Matbojkott

Matbojkotten har som mål att sänka matpriserna!

Matpriserna ökade med 1,8 procent i februari jämfört med januari 2025. Det blev den högsta månadsökningen sedan februari 2023, enligt SCB. Varför?
Så länge vi har inflation, mål 2% om året, löneökningar, krigshot och klimatförändringar. Osäkra förutsättningar för matproduktionen leder till minskat utfall och leder till ökade priser. Hur ändrar vi på det?

 

Det svåra är att minska utsläppen av klimatgaser. Så länge ingen tar klimathotet på allvar är det enklast att fortsätta som fött. Tyvärr sker förändringar sakta så den nya situationen upplevs som det normala.
Det är först med stora förändringar i vårt fall i Sverige att det blir översvämningar i Stockholm enligt den karta över riskområden som upprättas som det kan hända något i attityden till klimatförändringarna om ens då. Det är över huvud taget svårt att ändra på den invanda situationen. Det är över huvud taget som individ att göra de anpassningar som krävs. Först när man står under galgen och kollektivt tvingas till förändring, fast då är det troligen alldeles försent. Tyvärr har vi populister som inte vill tro på de klimatförändringar vi människor kollektivt utsätter joden för. Ett tydligt talande exempel är nuvarande SD styrda regering och presidenten i USA. Klimathotet finns inte bland anat i SD:s och USA:s tankar.

 

Sänkta skatter och slopande av stöd för klimatåtgärder. Regeringen gör t.ex. minskad reduktionsplikt, vindkraft till havs olönsam genom att slopa anslutning till stamnätet. I USA förbjuda miljövänliga lösningar,som vindkraft till förmån för ökad fossil bränsle användning. Att skjuta upp åtgärder till framtiden kan vis sig mycket surare än att göra dem nu, fast alla politiker vill ju bli omvalda så det gäller att inte göra det som behövs göras utan tala om att det kan göras när de är pensionärer.

Så åter till matpriserna. Är de för höga? På en fungerande marknad får antas att de är riktiga. Tillgång och efterfråga är ju styrande för prissättningen. Och självklart blir det utrymme för någon politiker att ta chansen för utspel.

Förändrar vi kaffedrickandet efter priset, naturligtvis inte.

Så varför bojkott?

PS:
USA varor är lämpligt att bojkotta, trotts vår amerikaniserade livsstil.

Klimatet styr våra värderingar

Vår syn på klimatförändringarna styrs av våra värderingar. Det finns 33 magasin om motorsport och 21 om mode men det har inte funnits något betydande magasin som handlar om klimat och hållbarhet.

Hur ska myten om tillväxten hanteras? Vem väger effekterna av permafrostens slumrande klimathot före nivån på bensinpriset. Hur kommunicerar man bäst klimatproblemet på en daglig nivå till en nivå där du tar hand om skörden av äpplen, svamp och bär.

Vänsterdemonstranterna var inte i Salem utan i Köpenhamn där de satt bakbundna i långa rader. Är vandalism en framgångsväg för att förändra klimatet?

Ska vi förstå samhällsutvecklingen så är det ytterst lite hopp om att just klimatet ska räddas. Det är så att de strukturer som byggts bara byggs vidare. Nya motorvägar kring Stockholm ska minska utsläppen är den politiska retoriken. All erfarenhet säger att när nya vägar byggs ökar trafiken. Det bättre beslutet hade varit att bygga ut den spårburen trafiken. Fast det är givetvis politiskt svårare då röstboskapens bilåkande ifrågasätts vilket riskerar att leda till lägre väljarstöd.

En annan tendens i samhället är att allt mer koncentreras till alt större och färre platser. Allt färre sjukhus och vårdcentraler, stormarknader utanför centrum där bilen är enda transportlösningen. Vårt behov av rekreation och upplevelser betyder att vi flyger till motsatta sidan klotet.

Vad som krävs för en förändring berör alla områden i vår tillvaro. Vårt livsstil bygger på utnyttjande av fossil olja och kol. Vägen till ett långsiktigt hållbart samhälle byggt på flödande energi måste gå från retorik till handling. Problemet är att de etablerade politikerna är helt styrda av tillväxt och ökad konsumtion medan de som hävdar förändringen av livsstil aldrig får det tunga stödet då de förespråkar en personlig förändring som de flesta inte bryr sig om.

Klimatmötet för debatten framåt men förväntas inte ge så mycket! Tyvärr blir frågan om klimatet en fråga som snabbt kommer att drunkna i risken för försämrad ekonomi. Ekonomin kommer troligen alltid bli ett argument för att göra så lite som möjligt.

Vi får acceptera att det i Sverige blir billigare uppvärmning och mindre snöröjning vilket är bra för ekonomin! Det ska vi se som mycket positivt.

Lisa Posent

En papperstidskrift om klimatet finns nu att ladda ner från nätet. Droppa.nu är tidningen Droppen i webbformat, med innehåll och där du själv kan delta! Sidan vill samla upp allt möjligt som har ett starkt brinnande hjärta för vår utsatta planet.
Droppen har fått nog av klimatförändringar oavsett om det är röd, blå eller grön kapitalism. Med en kompott av text och bild finns en chans att personligen reagera och ta tillbaka klimatfrågan till individen. Klimattoppmötet i Köpenhamn kan leda till förändring men i verkligheten börjar förändringen i oss, fast vem vill ändra livsstil?

Värderingar styr Klimatet!

Vår syn på klimatförändringarna styrs av våra värderingar. Det finns 33 magasin om motorsport och 21 om mode men det har inte funnits något betydande magasin som handlar om klimat och hållbarhet.

Hur ska myten om tillväxten hanteras? Vem väger effekterna av permafrostens slumrande klimathot före nivån på bensinpriset. Hur kommunicerar man bäst klimatproblemet på en daglig nivå till en nivå där du tar hand om skörden av äpplen, svamp och bär.

Vänsterdemonstranterna var inte i Salem utan i Köpenhamn där de satt bakbundna i långa rader. Är vandalism en framgångsväg för att förändra klimatet?

Ska vi förstå samhällsutvecklingen så är det ytterst lite hopp om att just klimatet ska räddas. Det är så att de strukturer som byggts bara byggs vidare. Nya motorvägar kring Stockholm ska minska utsläppen är den politiska retoriken. All erfarenhet säger att när nya vägar byggs ökar trafiken. Det bättre beslutet hade varit att bygga ut den spårburen trafiken. Fast det är givetvis politiskt svårare då röstboskapens bilåkande ifrågasätts vilket riskerar att leda till lägre väljarstöd.

En annan tendens i samhället är att allt mer koncentreras till alt större och färre platser. Allt färre sjukhus och vårdcentraler, stormarknader utanför centrum där bilen är enda transportlösningen. Vårt behov av rekreation och upplevelser betyder att vi flyger till motsatta sidan klotet.

Vad som krävs för en förändring berör alla områden i vår tillvaro. Vårt livsstil bygger på utnyttjande av fossil olja och kol. Vägen till ett långsiktigt hållbart samhälle byggt på flödande energi måste gå från retorik till handling. Problemet är att de etablerade politikerna är helt styrda av tillväxt och ökad konsumtion medan de som hävdar förändringen av livsstil aldrig får det tunga stödet då de förespråkar en personlig förändring som de flesta inte bryr sig om.

Klimatmötet för debatten framåt men förväntas inte ge så mycket! Tyvärr blir frågan om klimatet en fråga som snabbt kommer att drunkna i risken för försämrad ekonomi. Ekonomin kommer troligen alltid bli ett argument för att göra så lite som möjligt.

Vi får acceptera att det i Sverige blir billigare uppvärmning och mindre snöröjning vilket är bra för ekonomin! Det ska vi se som mycket positivt.

Lisa Posent

En papperstidskrift om klimatet finns nu att ladda ner från nätet. Droppa.nu är tidningen Droppen i webbformat, med innehåll och där du själv kan delta! Sidan vill samla upp allt möjligt som har ett starkt brinnande hjärta för vår utsatta planet.
Droppen har fått nog av klimatförändringar oavsett om det är röd, blå eller grön kapitalism. Med en kompott av text och bild finns en chans att personligen reagera och ta tillbaka klimatfrågan till individen. Klimattoppmötet i Köpenhamn kan leda till förändring men i verkligheten börjar förändringen i oss, fast vem vill ändra livsstil?