokusering på Jesus Kristus som Guds levande ord och centrum för Kyrkans liv.
  • Reform är en del av den katolska kyrkans liv. Kyrkomötet i Trent inledde en omfattande reform som ledde till förnyelse av ordenslivet och missionsarbetet.
  • Andra Vatikankonciliet inledde en reform som återgav Guds ord dess centrala betydelse.
Kyrklig splittring
  • Reformatorernas förnyelser ledde till kyrklig splittring.
  • Luthers syfte var inte en ny kyrka utan en nödåtgärd för att reformera kyrkan. Nu blir 500-minnet ett tillfälle för reflektion och enande.
Tradition
  • Är reformationen, en kyrklig förnyelse eller en radikal förändring av kyrkans väsen?
  • Har reformationens kyrkor har fjärmat sig från de kyrkliga strukturer som formats från 100-talet och som är gemensamma för katolska, ortodoxa och orientalisk-ortodoxa kyrkor? Katolska kyrkor grundar sig på eukaristin och den biskopliga ordningen. Reformationens kyrkor är uppbyggda med en annan struktur, tänk "stadskyrka - frikyrka". 
  • Reformationen skiljer det ”protestantiska” och det ”katolska” åt, eller ska den ses ekumeniskt som ”en reform och förnyelse av den enda universella kyrkan”?

Ekumenisk gemenskap

Historiska konflikter
  • Bildandet av sekulära nationalstater på basis av religiös bekännelse är ett resultat av det trettioåriga kriget.
  • Sekulariseringen blev ett oförutsett resultat av den västliga kyrkans splittring som kristen tolkning är skyldig till.
  • Nu är tid för katoliker och lutheraner tillsammans  lägga bakom sig  orätter de i 500 år åsamkat varandra och välja en gemensam väg i tolkningen av Guds ord.

Återfunnen gemenskap  
  • Luther kan vara en rebell och tänkare om att Gud alltid ska vara Herre och att vårt förhållningssätt till Gud kännetecknas av en fullkomlig tillit till och respekt för Honom.

Tecken inför framtiden

Bekännelse av det smärtsamma som varit, glädje över ekumeniska framsteg följs av hopp.  Dokumentet   Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran som godkändes i Augsburg 1999 av både lutheraner och katoliker ger en väg framåt. Enligt Påven Johannes Paulus II var dokumentet i ekumenisk milstolpe som innebar en långt gående samsyn i vad som orsakade Reformationen.  Den viktigaste frågan på den ekumeniska agendan mellan lutheraner och katoliker är en gemensam förståelse av kyrkans väsen och dess prästerliga uppdrag och tjänst.

Minnet av Reformationens kristocentriska kärna

Det är ingen slump att frågan om kyrkans sanna natur aktualiseras. Det var frågan om kyrkans sanna väsen och frågan vilket ämbete som har mandat att tala och handla i kyrkans namn som var kärnan Luthers teser 1517.

Luthers förståelse av själva tron var inte tänkt att tolkas individualistiskt. Enligt Luther förutsätter de troendes delaktighet i Kristus enhet i Kristi kropp. För Luther var alltså Kristi kyrkas enhet en fråga om tro. Att grunda en ny kyrka måste därför ha varit en omöjlig tanke för Luther. Frågan om kyrkans sanna natur som inte  löstes under Luthers tid är på väg att ges större klarhet 500 år senare och kunna leda till en växande kyrklig gemenskap mellan lutheraner och katoliker. 

Ekumeniken i dagens sekulariserade samhällen kan ta lärdom av Luther och vittna om att Gud lever och är verklig. Den viktigaste gemensamma utmaningen för ekumeniken är själva frågan om Gud. Kristna tror inte på vilken gud som helst, utan i Gud som visade sitt hela, konkreta ansikte i människan Jesus från Nasaret. Martin Luther uttryckte sitt påtagliga och djupgående sökande av Gud i det kristocentriska perspektiv som uttrycks i hans spiritualitet och teologi.

Lutheraner och katoliker kan samarbeta kring frågan om Gud.

”500 års kyrklig splittring går mot sitt slut”

För första gången i historien uppmärksammar nu katoliker och lutheraner tillsammans minnet av reformationen på global nivå. Det är frukten av 50 års internationell dialog. Ett gemensamt uttalande ska undertecknas av påve Franciskus och biskop Munib Younan som en inledning på 500-årsminnet, skriver kardinal Kurt Koch, Påvliga rådet för kristen enhet, och generalsekreterare Martin Junge, Lutherska världsförbundet.

och det kristocentriska perspektivet kan ett ekumeniskt uppmärksammande av Reformationen bli möjligt. Reformationens märkesår 2017 inbjuder oss att i Luthers anda vittna om den uppståndne Kristus och det förpliktar oss framför allt att minnas tillsammans.

De kristna trons skriftliga grunder finns fragmentariskt bevarad. Den kristna värdens kyrkor är på väg att enas i tolkningar. Minnet av Martin Luther lever och skrifterna finns i original. Martin Luther är i likhet med Mohammed att betrakta som profet.

Mohammed lade grunden för den  islamska tron. Trotts att skrifterna finns i original är tolkningen mycket splittrad trotts att islam är 600 år yngre. Inom den muslimska värden och framför våra ögon, både nära och avlägset, pågår ett uttalat religionskrig, både mellan muslimer och de som har annan tro. 

Gäller det att vänta 500 år på att tolkningen av läran blir gemensam?