Europeiska unionen kan förbjuda tredjelands vindkraftverk, med hänvisning till cybersäkerhet

Europeiska unionen kan komma att förbjuda kinesiska vindkraftverk, med hänvisning till cybersäkerhet

Europeiska unionen kan komma att begränsa installationen av utomeuropeiska vindkraftverk, med hänvisning till cybersäkerhetsproblem, enligt liknande principer där flera EU-länder förbjuder det kinesiska kommunikationsföretaget Huawei från att bygga 5G-nätverk på grund av cybersäkerhetsproblem.

Bryssel arbetar med att skydda europeiska vindkraftstillverkare från osund dumpning, skriver EurActiv.com . Utöver att införa antidumpningstullar har cybersäkerhet lagts till.

EurActiv påpekar osäkrheten med kinesiska vindkraftstillverkare. WindEurope, som representerar tillverkare, hänvisade till ekonomiska överväganden och lobbade för slutsatsen att "det inte ligger i Europas intresse att installera icke-europeiska vindkraftverk i vår värld".
EU-kommissionen kommer med ett politiskt förslag som kallas "European Wind Package". En nyckelkomponent i detta var att ge EU-länder möjlighet att utesluta utländska företag baserat på förkvalificeringskriterier, inklusive cybersäkerhet.  Detta innebär att vindkraftverk som inte uppfyller  odefinierade cybersäkerhetskriterier kommer att uteslutas från offentliga auktioner och EU- stöd.

EurActiv påpekar vad som hände med det stora kinesiska teknikföretaget Huawei hindrades från att bygga femte generationens (5G) kommunikationsnät, av rädsla för att den kinesiska regeringen kommer att använda företagets utrustning för att samla in känsliga information om den offentliga och privata sektorn i Europa. Europeiska företag som Ericsson eller Nokia kommer att gynnas av beslutet.

EU:s regler bör "säkerställa att säker utrustning installeras i Europa", sa Juan Virgilio Marquez från den spanska vindenergiföreningen vid AEE-industrins årsmöte i Bilbao.
Branschen talar om två hot. Enligt en kan känslig data som går genom sensorer på vindkraftverk samlas in av tredjeländer. Ett annat hot är dock att Kinas tusentals turbiner kan stängas av, vilket försätter elmarknaderna  i en svår situation.

Som beskrivits av EurActiv samlar vindkraftssensorer in terabyte data varje dag. Europa är inte den första regionen som uttrycker oro över var denna data hamnar. Publikationen hänvisade till ett projekt för att uppföra vindkraftverk i Taiwan, där taiwanesiska myndigheterna säkerställer att de tekniska komponenter som används inte är tillverkade i Kina.
Samtidigt tar har inte alla aktörer inom området hoten på allvar, erkände EurActiv. Rafael Mateo från Acciona Energia sa att förutom de vanliga driftsmåtten som vindhastighet, uteffekt och bladvinklar finns det inget känsligt med data till turbinen.

Enligt EurActiv, finns risker eftersom vindkraftverk sköts på distans, då kan tredje parter fortfarande ta kontroll över anläggningar med osäkra elektroniska enheter.
Om en del av produktionen stängs av börjar nätet sakna energi och det leder till en minskning av frekvensen, förklarade Rafael Mateo, vd för Acciona Energia. Han tillade dock att vanligtvis en angripare måste "kontrollera alla vindkraftsparker" för att allvarligt äventyra elleveranserna.

EurActiv påpekar att EU:s nya regler kommer till EU-parlamentet den 23 april. Antas EU:s nya industripolitiska lag, Net Zero Industry Act (NZIA), kommer de att ratificeras av medlemsländerna.
Träder reglerna i kraft kan tredjelandsproducenter  uteslutas från 2026. därefter måste offentliga auktioner som erbjuder subventioner för förnybar energi innehålla krav på cybersäkerhet. Vilka regler som skall gälla för  cybersäkerhet har ännu inte definierats. Europeiska kommissionen kommer att lägga fram en rättsakt med mer detaljerad information.

Todd Davis från turbintillverkningsföretaget Vestas sa att europeiska tillverkare aktivt lobbar för att säkerställa att cybersäkerhetskriterier är processbaserade och riskbedömnings-centrerade, snarare än att de ständigt förändras med det snabbt föränderliga hotbilden.

Kinesisk teknik utgör ett ökande hot kopplat till förnybar energi. Hoten är allvarliga och har lett till att Huawei avstängs från utvecklingen av 5G-kommunikationsnätverk samt molntjänster och sol- och vindkraftsparker. Huawei och andra kinesiska företag vill utrusta  elnäten med växelriktare och energilagringssystem som kopplar sol- och vindkraftsparker till elnäten.

En växelriktare  gör att elen som produceras i en solpanel omvandlas till växelström och blir användbar. Solcellsanläggningar har  växelriktare som är anslutna till internet. På långt håll kan illasinnade påverka driften av solcellsanläggningar och skapa kaos. Som i fallet med andra elektroniska enheter är det också nödvändigt för växelriktare att göra mjukvaruuppdateringar. Däremot måste företag som använder produkter som utför kritiska funktioner lita på att de inte går att manipulera och säkra den kritiska tjänsten. Hur som helst. Ju mer el solparker producerar, desto större skulle en manipulation  av Europas elproduktionskapacitet bli. Därför måste, på alla villkor, en situation undvikas där en tredje part kan börja styra Europas elförsörjning. Eller i värsta fall  samla in intelligent data eller utöva ekonomisk och politisk påverkan.

För att förstå det hela kan vi i färskt minne tänka på hur de Ryska hackerattackerna mot kommuner, sjukvård och industrier som inträffat. 

Vi blir allt mer sårbara av en teknik som många underskattar de säkerhetsrisker tekniken för med sig. Försiktighet kan inte nog anbefallas!

Kärnkraft moderaternas lösning på klimatkrisen

Mer än 20 länder ha undertecknat en deklaration vid FN:s klimatkonferens COP 28 i Dubai, som syftar till att tredubbla kärnkraftverkens kapacitet till 2050. Löftet är en del av en plan från EU, USA och andra västländer att nå en allmän överenskommelse på konferensen om att tredubbla produktionen av förnybar energi redan 2030.
Tidigare vicepresident John Kerry, USA:s klimatsändebud som , sa att världen inte kommer att uppnå klimatneutralitet utan att bygga nya kärnreaktorer. "Vi säger inte att det absolut är ett heltäckande alternativ till alla andra energikällor", sa Kerry under COP28-öppningsceremonin. "Men ... du kan inte komma till klimatneutralitet 2050 utan kärnenergi, precis som du inte kan komma till kolavskiljning, användning och lagring", tillade han.

Den globala installerade kärnkrafts effekten ligger för närvarande på 370 gigawatt, med reaktorer i drift i 31 länder. Den totala el-pruduktionen 2021 var ca 25 000 TWh där kärnkraften svarade för en tiondel. Att tredubbla kärnkraftens effekten till1100 gigawatt år 2050 skulle kräva en betydande ökning av byggnationen då flertalet reaktorer som nu är i drift faller för åldersstrecket eller för säkerhetskrav.
Deklaration, som undertecknades av bland annat Frankrike, Belgien, Storbritannien, Finland, Sverige och Sydkorea, ålägger också länder att vidta åtgärder för att mobilisera investeringar inom sektorn. Samtidigt ser vi att det är andra kraftslag som förväntas öka tiofalt under perioden, medan kol och gas utraderas. Kärnkraften har en  begränsad betydelse för länder som nu saknar naturtillgångarna kol, gas och vatten.  Fast sol och vind finns ju överallt!

Det är i högsta grad fullkomligt oansvarigt av Ulf Kristerssons regering att underteckna detta som det verkar till intet förpliktande underskrift. Enligt regeringspartiet KD:s ledare är underskriften till intet förpliktande. Hur ska ni ha det? Satsa på det  minst lönsamma och osäkraste källan till elproduktion och blunda för den verkliga möjligheterna?

Framtiden ligger hos alla sunda analytiker i den att billigare vind- och solkraften. Varför då slänga ner enorma summor i kärnkraft som allt mer är att betrakta som en återvändsgränd!

Branschen varnar för el brist!

Branschen varnar för kommande brist på el.

Det går för långsamt, alldeles för långsamt för utbyggnaden av produktion och elnät! Enligt aktuell prognos från Energiföretagen ökar behovet från dagens 140 terawattimmar (TWh) per år till en tredubbling om drygt 20 år. Om den ökningen skall ske med enbart kärnkraft behövs ca 100 SMR  reaktorer, och vem tror att den framtiden är möjlig.

Vad finns då för alternativ?

Ökad vattenkraft något  eller en minskning om EU får råda med omprövningar och fria vandringsvägar för fisk. 

En betydande tillgång ligger i alla tak och ytor som  kan användas till solkraft. En utveckling som allt mer blir tydlig när husägare och jordbruk finner lönsamhet i installationer. Stående dubbelsidiga paneler behöver lite utrymme och kan t.ex placeras på betesmark. Enkelsidiga paneler kan placeras på väggar. Energimyndigheten målbild, för utvecklingen av solel i Sverige fram till 2040 visa att  cirka 5–10 % (15-30TWh) av Sveriges totala elanvändning kunna produceras av solceller.

Storskalig havsbaserade vindkraft kan ge minst en fördubbling av dagens elproduktion.  Enligt svensk vindenergi kan den havsbaserade vindkraften öka mycket redan till år 2030, och år 2050 producera 167 TWh el, motsvarande 45 procent av Sveriges totala behovet. Men då behöver den rätt förutsättningar av en mer positiv regering. Landbaserad vindkraft ger ytterligare ett bidrag.

Vad har vi då att vänta ? Vattenkraft +3-3, vindkraft +167, solkraft +30 = ca 200 TWh ny produktion.  150 + 200 = 350 TWh möjligt mot beräknat behov 330 TWh. Och förlåt, ny kärnkraft skulle inte behövas i denna  mix! Denna enkla uträkning visar att det är möjligt att tredubbla dagen elproduktion om bara viljan finns. Då duger det inte att Moderata och  SD politiker slår sig för bröstet för att de stoppat vingkraft på västkusten och i Skåne

Vad har då regeringen för idéer. Ett par SMR reaktorer och krokben för vindkraft. Ökat stöd för solkraft är dock att observera. Ideligen uttalas att all ny elproduktion behövs! Regeringens idéer är långt från det framtida elbehov som branschen förutspår.

Elbalansen 2022

 De första inofficiella siffrorna har anlänt om el-balansen 2022.

De preliminära siffrorna på el- produktionen i Sverige visar att elproduktionen ökat med en ynka procent under 2022.  Den mest betydande ökningen finns i vindkraften som ökat med 22%, 5.9 TWh  och i den lilla andelen solkraft som ökat med 33%, 0,5 TWh. Samtidigt har den totala  konsumtionen minskat med 4%. Skillnaden blir att exporten ökat från 25,6 TWh till 33.5 TWh.

Inför 2023 vet vi att utbyggnaden av vindkraft har saktat in men att havsbaserade parker står på kö för tillstånd. Solpaneler har fått ett ökat stöd och för villaägare är det ett tillfälle att investera. Med dagens höga el-priser blir investeringen betald på några år istället för ca 10 år som det var tidigare. Solpanelernas livslängd beräknas till Ca 30 år.

På sikt ser det positivt ut med elpriserna. Chocken för Europa med minskad gastillgång är positiv för utbyggnaden av miljövänlig el-produktion. Det finns nu inget hinder att politiskt gå från att prata snömos till handling. Inte minst i Finland som haft mardrömmar om kärnkraft, där har stora satsningar på vindkraft genomförts. Framför allt är det vätgasbehovet för fossilfritt stål i Sverige som investeringarna har set som en bra affärsidé.  I Estland och Lettland har vindkraftsprojekt startas för att göra länderna självförsörjande och till exportörer av el.

Det är svårförståeligt att högerregeringen i Sverige försvårar för vindkraften och helt vill satsa på ny dyr kärnkraft om tio femton år. Protesterna från industrin är höga mot idéerna, och det är bara att hålla med.

Jacob Wallenberg inhopp i energidebatten har tolkats som att han kräver stabila överenskommelser för energiförsörjningen. Av flertalet opinionspersoner har det tolkats som att det exklusivt gäller kärnkraften. 

Hur skall detta med kärnkraft komma till stånd är en gåta? Vänsterpartiet och Miljöpartiet är för en avveckling av kärnkraften som finns. Socialdemokraterna avveckling när den inte behövs och Centerpartiet något otydlig i frågan. Kvar är då de fyra högerpartierna som vill ha mer kärnkraft.  Med detta politiska utgångsläge verkar det omöjligt att få en bred överenskommelse om mer kärnkraft enligt Wallenbergs önskemål.

Tar vi en titt mot Finland kan konstateras att Olkiluoto 3 och den upphandling med totalentreprenad av tyska och franska företagen  AREVA GmbH, AREVA NP SAS och Siemens AG, och deras gemensamma förpliktelser i anläggningsleveransavtalet fram till slutet av anläggningsenhetens garantiperiod. Konstateras att det för dessa företag engagemang givit dem en gigantisk förlust i det som är världens dyraste byggnad.

Om nu Wallenberg vill ge sig in i kärnkraftseländet (hänvisning till Olkiluoto 3) så är det uppenbart att de företag som varit inblandade i Olkiluoto 3 inte kommer att vara intresserade av någon form av fastpris för en ny anläggning i Sverige. Att välja ryska företag är uteslutet. Så vad förväntar sig  Wallenberg? Den enklaste lösningen är att skattekollektivet står för kärnkraftens ekonomiska riskerna. Politiskt utifrån dagens riksdagspartier är en bred satsning på kärnkraft osannolik. 

Vad var det Wallenberg egentligen menade? Var inte frågan om stabilitet gällande för alla förnyelsebara källor?
 Högerregeringen har på ett flagrant sätt satt krokben för utbyggnaden av vindkraft. Partiet som bestämmer över Regeringen (SD) har dessutom inte sett tillstymmelse till klimatkris.

Det är positivt att andra ekonomiskt sinnade, te.x. norska Cloudberry (Hjortron) vill bygga vindkraftparker i Sverige, Stenkalles vindkraftpark i Vänern och en i havet utanför Simpevarpshalvön i närheten till Oskarshamns kärnkraftverk färdigt kring 2030. En satsning runt 10 miljarder SEK. Cloudbery har som företagsstrategi att bygga ut små vattendrag och mindre vindkraftsparker, flera i södra Sverige.

Det borde var mer intressant och lönsamt för Wallenberg med säkra industrisatsningar med flödande energi som sol och vind. Skomakare bliv vid din läst är tänkvärt kopplat till Wallenbergarnas industrihistoria och deras sätt att tänka långsiktigt. Ett mervärde till industrin och ett underbetyg till regeringen blir slutsatsen av Wallenbergs intervju i radio.

Solen en långsiktig energikälla

Hör kärnkraftsinställning  samman med politisk tillhörighet? Frågan har ställts i en insändare i Eskilstuna kuriren.

 

Tydligen gör valet av elproduktion även grunden till ett politiskt val. 

 

Förespråkare för kärnkraften hämtar argumenten från 70-talet då kärnkraften byggdes i Sverige. Vist var 24 verk som skulle byggas! 50 år senare har vi 6 st i drift och exporterar en betydande andel elektricitet.  Så självklart har den positiva inställningen till kärnkraft en klar politisk tillhörighet. Varför skulle annars miljöpartiet bildas? 

 

Idag står vi med ett avfall som ska förvaras i minst 100 miljoner år. Är det glada partypolitiker som ska ta det beslutet och vältra över ansvaret på alla kommande generationer? Av allt att döma från partiprogram finns dessa politiker på högerkanten med kraftig support av de bruna högerextrema rörelserna.

 

Naturskyddsföreningen faktablad om vindkraften visar på en teoretisk verkningsgrad på 59% av den vind som blåser alstrad av fusionsreaktorn solen. I praktiken är vindkraftens verkningsgrad i moderna anläggningar 40-50%. Vindkraftverken kan återvinnas. Kärnreaktorn har max 35 % verkningsgrad och lämnar samtidigt en otrolig mängd värme till kråkorna och radioaktiva restprodukter.

 

Fakta borde vara enkla att granska i valet mellan att förse oss med EL från solenergi eller Atomenergi.

Olönsam kärnkraft Finlands EPR reaktor

Olkiluoto 3 –  EPR reaktor

Reaktorn i Olkiluoto skulle ståt färdig i början av 2009. Är nu laddad med kärnbränsle och tas  förmodligen i drift april 2023.  En försening på så där blygsamma 14 år!

I Finland fortsätter turerna kring kärnkraftsbygget i Olkiluoto. Yle rapporterar att det finska kärnkraftsbolaget Industrins Kraft, TVO, nu har inlett en rättsprocess mot den franska leverantören Areva, detta enligt Yle för att “se till att det utdragna och farsartade bygget av en tredje reaktor vid kärnkraftverket Olkiluoto verkligen slutförs”.

Yle skriver:
TVO och Areva har redan länge tvistat om Olkiluotobygget. TVO har krävt 2,6 miljarder euro i skadestånd av Areva på grund av förseningarna. Den franska tillverkaren Areva har i sin tur stämt Industrins Kraft på 3,4 miljarder euro. Sedan länge har Simens gett upp projektet.

Finlands statsminister Juha Sipilä har  uttalat sig om bygget och sagt:

– Tidtabellen har försenats obegripligt mycket. Projektet måste nu fås klart säkert och trovärdigt.
------------------
 

Reaktor 3 under uppbyggnad 2009. Källa: Wikipedia

Bygget av Olkiluoto 3 (OL3) påbörjades 2005 med planerad driftstart 2009. Den är en reaktor av typen EPR (European Pressurized Water Reactor). Det finns ytterligare 3 EPR-reaktorer i världen, två stycken i Taishan, Kina som började byggas 2009/2010 och togs i kommersiell drift 2018/2019, samt en i Flamanville, Frankrike, som började byggas 2007, där kommersiell drift 2019 angavs kunna starta 2023.

 
OL3 är en tryckvattenreaktor (PWR) med 4 "loopar" eller cirkulationskretsar till reaktortanken. Termisk effekt är 4 300 MW, elektrisk bruttoeffekt är 1720 MW, och elektrisk nettoeffekt är 1 600 MW. Leverantör är franska kärnkraftskoncernen Areva i samarbete med Siemens. Uppförandet av reaktorn påbörjades den 12 augusti 2005, och planerades då vara färdigt 2009 till en kostnad av cirka 3,2 miljarder EUR. 

Projektet har fördyrats och försenats flera gånger, och tvister har uppstått mellan beställare och leverantör över hur kostnaderna för förseningar och kostnadsökningar ska fördelas. 2018 nåddes en uppgörelse där TVO bedömde sin kostnad till 5,5 miljarder EUR och leverantören tvingats ta betydande delar av kostnadsökningarna.  I februari 2019 meddelades att Finländska strålsäkerhetscentralen Stuk beviljat driftstillstånd för OL3, ett tillstånd som gäller fram till år 2038. I augusti 2020 meddelades att start av kommersiell drift förväntas ske i april 2022.
------------------
 

Branschorganisationen Svensk Energi har i en kalkyl räknat fram en elproduktionskostnad på strax under 50 öre per kWh från Olkiluoto 3, utifrån en kostnad på 50 miljarder kronor, 60 års livslängd och 40 års avskrivning. Som jämförelse anges ny vindkraft ge en produktionskostnad på 60 öre per kWh, men den subventioneras till viss del av elcertifikat för miljövänlig produktion. Under tiden arbetar Areva NP vidare med den nya reaktortypen. En är under byggnad i Manche i Frankrike, ytterligare några har långt framskrida byggplaner, och EPR marknadsförs i stor skala i Europa och USA.
------------------
 

I Energiforsk redovisas en studie ( https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/hur-mycket-kostar-ny-karnkraft/ ) som visar högkostnadsprojekt som studerats, Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Vid sju procent årlig avkastning till finansiärerna – vilket är en vanlig nivå – kommer elen från de här reaktorerna att kosta kring 115 öre per kWh. Den kostnaden bedömer rapportförfattarna vid serieproduktion kunna minska till 75 öre per kWh för nya projekt i väst. Det som krävs är att man tar kontroll över de många kostnadsdrivande faktorerna.
------------------

Lennart Söder Professor i elkraftsystem KTH skriver i https://second-opinion.se/karnkraft-som-byggs-i-europa-betydligt-dyrare/

De fakta vi har nu är dock:

– I dag står kärnkraften inför ekonomiska problem. I Europa beräknas el från de kärnkraftverk som byggs i Finland, Frankrike och UK kosta minst en krona per kWh – mer än dubbelt så mycket som förnybar el. I Kina erbjuds kärnkraftsel för 60–70 öre per kWh, mer än vindkraft kostar i Sverige.

– Ny vindkraft förväntas kosta 36 öre/kWh (från Energimyndigheten) jämfört med för kärnkraft: 51 öre/kWh (Energikommissionens lägre alternativ) till 65 öre/kWh (Energikommissionens uppgift om den kärnkraft som faktiskt byggs nu i Europa). Medelvärde 58 öre/kWh (vilket är en mycket positiv prognos för ny kärnkraft!)

– Om vi antar dessa kostnader, dvs ny vindkraft: 36 öre/kWh och ny kärnkraft: 58 öre/kWh samt en energiproduktion om 70 TWh/år, så ger det en ekonomisk marginal om 22 öre/kWh*70 TWh = 15 miljarder kr/år. Detta innebär en rejäl ekonomisk marginal för vindkraftsalternativet för att hantera olika typer av systemlösningar, inklusive effektfrågan. Och då har vi ändå antagit att ny kärnkraft kan byggas till betydligt lägre kostnad än vad som faktiskt visats hittills.
------------------

Reaktorn i Olkiluoto 3 har
laddas med kärnbränsle i mars 2021. 

------------------

Vad alla som studerat Olkiluoto 3 kommer fram till är att det blir en  dyr historia. Vi har grupper som Miljövänner för kärnkraft som synes arbeta för att vi ska få svindyra elpriser  och samtidigt en miljöskuld av radiativa avfallsprodukter som sträcker sig  minst 100.000 år framåt. Kärnkraften har för allmänt bruk hamnat på bakkälken där vind- och solkraft blir allt billigare medan kärnkraften blir allt dyrare.

Det är inte bara i riksdagen som förvillade människor finns de finns över allt. Folk som ser sig som landskapsvårdare, Kungliga automobil klubben och Miljövänner för kärnkraft som i allt de företar sig späder på klimatkrisen. Vill vi leva i ett energiintensivt samhälle bör vi vara beredda att även ta nackdelar för att rädda klimatet. Tåla vindsnurror, förstå att det behövs färre bilar och att kärnkraft vältrar över en miljöskuld på de som föds långt bort i framtiden.

Det verkar gå omkring en del tokar inget förstått.

Processen med  bygget.

 

Barsebäck vindelände!

 Barsebäck vindelände!

I debatten om nedsläckningen av Barsebäck 2005 höjdes röster om eländet med vindkraft. Det skulle krävas ett verk var 500 meter från Ystad till Haparanda för att ersätta Barsebäcks kraftverket. 2019 har Sverige de 4000 verk som krävdes byggts, utspridda över landet.

Vinden har helt klart vänt när den snabba förändringen av klimatet blir uppenbar för var person.

Märkligt är att vindkraft byggs där den minst behövs.

I norr där elöverskottet är gigantiskt byggs det flest vindkraft. Argumentet att vattenkraft sparas när vinden blåser och att i de befintliga ledningarna till "Skåne" transportera vind- likväl som vattenkraft är fortfarande riktig. Frågan är varför kraften ska transporteras 100-200 mil till förbrukarna i Skåne? Den mest logiska slutsats borde var att bygga där det finns behov. Det är i alla fall så som en fri marknad handlar. Nu är inte marknaden fri och lagstiftningen tvingar ingen att producera om den inte vill.

När priset för produktion överstiger intäkterna lägger Stockholms energi, Malmö och Göteborg ned sina gasdrivna kraftverk och därmed skapas en elbrist. Så regeringen och Svenska kraftnät rycker in och betalar för leveransplikt.

Vad som kan konstaterat utifrån 2019 års statistiken är att Stockholms regionen är urusla på miljövänlig el. Region Stockholm har 26 vindkraftverk att jämföra med Region Gotland som har 825. När det gäller solpaneler har Region Stockholm  5310 till nätet ansluta med en installerad effekt av 83 MW. Skulle installationsgraden i Stockholm vara lika stort som den intilliggande Region Sörmland skulle antalet installerade anläggningar behöva vara 30000 i Region Stockholm.

Ska vi då se på Skåne. Antal solcellsanläggningar 6516 med installerad effekt 113 MW. 438 Vindkraftverk med en installerad effekt 542 MW. Det bör observeras att i Skåne är mer än halva ytan inte tillgänglig får vindkraft p.g.a. restriktioner, främst militära och flyg. Skåne behöver mer än det dessa anläggningar som i snitt ger kring 300 MW.

I riket förbrukades under 2019 130572 GW El. I Stockholm 20405 GW och i Skåne 12902 GW El. Siffrorna för hur mycket el som producerades i dessa två regioner är hemliga! Vad som kan utläsas är att bristen på produktion är skriande. Det blir här ett utmärk läge för producenterna att utöva utpressning genom att stänga el-produktion. Därav följer att regeringen går in med åtgärder som inte helt hålls inom lagens ramar.

Mellan Norge och Sverige finns ett avtal att bygga ut vindkraften till att ge 20% av El-behovet 2020. Detta har uppnåtts och vindkraftsutbyggnaden fortsätter främst där den inte behövs och där protesterna inte hörs.

Vindkraften motarbetas av överklaganden och restriktioner. 

I Stockholm, Skåne och Blekinge sker även ett lokal politisk motarbeta i form av främst Sverigedemokrater och Moderater.
När det gäller solcellselen har betydliga lättnader gjorts och lokala politiska hinder har minskat. Främst enklare regler bygglov och möjlighet för anslutning till nätet.

Varför vind- och solkraft? 

De båda produktionssätten har nu nått en ekonomisk bärkraft där de är lönsamma utan stöd. Detta som upplysning för de som vill förorda de gamla lösningarna. Se bara på Finland som har två kärnanläggningar som när de kommer i drift aldrig kan uppnå lönsamhet. Finland har beslutat att renovera anläggningarna i Lovisa för drift till 2050. Det är med stor säkerhet ett mycket kostsamt beslut då alternativet med vind och sol skulle var mycket mer kostnadseffektivt.

Energimarknadens oligarker tvingas lyssna när många små producenter som kommuner, företag och privatpersoner  går in och skapar en helt ny situation på marknaden. 

Ett kreativt exempel är rävfarmen som tvingades stänga. Där sattes solceller på taket till burarna. Företagarandan skapade lönsamhet utan protester.

Energitörsten

Tankesmedjan EMBER rapporterar (Global Electricity Review) att energi från sol- och vindkraft stod för tio procent av världens energiförbrukning under första halvan av året 2020. EU har 18% av elen från vind och sol, medan USA stannar på 11%, Kina på 9% och Indien på 8%. De levererade 1.129 terawattimmar, jämfört med 992 första halvåret 2019. En ökning som med nödvändighet borde vara större.

Andelen sol- och vindkraft ha nästan fördubblats sedan 2015, det året Parisavtalet slöts. Parisavtalet sätter målet att helst hålla den globala uppvärmningen på maximalt 1,5 grader.
En stark tillbakagång av kolkraften skedde med 8,3 procent. Tyvärr står kol för en tredjedel av världens elproduktion. Kolkraftens snabbt minska ses som en förutsättning för om klimatmålen ska nås. Den nu ”tillfälliga” minskningen av kolkraft får ses till det allmänt minskade behovet av el under covid-19 pandemin.
EMBER rapporten bygger på data från 48 länder som tillsammans står för 83 procent av världens energiproduktion.
Källa: https://ember-climate.org/project/global-power-2020/

När det gäller Parisavtalet så har t.ex. USA för avsikt att lämna avtalet. Ser vi oss runt i värden så rapporteras om allt fler och större katastrofer. Nyhetsrapporteringen handlar om att det är naturkatastrofer då det som händer i första hand förorsakats av mänskliga aktiviteter.
 

Huvudskälet är vår användning av fossila råvaror och höjningen av CO2 halten i luften.
 

I andra hand handlar det om avskogning och odling. När träden inte längre binder jorden drabbas marken av jordskred. Dessa är inte olyckor utan resultat av medvetna mänskliga handlingar. Utdikning av mark för jordbruk påbörjar en process där det bundna kolet i marken övergår till att metan gas går upp i luften. Alt detta känner vi till och fortsätter ändå.
 

En tredje konsekvens är regionförstoring och globalisering. Energikrävande resor och transporter ökar på CO2 halterna i luft och accelererar uppvärmningen.
 

För det fjärde blir uppvärmningen ett självspelande piano med smältande glaciärer och tinande permafrost leder till mera mörk värmeadsorberande yta och utsläpp av  metangas.
 

Tiden är knapp för att klara klimatet i en ordning vi känner det. Moder natur är inte förhandlings-benägen. De stora förändringar som sker har förorsakats av människan. Och vi tänker kortsiktigt på vår egen välmående. Det som väntar med denna oansvariga inställning kommer att leda till något som forskarna vet men som poliser och vi inte ser fast det ligger framför våra ögon. Vi får i sista hand be till Gud att hen ställer alt till rätt. Blir det så att vi slängs ut från edens lustgård och hamnar i helvetet? 

Vad är då pengar eller en pension värd?

Möjligheten till en snabb omställning till fossilfrit ligger där framför oss men hindren är många från de som inte kan tänka sig förändring och anser sig mista något. Ytterst handlar det om att vi behöver ta en ändrad livsstil till oss. Hur? Tyvärr inte genom att inget göra utan att verkligen göra en förändring.

Lycka till!

Klimathot inget att tänka på

Klimathot inget att tänka på! Varför oroa?

Sverige är ett högteknologiskt land som kan vara föregångare för elproduktion med vind och biomassa, i stället har vi tankar på att behålla farlig kärnkraft.

Vindkraftsparker till havs är helt acceptabla.

Tyvärr medför all energiproduktion olägenheter. De flesta är väl medvetna om att de reglerade älvarna är mer eller mindre döda. Kärnkraften är både olönsam och riskfylld.
Frankrike, atomernas förlovade land, är kärnkraften krisdrabbad. I Flamanville byggs en reaktor där den franska regeringen riktar kraftig kritik mot. Aktievärdet för byggföretaget EDF har minskat med en tredjedel.

I Pyhäjoki i Finland vill Fennovoima bygga en rysk reaktor på Hanhikivi-udden. Trots att projektet fortfarande saknar byggtillstånd har markberedning på värdefulla Natura 2000-områden genomförts. Norra Österbottens miljöcentral beskrev udden i november 2009 att naturtyperna i Hanhikivi är i särklass värdefull när det gäller hotade naturtyper. Udden hyste drygt 250 växtarter och över 200 fågelarter och en rastplats för flyttfåglar.

IEA-rapporten (International Energy Agency)," Förnybar Energi 2019", förutspås en ökning på 50 procent under de kommande sex åren. 85 procent vind och sol, resten vatten och biomassa. Enligt rapporten kunde havsbaserad vindkraft producera elva gånger mer elektricitet än världen behöver. Länderna runt Östersjön har god möjligheter att täck sitt energibehov av havsbaserad vindkraft.

Tyvärr har vårt grannland Finland satsat på helt fel väg för energiproduktionen. Som högteknologiskt land kunde Finland ha varit föregångare för elproduktion med vind och biomassa. Vad Finland gör är att satsa tio miljarder euro (ca: 100 miljarder SEK.) på fiaskot Olkiluoto 3 (Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar under 2020-talet eller aldrig, följt av nästa spektakel, Fennovoima/Rosatoms i Pyhäjoki.

Finland skall som det första i världen inom kort börja begrava radioaktivt avfall, ett avfall som kommer att stråla i hundratusentals år i berggrunden.

I Sverige kan vi nu glädja oss åt att Oskarshamn 1och 2, Ringhals 2 stängts och detta år även Ringhals 1. Orsaken var beslut 2015 byggda i första hand på brist i lönsamhet. Det andra skälet var åldersproblem med korrosion i reaktortanken.

Vi har den senaste tiden sett hur bränderna i Australien pågår utan slut. Hur översvämningar och torka blandas med varandra. Allt kan förklaras med att naturen är i obalans på grund av århundradens koloxidutsläpp.

Kan sol och vind lösa våra behov av el? Svaret är givetvis ja. Fast det krävs förändringar och en del påverkan på vår livsstil. Vi är ett högteknologiskt land så det borde kunna ske. Sanningen är att det idag är mest kostnadseffektivt att investera i sol- och vindenergi. Problemet är att vi låst in oss i oljeekonomin där de som gott tunga investeringar inte vill släppa greppet. Den enklaste vägen är att i ful fatet köra över stupet rakt in i katastrofen.

I Sverige kan vi bara lyssna på vad partierna SD, M, KD och L har framlagt förklaringsmodeller, mer kärnkraft. De andra har inte heller de åtgärder som krävs för att hindra katastrofen.

Till sist vem tar tag i åtgärderna?

Soldrivet hus för kallt klimat!

Skellefteå Kraft bygger världens första soldrivna hus anpassat för kallt klimat!

Skellefteå Kraft ger sig nu in i ett banbrytande projekt inom energimarknaden och bygger världens första soldrivna hus anpassat för klimatet i norra Sverige. Villan, som ska byggas på Skellefteå camping, blir helt frånkopplad från elnätet. Detta realtidsexperiment går under benämningen ”Zero sun project”och ingår i Skellefteå Krafts solprogram.

– Det är ett  tvåårigt program för att bygga upp kunskap och kompetens, bygga testanläggningar och utveckla attraktiva kundlösningar för solel, berättar Christoffer Svanberg, chef affärsområde affärsinnovation vid Skellefteå Kraft.
Villan, som är ett kataloghus från A-hus, vilka ingår i Derome-gruppen, kommer att vara 150 kvadratmeter och den enda större skillnaden mot en vanligt hus är att den inte är kopplad vare sig till elnätet eller till fjärrvärmenätet. Huset är  helt och hållet självförsörjande på energi.

Huset med modellnamnet Villa Vinga har ett stort solcellsvänligt tak.
Förnyelsebar energi är en nödvändighet på framtidens bostadsmarknad.

Källa: norran.se

https://www.facebook.com/greatbigstory/videos/1827501627552262/

I sanning efter att upplevt en tropisk natt kan man fundera på om samhället på allvar tar tag i de konsekvenser som ett skenande uppvärmning av klotet leder till. Kommer människorna att hinna besinna sig innan det är för sent.
Meteorologerna hävdar att om 2018 års majväder inträffat i juli skulle temperaturen rusat upp över 40°C.  Hur hade då Sverige klarat sig?

Klar himmel med sol!

Klar himmel med sol!

Utanför fönstret lyser en klar sol från en molnfri himmel. Några grader kallt och talgoxen påbörjat sitt parningsarbete. Vad kan vara fridfullare?
Helt overkligt strömmar braskande rubriker förbi på skärmen Gå inte ut!  Ställ bilen! 100 bilar i masskrock. Öresundsbron stängd.

Vår verklighetsuppfattning kan skilja sig åt och denna dag verkar det vara som upplagt för en stillsam promenad i solen.

Så vad ska en tro? Är Sverige i kris för att det snöar? Eller är det så att det sätt vi tagit för givet inte alltid är det. Har vi sparat in oss i ett krisläge där alla våra produkter är på väg. Hur blir det då när vägen är fylld med snö?

På något sätt stärks en av att det som sker är det som sker utanför fönstret och fönstren står på 2500 km avstånd.

Vår beredskap för att det någon gång inte är som vi tror att det ska vara verkar ha distanserat sig från att det inte är vi utan naturen som till sist har det slutgiltiga ordet. Och inför det ordet är vi små. Hindra klimatet att gå över styr! Men inte jag, det får bli grannen eller barnen, helst de som ännu ej är födda.

Förbaskade u-länder inte böhöver de leva som jag! Fan, de kastar skuggor över min soliga promenad.