”Sverige: ett inte vidare lugnande ordförandeskap för Europeiska unionen”, löd en rubrik i Frankrikes största tidning Ouest-France, i veckan. Det följdes av texter som oroar sig för vad i Frankrike definieras som extremhöger när det skrivs om den svenska statsministerns regeringsunderlag. Ordet ”naziströtter” är återkommande när det skrivs om det land som i årtiondet varit en modell för såväl franska partier på såväl vänster- som högerkanten.
Nu talas det i tv-kanalen Euronews även om den nya, svenska spionlagen som en av bistrare vindar som blåser över Sverige.
Reformen av asylrätten och klimatåtgärder liksom den så kallade växtskyddsförordningen och restaurering av natur-förslaget till 2030 är EU-projekt som beskrivs som i farozonen under det svenska ordförandeskapet.
I klartext handlar det om att drastiskt öka andelen skyddad natur för att främja den biologiska mångfalden. Och där är synen på svenskt skogsbruk ofta annorlunda i södra Europa mot den svagare norra delen. Fast oro och krig i Europa är inget som verkar påverka Sveriges statsminister Ulf Kristersson.
Vad som intresserar Ulf Kristersson ärr att köpa fransk kärnkraftsteknologi. Två nya kärnkraftverk står på önskelistan. Något som tomten inte kommer att bli glad för. Alla länder har sina nationella intressen och Sverige verkar bara ha ett sprunget ur Ulf Kristerssons med skygglappar dolda verklighet och det är mer kärnkraft.
Det som händer är att Sverige riskerar att bli omsprunget av både Norge och Finland! Kärnkraftstokige Finland satsar med Norsk hjälp och vindkraft på att bli ledande inom tillverkningen av fossilfri el och fossifritt stål! Norsk storsatsning i Finska Ingå kommun för vätgas och fossilfritt stål då tron på att högerregeringen inte kommer att bejaka den svenska satsningen.
Övriga satsningar på framtiden som Nordvolt, SSAB och norra Sverige verkar saknas i Ulf Kristerssons vision om framtiden. Det kommer att väcks mycken oro i det europeiska samarbetet under den tid Sverige håller i ordförandeklubban i EU. Hur ska EU-ordförande Kristersson leda en balansgång utan någon synbar plan, mellan att strategiskt rusta EU för framtiden och att samtidigt undvika att skapa en statsunderstödd planekonomi genom att skapa skattefinansierade stöd som inte gynnar långsiktig hållbara lösningar och samtidigt ha Tidövatalet som grund.
