De första inofficiella siffrorna har anlänt om el-balansen 2022.
De preliminära siffrorna på el- produktionen i Sverige visar att elproduktionen ökat med en ynka procent under 2022. Den mest betydande ökningen finns i vindkraften som ökat med 22%, 5.9 TWh och i den lilla andelen solkraft som ökat med 33%, 0,5 TWh. Samtidigt har den totala konsumtionen minskat med 4%. Skillnaden blir att exporten ökat från 25,6 TWh till 33.5 TWh.
Inför 2023 vet vi att utbyggnaden av vindkraft har saktat in men att havsbaserade parker står på kö för tillstånd. Solpaneler har fått ett ökat stöd och för villaägare är det ett tillfälle att investera. Med dagens höga el-priser blir investeringen betald på några år istället för ca 10 år som det var tidigare. Solpanelernas livslängd beräknas till Ca 30 år.
På sikt ser det positivt ut med elpriserna. Chocken för Europa med minskad gastillgång är positiv för utbyggnaden av miljövänlig el-produktion. Det finns nu inget hinder att politiskt gå från att prata snömos till handling. Inte minst i Finland som haft mardrömmar om kärnkraft, där har stora satsningar på vindkraft genomförts. Framför allt är det vätgasbehovet för fossilfritt stål i Sverige som investeringarna har set som en bra affärsidé. I Estland och Lettland har vindkraftsprojekt startas för att göra länderna självförsörjande och till exportörer av el.
Det är svårförståeligt att högerregeringen i Sverige försvårar för vindkraften och helt vill satsa på ny dyr kärnkraft om tio femton år. Protesterna från industrin är höga mot idéerna, och det är bara att hålla med.
