SSAB byggeg nytt i LULEÅ!

SSAB har nu bestämt sig för att går vidare med  planen att bygga en fossilfri stålfabrik i Luleå. Enligt SSAB:s pressmeddelande beräknas den totala investeringen i Luleå uppgå till cirka 5 miljarder. Det nya stålverket väntas vara i bruk mot slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år senare. Miljötillstånd väntas mot slutet av 2024, men vad säger regeringen. Investeringen är ett steg i SSABs strategi att etablera en ledande position inom utsläppsfritt special- och premiumstål. Hittills har SSAB ingått 55 partnerskap med ledande kunder för fossilfria och zero stål.

Planskiss Luleå. Källa: SSAB

Bygget i Luleå är planerad att vara klart vid slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år senare. Stålverkets kapacitet beräknas vara cirka 2,5 miljoner ton stål per år. SSAB valde mellan att investera i Luleå eller Brahestad i Finland. Valet gör att stålverket i Brahestad försenas i sin omställning till fossilfria och zero stål.

SSAB tog beslut 2023 att ställa om stålverket i Oxelösund till fossilfri produktion fortlöper enligt plan efter att tillstånd att bygga en luftledning från Flen blivit klar. Investeringarna kommer att minska Sveriges koldioxidutsläpp med 7 procent i Luleå och 3 procent i Oxelösund. Att Luleå blir tvåa i omställningen beror på rent affärsmässiga grunder.  En realitet är att stålverket i Brahestad har en betydligt mer avancerad utrustning som går att producera med lönsamhet ytterligare en tid.  Omställningen av Brahestad i Finland till fossilfria och zero stål försenas något.

Att investeringsvalet föll på Luleå beror på ekonomiska överväganden och det faktum att stålverket i Brahestad har mer avancerad utrustning i bättre skick, och kan köras längre. Fabriken i Luleå är planerad att starta sin verksamhet vid slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år  senare, 2029. Stålverkets  kapacitet beräknas vara cirka 2,5 miljoner ton stål per år.

Både Luleå och senare Brahestad kommer att omvandlas till fossilfria fabriker – investeringsbeslut som tagits bestämde ordningen att Luleå kom före.

Hur kommer ministrarna Bush och Pourmokhtari att förse Sverige och Norrbotten med tillräckligt med EL 2028? Räcker det med att vifta med en "Bush" korv eller att det löser sig någon gång i framtiden "Pourmokhtari" , som verkar vara regeringens signum? Det är  fyra år till start, knappt om tid innan stålverken för fossilfria och zero stål behöver enormt mycket EL!

Strategin som den nuvarande regeringen har är att försvåras för vindkraftsel och samtidigt tala sig varma för utopin med kärnkraft som lösning. Vindkraften byggs ut utan skattemedel medan kärnkraften, redan uttalat ska få 400 miljarder, av skattemedel, i stöd. Att regeringen fokuserar på att bygga ut elnätet med förhoppningen att göra skåningarna nöjda är ingen lösning på att det finns el till stålverkens  fossilfria och zero stål. Inget kärnkraftverk finns klart till 2028, medan vindkraften på Långgrund som regeringen beslutat förbjuda, hade motsvarat 1 1/2 stort kärnkraftverk, hade varit  färdigt 2028. Dragkampen om säker och billig el blir en kamp mellan norr och söder. Att skylla på Socialdemokraterna och Miljöpartiet lede inte framåt. Det verkar som om nuvarande regering tagit det felaktiga beslutet att prioritera el till söder, hellre spettekaka än exportinkomster. Tänk bara på hur dubbelspår på malmbanan hanteras eller tågbanor söderut för exportindustrin i norr!

 

Jag och min AI har förslag, mest är det AI:

Ministrarna Bush och Pourmokhtari skulle behöva arbeta med en strategi för att tillhandahålla tillräckligt med elektricitet till Sverige och särskilt till Norrbotten år 2028 för att stödja SSAB:s planer för nollutsläppsproduktion av stål.

Att investera i energilagringstekniker, såsom batterilager  för att lagra överskottsel under perioder med låg efterfrågan och sedan frigöra den när efterfrågan är högre, skulle underlätta el-balansen

Angående regeringens strategi kring energipolitik finns en utmaning i att balansera olika intressen och prioriteringar. Att främja både förnybar energi och kärnkraft samtidigt som man hanterar infrastrukturfrågor och geografiska skillnader i elförsörjningen. Det är viktigt att regeringen  utveckla en hållbar och diversifierad energimix för  Sveriges långsiktiga och ökade energibehov, gärna tillsammans med Socialdemokraterna  och det omgående.

Tok och AI

Tidövatalet och nazistirötter oroar EU

”Sverige: ett inte vidare lugnande ordförandeskap för Europeiska unionen”, löd en rubrik i Frankrikes största tidning Ouest-France, i veckan. Det följdes av texter som oroar sig för vad i Frankrike definieras som extremhöger när det skrivs om den svenska statsministerns regeringsunderlag. Ordet ”naziströtter” är återkommande när det skrivs om det land som i årtiondet varit en modell för såväl franska partier på såväl vänster- som högerkanten.

Nu talas det i tv-kanalen Euronews även om den nya, svenska spionlagen som en av bistrare vindar som blåser över Sverige.

Reformen av asylrätten och klimatåtgärder liksom den så kallade växtskyddsförordningen och restaurering av natur-förslaget till 2030 är EU-projekt som beskrivs som i farozonen under det svenska ordförandeskapet.

I klartext handlar det om att drastiskt öka andelen skyddad natur för att främja den biologiska mångfalden. Och där är synen på svenskt skogsbruk ofta annorlunda i södra Europa mot den svagare norra delen. Fast oro och krig i Europa är inget som verkar påverka Sveriges statsminister Ulf Kristersson.

Vad som intresserar  Ulf Kristersson ärr att köpa fransk kärnkraftsteknologi. Två nya kärnkraftverk står på önskelistan. Något som tomten inte kommer att bli glad för. Alla länder har sina nationella intressen och Sverige verkar bara ha ett sprunget ur  Ulf Kristerssons med skygglappar dolda verklighet och det är mer kärnkraft.

Det som händer är att Sverige riskerar att bli omsprunget av både Norge och Finland! Kärnkraftstokige Finland satsar med Norsk hjälp och vindkraft på att bli ledande inom tillverkningen av fossilfri el och fossifritt stål! Norsk storsatsning i Finska Ingå kommun för vätgas och fossilfritt stål då tron på att högerregeringen inte kommer att bejaka den svenska satsningen.

Övriga satsningar på framtiden som Nordvolt, SSAB och norra Sverige verkar saknas i Ulf Kristerssons vision om framtiden. Det kommer att väcks mycken oro i det europeiska samarbetet under den tid Sverige håller i ordförandeklubban i EU. Hur ska EU-ordförande Kristersson leda en balansgång utan någon synbar plan, mellan att strategiskt rusta EU för framtiden och att samtidigt undvika att skapa en statsunderstödd planekonomi genom att skapa skattefinansierade stöd som inte gynnar långsiktig hållbara lösningar och samtidigt ha Tidövatalet som grund.

Miljöpartiet i Almedalen, det blåbruna hotet.

Av samtliga tal så var det från miljöpartiet som var mest framåtblickande. Utan att ta klimathotet på allvar ingen framtid för människan. Är det inte ett klart budskap.

Det som var tankeväckande var att utan miljöpartiet i riksdagen så  är vägen till katastrof oundviklig, citat från Per Bolund tal i Almedalen.

"Nu när barnen har gått på sommarlov vill jag prata matte med de vuxna. Mellan de två regeringsalternativen är det just nu ganska jämnt. Ett par procent skiljer de rödgröna från de brunblå partierna. Det råder ingen tvekan om att utan Miljöpartiet i riksdagen blir det med stor sannolikhet en blåbrun valseger. Utan oss blir det den mest konservativt nationalistiska regering Sverige någonsin skådat som får tillträda, som ger full makt och inflytande till Sverigedemokraterna över vårt land."

Bolund förklarade att fossilförespråkarna gör allt för att marginalisera miljöpartierna.

"Högern verkar ha gett upp att vinna valet med sin egen politik. Att försöka att systematiskt trycka ut oss ur riksdagen tycks vara deras sätt att försöka ta makten. Och de verkar inte sky några medel. Förtalskampanjer, lögner och falsk information har blivit vardagsmat i svensk höger-politik."

Orsaken till att fossil förespråkarna inte vill ha förändring är enligt Bolund.

"Miljöpartiets klimatpolitik hotar nämligen den fossila makten och kapitalet. Vi tvingar fossilindustrin att betala för att de förstör för alla oss andra. Fossilindustrin är en mångmiljardindustri och de pengarna använder de. Journalist efter journalist har avslöjat hemliga kampanjer, ryskfinansierad propaganda och mångmiljonbelopp från organiserade aktörer för att stoppa gröna politiker runtom i Europa och försöka få Miljöpartiet ur riksdagen."

Så vad är valet för den som inte vill ha en  blåbrun regering, enligt mp?

"Vi ska inte låta den konservativa kampanjen pressa den enda rösten för klimat och miljö ut ur riksdagen! För den rösten behövs nu mer än någonsin!

En röst på Miljöpartiet är en röst för en rödgrön regering, men det är också en röst på en regering som driver en stark miljöpolitik och som på allvar svarar på det akuta hot som miljökrisen och klimatnödläget är. "

Miljöpartiet må vara litet men det har stora ambitioner för framtiden. Det är solklart att efter århundraden av industrialisering där välståndet byggts på rovdrift av naturen  så är vi nu i stället tvungna att samverka med naturen, det är det som ska skapa det framtida välfärdssamhället. Till skillnad till den blåbruna alliansen som endast förklarar att alt som inte är bra är Socialdemokraternas fel, eller maktbegär. Men vad är då de blåbrunas planer? De har inte någon framtidsplan när deras plan är att fortsätta i redan upptrampade spår och att ansvaret är någon annans, lång borta.

Bolund förklarar

"Den senaste tiden har en sak blivit smärtsamt tydlig:

Utan Miljöpartiet – ingen klimatpolitik.
Utan klimatpolitik – ingen framtid."

Så var det till sist frågan var den enskilde väljaren ska lägga sin röst?

Ska det bli en bortkastad röst på framtiden eller ska det bli en röst för framtiden. Om rösten läggs på den blåbruna alliansen så är den för framtiden helt bortkastad. Läggs röster till vänsterpartier eller socialdemokraterna verkar den delvis bli bortkastad. Och så Centerpartiet, den stora jokern och helt omöjlig i sammanhanget. 

Slutsatsen blir att en röst på framtiden väger tyngst på miljöpartiet.

Verkligheten får Louise Erixon SD till avbön!

Louise Erixon, kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborg har meddelat att Blekinge offshore AB,  får ett ja av Sölvesborgs kommun att inleda samråd om en  vindkraftspar med 70 turbiner. Grunden för ett ja av kommunen är att placeringen av verken har justerats. 

I Sverigedemokraternas skyltfönster kan även det rabiata motstånd mot förnybar energi ändras. Eller ska vi betrakta förändringen som att verkligheten har blivit som en religiös uppenbarelse för SD. De skenande elpriserna har blivit orsaken till att förnuftet stigit in i SD:s skyltfönster. Det har inte varit möjligt att odla populism med skenande elpriser som med självklarhet även drabbat partiets missnöjesröstare.

Vindkraft är ock kommer under en längre tid vara det mest kostnadseffektiva sättet att producera el. När det blåser sjunker elpriset och när det är mindre vind så behövs utjämningslager bidra med energi och hålla ner priset. Detta i form av vätgas och batterier.

De stora vätgaslagren byggs i norr för att trygga fossilfri järnframställning. Mindre batterilager kan byggas te.x i Karlshamn för ökad stabilitet i elnätet i södra Sverige.

Så kommunalrådet Louise Erixon styre i Sölvesborg tog ett steg närmare det behov som alla elkonsumenter har av lägre elpriser. Det är en sund förändring som troligen är smärtsam att lämna populismens förenklade förklaringar till att se till vad alla medborgare och näringsliv har behov av. 

Mer el till alt vi vill med energiomställningen har efter många år av förnekelser lett till verklighetens insteg i  Sölvesborg.