Fortum, Finland, Sverige, el.

Den analys som energibolaget Fortum tagit fram visar att elpriset i Finland och Sverige för lågt för att bygga ett nytt kärnkraftverk enbart baserat på marknaden, där till kommer politiska osäkerheter.

Med nuvarande elmarknad är utsikterna svaga att nå  lönsamhet. Den är helt beroende av priset på elen, det inte ekonomiskt lönsamt att bygga nu bygga nya kärnkraftverk, enligt pressmeddelandet om kärnenergi från Fortum.
Fortum fokuserar allt mer på förnybar energi och hoppas samtidigt förlänger livslängden på kärnkraftverket i Lovisa, Finland för att möta den växande efterfrågan på el. Samtidigt kommer företaget att fortsätta att planera för ny kärnkraftsproduktion och pumpkraft som långsiktiga alternativ, skrivs det i rapporten.

"Dekarbonisering av industrier och samhällen genom elektrifiering förväntas avsevärt öka, till och med fördubbla, energiefterfrågan i de nordiska länderna runt 2050", skriver  Fortums vd Markus Rauram i pressmeddelandet. Han tillade att under de kommande 5-10 åren kommer den stigande efterfrågan på el i de nordiska länderna att täckas av ny vind- och solkraft på land, kombinerat med flexibilitet och lagringslösningar, och användningen av befintlig kärnkraft.

Fortum undersöker lönsamheten för nya kärnkraftverk i Finland och Sverige. Företaget analyserade alternativen för både traditionella, stora kärnkraftverk och små modulära SMR-kraftverk. Resultatet är att bolaget med nuvarande utsikter inte kommer att bygga nya kärnkraftverk i Finland eller Sverige.
 

Fortum kommer att fortsätta att utveckla kärnenergi som ett långsiktigt alternativ efter 2030-talet. Fortum anser att det inte är lönsamt att bygga nya kärnkraftverk utan stödmekanismer. Ny kärnkraftsel är endast möjliga genom finansierings- och riskdelningsmekanismer klargörs i  analysen.  Fortum specificerar intte de politiska beslut som krävs för ny kärnkraft.
Kai Mykkänen, uttalade sig positivt till nationella stödmekanismer. Då övervägde man till exempel en så kallad prispipeline-mekanism, som skulle garantera ett minimipris för el såld till ett företag som investerar i kärnenergi.

Fortum anser att priset på El i Finland är mycket lågt, med ett snittpris på knappt 46 euro per megawattimme och att kärnkraftsproduktion  vid denna prisnivå inte är lönsam.
Elbolaget kommer att fortsätta sitt samarbete med det franska statsägda företaget EDF och det amerikansk-koreanska företaget Westinghouse-Hyundai. Samt forskning kring små SMR-reaktorer tillsammans med GE-Hitachi.

Fortums analys avser ny kärnkraft visar att vind- och solkraft fortsatt är det som är lönsamt utan subventioner. 

Så frågan är klar. Varför bromsar kommunpolitiker och Ebba Busch byggandet av vindkraft och stödtjänster?

 

Pressmeddelande

Fortum klar med förstudie: Fortsätter utveckla kärnkraft som ett framtida alternativ

24 mars 2025 kl. 08:00 CET

Slutsatserna från förstudien visar att: 

· Ny kärnkraft kan spela en viktig roll i ett motståndskraftigt och konkurrenskraftigt nordiskt elsystem. Fortum kommer att fortsätta utveckla ny kärnkraft för att i första hand möjliggöra för ökad elektrifiering och ett robust elsystem och i ett längre perspektiv ersätta befintliga reaktorer.   

· För ett investeringsbeslut i ny kärnkraft behöver förutsättningarna vara rätt. Det handlar om ekonomisk genomförbarhet, en växande kundefterfrågan och starka partnerskap.  

· För att ett kärnkraftsprojekt ska bli framgångsrikt krävs beprövad teknik och djupgående förberedelser innan byggstart, inte minst gällande licensiering och planering.   

· Nästa steg: Under kommande år kommer Fortum att fokusera på att vidareutveckla projektekonomi och partnerskap och fortsätta diskussioner med potentiella kunder om hur deras behov bäst kan mötas. Fortum kommer också att fördjupa sitt samarbete med utvalda teknikleverantörer – EDF, GE-Hitachi och Westinghouse tillsammans med Hyundai – samt fortsätta dialogen med tillsynsmyndigheter och politik.

“Elektrifieringen av industrier och samhällen förväntas leda till upp emot en fördubbling av elbehovet i Norden mot 2050. Att möta en sådan efterfrågeökning med enbart väderberoende kraftslag skulle leda till ett mycket volatilt elsystem med begränsad förutsägbarhet när det gäller tillgänglighet och pris. Det skulle inte vara önskvärt för varken våra kunder eller samhället. Vi på Fortum ser att vi behöver behålla alla fossilfria teknologier i verktygslådan även i framtiden, därför kommer vi att fortsätta utveckla förutsättningarna för ny kärnkraft som ett långsiktigt alternativ,” säger Markus Rauramo, VD och koncernchef för Fortum.

“Under de kommande 5-10 åren kommer ny efterfrågan i Norden främst att mötas med ny landbaserad vind- och solkraft, i kombination med flexibilitets- och lagringslösningar och livstidsförlängningar av befintliga kärnkraftverk. För att förbereda oss för våra kunders växande elbehov utvecklar vi en ready-to-build pipeline för vind- och solkraft, har en förstudie om ny pumpkraft och förlänger livstiden för vårt helägda kärnkraftverk Loviisa i Finland. Ny kärnkraft kan tillföra mer elförsörjning i Norden tidigast under andra halvan av 2030-talet, om de marknadsmässiga och regulatoriska förhållandena är rätt,” avslutar Rauramo.

Ekonomisk lönsamhet, solida finansieringsvillkor och teknikneutralitet i EU-regleringar nödvändigt

De flesta stora industrikunder värdesätter en stabil elförsörjning och vill säkra sina leveranser med långsiktiga kontrakt, vilket kärnkraft redan idag erbjuder. En balanserad mix av kraftslag med olika egenskaper stärker elsystemet och ökar leveranssäkerhet och robusthet, det gynnar både kunder och samhället i stort. Samtidigt finns risker med finansiering av ny kärnkraft kopplat till långa byggtider, höga kapitalbehov och marknadspriset på el efter driftsättning.

En slutsats av Fortums studie är att med den nuvarande elmarknadsdesignen är en investering i ny kärnkraft inte ekonomiskt gångbar enbart på marknadsmässiga grunder. Baserat på den analys Fortum genomfört, liksom på kärnkraftsarbeten som pågår i andra västländer, kan dock nya kärnkraftsprojekt genomföras när en tydlig modell för riskdelning är på plats, likt den som förbereds av regeringen i Sverige, när den samtidigt matchas med ökad kundefterfrågan.

“Vi har konkurrensfördelar genom vår långtgående och breda expertis inom kärnkraft, men vi kommer ändå att behöva starka partners för framtida projekt. Som nästa steg kommer vi att fortsätta utveckla en affärsplan och aktivt söka partnerskap för att undersöka intresset att samutveckla och saminvestera i ett nytt kärnkraftsprojekt med oss,” säger Petra Lundström, Executive Vice President, Nuclear Generation på Fortum.

En viktig del i att minska investeringsriskerna för ny kärnkraft är harmonisering av regulatoriska förutsättningar och politisk stabilitet, både på EU-nivå och nationellt. Avgörande är att kärnkraft behandlas på lika villkor som andra fossilfria kraftslag när det gäller finansiering, och som insatsvara för koldioxidsnåla produkter som vätgas, gödningsmedel och grönt stål. Därtill är det viktigt att upprätthålla gynnsamma förutsättningar för befintliga kärnkraftsanläggningar.

Fortum fördjupar samarbetet med utvalda teknikleverantörer

Under förstudien har Fortums kärnkraftsexperter lagt ned tusentals timmar på att utvärdera olika stora och små modulära reaktordesigner tillsammans med leverantörer. Vi kommer nu att fortsätta fördjupa samarbetet med två konventionella reaktorteknikleverantörer; EDF och Westinghouse-Hyundai, och en SMR-utvecklare; GE-Hitachi.

“Ur ett genomförandeperspektiv är det viktigt att säkerställa teknikmognad, begränsa landspecifika krav och säkerställa leverantörers kompetenser redan i projektutvecklingsfasen. Innan en investering är aktuell vill vi minska risk genom att samarbeta med tre olika reaktorleverantörer. Att minska risken för licensiering av en reaktordesign så långt som möjligt före byggstart är ett måste för att minska sannolikheten för kostsamma designändringar, vilket kan leda till förseningar i projektet, säger Laurent Leveugle, Vice President, New Nuclear på Fortum.

Praktisk information om webbsändningen:

En presentation av förstudiens slutsatser kommer att hållas idag måndag 24 mars kl. 8:00, den webbsänds och nås på: https://fortum.videosync.fi/2025-03-24-newnuclearstudy https://fortum.videosync.fi/2025-03-24-newnuclearstudy - Extern länk

 

För att ställa frågor under webbsändningen, vänligen delta i telefonkonferensen genom att registrera dig via följande länk https://palvelu.flik.fi/teleconference/?id=5004995. Efter registreringen kommer du att få telefonnummer och ett konferens-ID för att få tillgång till konferensen. För att ställa en fråga, tryck *5 på din telefonknappsats för att gå in i kön. Frågor kan ställas på finska, engelska eller svenska.

En inspelning av webbsändningen kommer att publiceras på Fortums webbplats i efterhand.

Fortums kärnkraftsverksamhet:

Fortum är en ledande kärnkraftsoperatör i Europa med över 45 års erfarenhet av stabil kärnkraftsdrift. År 2024 utgjorde kärnkraft 52 % av vår elproduktion, med en total kärnkraftsproduktion på 24,3 TWh. Vi äger fullt ut kärnkraftverket Loviisa i Finland och är delägare i anläggningar i Forsmark och Oskarshamn och i Olkiluoto, Finland. Den sammanlagda kapaciteten är på 3,2 GW. Tack vare våra 800 kärnkraftsexperter har vi en stark intern ingenjörs- och projektkompetens som gör det möjligt för oss att erbjuda tjänster över hela livscykeln för ett kärnkraftverk, till våra kunder världen över. Som pionjärer inom ansvarsfull avfallshantering driver vi vår egen slutliga förvaringsanläggning för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall i Loviisa och är delägare i Posivas Onkalo, världens mest avancerade slutliga lösning för använt kärnbränsle. Vi tror att kärnkraft kommer att behövas i framtiden, och därför utvecklar vi ny kärnkraft som ett alternativ för att möta efterfrågan på låga koldioxidutsläpp som krävs för att fasa ut fossila utsläpp i samhällen och industrier.

 

Hyltebruk

Tidningspappersbruket Hylte paper i Hyltebruk varslar 20 procent av personalen, 60 av totalt 270  om uppsägning. Orsak är  höga elpriser och  råvarukostnader. Enligt bolagets vd Roger Bergström hade fabriken haft 200 miljoner mindre i elkostnad per år om den legat norr om Gävle. 

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD har tillfrågats om hur regeringen tänker agera för att i närtid minska prisskillnaderna på el mellan norra och södra Sverige.  Det tydliga är att under 2023 stoppade kommunerna 66 procent av alla vindkraftverken på land. Från Öckerö är det är fisket som kommunstyrelsens ordförande  Jan Utbult, lyfter som den nyckelfråga som gör att kommunen kommer använda sitt veto. För ö kommunen gäller tydlig valet mellan fiskare och industriarbetare i Göteborg.

”Prisskillnaderna slår särskilt hårt mot företag och konsumenter i södra Sverige. Det är samtidigt förvånande trots vetskap om priskilnaderna i Sverige att politiker i södra Sverige styvnackat stoppar ny elproduktion.  

I höstas beslutade Vattenfall att stoppa vindkraftparken Kriegers flak utanför Trelleborg efter att Tidöpartierna dragit in anslutningen till stamnätet av elkablar till havs. Regeringen lägger därmed krokben på de planerade planerna att  bygga ut elproduktionen i södra Sverige.

Ebba Busch har skrivit på riksdagens hemsida med beklagande  ”den situation vi befinner oss i där planerbar elproduktion i södra Sverige lagts ned och riskerar att påverka svensk industri”. Vi får då tänka oss det gasbelade kraftverket i Malmö. Energi- och näringsministern skriver att utbyggnad av fossilfri elproduktion och förstärkningar av elnät  är i fokus för regeringens politik. Hon nämner åtgärder som att regeringen i styrningen av statliga Svenska kraftnät har ”tydliggjort att utbyggnad av det nationella elnätet och att tillgängliggöra överföringsförmåga mellan svenska elområden är prioriterat”. Hon skriver även att regeringen genom att bland annat förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft ska säkerställa elbehovet, om tiotal år? 

Regeringens planer är i allt otillräckliga och det är hög tid att sätter igång de sedan tidigare planerade vindkraften utanför Hallandskusten. Det räcker inte att hänvisa till att vi om femton år i tidöregeringen tankevärld  har ny (SD)kärnkraft. Det ligger så orimligt långt fram i tiden att Hylte paper och väldigt många andra företag hinner försvinna under tiden som, energi- och näringsminister  Ebba Busch beklagar tidigare sunda beslut om avveckling av kärnkraft.

Regeringens osunda närigspolitik visar nu sitt elaka ansikte.

Europeiska unionen kan förbjuda tredjelands vindkraftverk, med hänvisning till cybersäkerhet

Europeiska unionen kan komma att förbjuda kinesiska vindkraftverk, med hänvisning till cybersäkerhet

Europeiska unionen kan komma att begränsa installationen av utomeuropeiska vindkraftverk, med hänvisning till cybersäkerhetsproblem, enligt liknande principer där flera EU-länder förbjuder det kinesiska kommunikationsföretaget Huawei från att bygga 5G-nätverk på grund av cybersäkerhetsproblem.

Bryssel arbetar med att skydda europeiska vindkraftstillverkare från osund dumpning, skriver EurActiv.com . Utöver att införa antidumpningstullar har cybersäkerhet lagts till.

EurActiv påpekar osäkrheten med kinesiska vindkraftstillverkare. WindEurope, som representerar tillverkare, hänvisade till ekonomiska överväganden och lobbade för slutsatsen att "det inte ligger i Europas intresse att installera icke-europeiska vindkraftverk i vår värld".
EU-kommissionen kommer med ett politiskt förslag som kallas "European Wind Package". En nyckelkomponent i detta var att ge EU-länder möjlighet att utesluta utländska företag baserat på förkvalificeringskriterier, inklusive cybersäkerhet.  Detta innebär att vindkraftverk som inte uppfyller  odefinierade cybersäkerhetskriterier kommer att uteslutas från offentliga auktioner och EU- stöd.

EurActiv påpekar vad som hände med det stora kinesiska teknikföretaget Huawei hindrades från att bygga femte generationens (5G) kommunikationsnät, av rädsla för att den kinesiska regeringen kommer att använda företagets utrustning för att samla in känsliga information om den offentliga och privata sektorn i Europa. Europeiska företag som Ericsson eller Nokia kommer att gynnas av beslutet.

EU:s regler bör "säkerställa att säker utrustning installeras i Europa", sa Juan Virgilio Marquez från den spanska vindenergiföreningen vid AEE-industrins årsmöte i Bilbao.
Branschen talar om två hot. Enligt en kan känslig data som går genom sensorer på vindkraftverk samlas in av tredjeländer. Ett annat hot är dock att Kinas tusentals turbiner kan stängas av, vilket försätter elmarknaderna  i en svår situation.

Som beskrivits av EurActiv samlar vindkraftssensorer in terabyte data varje dag. Europa är inte den första regionen som uttrycker oro över var denna data hamnar. Publikationen hänvisade till ett projekt för att uppföra vindkraftverk i Taiwan, där taiwanesiska myndigheterna säkerställer att de tekniska komponenter som används inte är tillverkade i Kina.
Samtidigt tar har inte alla aktörer inom området hoten på allvar, erkände EurActiv. Rafael Mateo från Acciona Energia sa att förutom de vanliga driftsmåtten som vindhastighet, uteffekt och bladvinklar finns det inget känsligt med data till turbinen.

Enligt EurActiv, finns risker eftersom vindkraftverk sköts på distans, då kan tredje parter fortfarande ta kontroll över anläggningar med osäkra elektroniska enheter.
Om en del av produktionen stängs av börjar nätet sakna energi och det leder till en minskning av frekvensen, förklarade Rafael Mateo, vd för Acciona Energia. Han tillade dock att vanligtvis en angripare måste "kontrollera alla vindkraftsparker" för att allvarligt äventyra elleveranserna.

EurActiv påpekar att EU:s nya regler kommer till EU-parlamentet den 23 april. Antas EU:s nya industripolitiska lag, Net Zero Industry Act (NZIA), kommer de att ratificeras av medlemsländerna.
Träder reglerna i kraft kan tredjelandsproducenter  uteslutas från 2026. därefter måste offentliga auktioner som erbjuder subventioner för förnybar energi innehålla krav på cybersäkerhet. Vilka regler som skall gälla för  cybersäkerhet har ännu inte definierats. Europeiska kommissionen kommer att lägga fram en rättsakt med mer detaljerad information.

Todd Davis från turbintillverkningsföretaget Vestas sa att europeiska tillverkare aktivt lobbar för att säkerställa att cybersäkerhetskriterier är processbaserade och riskbedömnings-centrerade, snarare än att de ständigt förändras med det snabbt föränderliga hotbilden.

Kinesisk teknik utgör ett ökande hot kopplat till förnybar energi. Hoten är allvarliga och har lett till att Huawei avstängs från utvecklingen av 5G-kommunikationsnätverk samt molntjänster och sol- och vindkraftsparker. Huawei och andra kinesiska företag vill utrusta  elnäten med växelriktare och energilagringssystem som kopplar sol- och vindkraftsparker till elnäten.

En växelriktare  gör att elen som produceras i en solpanel omvandlas till växelström och blir användbar. Solcellsanläggningar har  växelriktare som är anslutna till internet. På långt håll kan illasinnade påverka driften av solcellsanläggningar och skapa kaos. Som i fallet med andra elektroniska enheter är det också nödvändigt för växelriktare att göra mjukvaruuppdateringar. Däremot måste företag som använder produkter som utför kritiska funktioner lita på att de inte går att manipulera och säkra den kritiska tjänsten. Hur som helst. Ju mer el solparker producerar, desto större skulle en manipulation  av Europas elproduktionskapacitet bli. Därför måste, på alla villkor, en situation undvikas där en tredje part kan börja styra Europas elförsörjning. Eller i värsta fall  samla in intelligent data eller utöva ekonomisk och politisk påverkan.

För att förstå det hela kan vi i färskt minne tänka på hur de Ryska hackerattackerna mot kommuner, sjukvård och industrier som inträffat. 

Vi blir allt mer sårbara av en teknik som många underskattar de säkerhetsrisker tekniken för med sig. Försiktighet kan inte nog anbefallas!

Ska vi ignorera vindenergi till havs?

Ska vi ignorera vindenergi till havs?

Kostnaden för att utnyttja land- och havsvind visar att vindkraft på land har halva kostnaden, eftersom jämfört med priset på havsbaserad vindkraft. Havbaserad vindkraft har större tillgänglighet och högre produktion och påverkas mindre av perioder där vinden uteblir.

Jag är av uppfattningen att vad den av sverigedemokrater styrda regeringen begår ett fundamentalt misstag när den stoppat anslutningen till havsbaserad energiproduktion. Klart att på land kommer kommer protesterna att öka, för vem vill ha 300m höga vindturbiner (idag lönsammast och fungerar på de flesta platser) nära människor?  Märkligt är att kommuner där energiunderskottet är som störst, södra Sverige och utmärkande Skåne soppas flest projekt (även till havs). Det  är helt acceptabelt att bygga en väg med betydande påverkan av miljön nära bostaden, för där finns inte möjligheten till förhalning på 10-20år genom överklagande instrumentet. Eller så går det inte att väcka folkopinion mot vägen.
Det är mycket lättare att tala om örnar och mångfald i skogen eller någon annanstans i naturen. Medan genomförda utdikningar, och sjösänkningar  negligeras i debatten. De som höjer rösten och stoppar trafiken anses som sabotörer. Vem tar ansvar för den verkliga kostnaden av förstörelsen av  vår miljö? Är det kortsiktiga vinstkrav som gäller?

Vi kan knappast i pengar uppskatta kostnaden för en örn som dör naturligt, eller en livsmiljö som förändras eller försvinner på grund av mänsklig aktivitet. En förlust i ett områdets biologiska mångfald är en förlust för alltid. I detta sammanhang är vårt käraste husdjur Katten en betydande aktör som hittills inte fåt nämnas. Hur många fåglar tar din Katt?  Det är möjligt att om vi bara bygger vindkraftsparker på land så blir priset till sist för de mänskliga exploatörerna för högt på grund av miljöskydd av det lilla som finns kvar.

Människor lever inte ute på havet, därför finns det också en betydligt dominerande utsaga som "inte på min bakgård”. Utan tvekan finns det ett pris och en miljöpåverkan med att frågan havsvind. Bygger vi enbart på land kan det vara så att  ekosystemen inte tål varken vindturbinerna, människor eller deras katter. Som regel är marina ekosystem större/mer voluminösa och likaså deras buffrings förmåga. Det har även visat sig att det marina livet gynnas av att små öar bildas där havsbaserad vindkraft byggs, yngel finner skydd kring fundament och storskalig bottentrålning förbjuds nära kraftverken viket ger områden där fisken fredas. Givetvis blir det protester bland fiskare som anser att havet är fritt att förstöra med bottentrålning och utfiskning.

Varför är dagens regering så uttalat positiv till begränsa vindkraft till land där människor/ kommuner lägger in veto mot  det flesta av projekten.

Det är märkligt att beslut som rör vår miljön tas utifrån sverigedemokraternas  vrångsyn. Med hänvisning till överväganden, historiskt negativa exempel. Vår regering och energiminister och miljöminister är uppenbart en  fara för framtiden, styrda av sagda sverigedemokrater. Deras visioner är obegripliga utifrån de behov vi idag ser. Ska samhället utvecklas behövs framtidsvisioner, inte styra utifrån vad som syns i backspegeln.

I första hand behöver vi utgå från synsättet att ekonomin måste rymmas inom miljöns bärkraft och inte på att fördärva den. Ur denna synvinkel är det vettigt att vidga tänkandet från land till havet för att tänka framtidsutveckling.

För det andra kommer vi knappast att ha råd med ekologisk närsynthet. Jag ifrågasätter inte heller det faktum att vindkraftsparker kommer att byggas i vår närhet, eftersom det inte är lämpligt att bygga vindkraftsparker, på platser där det varken är rimligt ekonomiskt eller ekologiskt.
För det tredje ar den ekologiska kostnaden för fossil energiproduktion är betydligt högre än för vindkraft. Men det är svårt att uttrycka priset på miljöförändringar i monetära termer, här  är det rimligt att utgå från försiktighetsprincipen. Det är inte klokt att ha alla dina ägg i en korg.
Så vad är regeringens vision? Är det att skjuta över allt till EU att besluta, när regeringen saknar den kraft som behövs?

Lee Tok

År 2024

 Nu var det ett nytt år 2024!

Folk och Försvar haft sin samling i Sälen. Försvaret hotar med att det kan bli krig, i Sverige! Hyllorna på nödutrustning gapar tomma. Din bil, båt och hund kan rekvireras av försvaret. Hade du räknat med det?

Klimatrapporter om 2023, det gångna året, tala om nya värmerekord. Som motvikt späder regeringen på uppvärmningen genom sänkta bränslepriser. Tala om att sticka huvudet i sanden.

FLYGPLAN BRINNER OCH TAPPAR DÖRRAR? I Skåne karar inte bilisterna av att hantera lite vind och snö. Högljudda rop på att samhället ska ta allt ansvar för individernas bristande beteende.

I kollektivtrafiken ställs allt mera in pga snö och kyla. Drömmen verkar var sommar året runt. Och mot det är vi på väg med ständig höjning av temperaturen!

Så inledningen av 2024 är skrämmande, men sann. Det är bara att gå på i ullstrumporna, blunda och titta bort som om inget hänt.

Kärnkraft moderaternas lösning på klimatkrisen

Mer än 20 länder ha undertecknat en deklaration vid FN:s klimatkonferens COP 28 i Dubai, som syftar till att tredubbla kärnkraftverkens kapacitet till 2050. Löftet är en del av en plan från EU, USA och andra västländer att nå en allmän överenskommelse på konferensen om att tredubbla produktionen av förnybar energi redan 2030.
Tidigare vicepresident John Kerry, USA:s klimatsändebud som , sa att världen inte kommer att uppnå klimatneutralitet utan att bygga nya kärnreaktorer. "Vi säger inte att det absolut är ett heltäckande alternativ till alla andra energikällor", sa Kerry under COP28-öppningsceremonin. "Men ... du kan inte komma till klimatneutralitet 2050 utan kärnenergi, precis som du inte kan komma till kolavskiljning, användning och lagring", tillade han.

Den globala installerade kärnkrafts effekten ligger för närvarande på 370 gigawatt, med reaktorer i drift i 31 länder. Den totala el-pruduktionen 2021 var ca 25 000 TWh där kärnkraften svarade för en tiondel. Att tredubbla kärnkraftens effekten till1100 gigawatt år 2050 skulle kräva en betydande ökning av byggnationen då flertalet reaktorer som nu är i drift faller för åldersstrecket eller för säkerhetskrav.
Deklaration, som undertecknades av bland annat Frankrike, Belgien, Storbritannien, Finland, Sverige och Sydkorea, ålägger också länder att vidta åtgärder för att mobilisera investeringar inom sektorn. Samtidigt ser vi att det är andra kraftslag som förväntas öka tiofalt under perioden, medan kol och gas utraderas. Kärnkraften har en  begränsad betydelse för länder som nu saknar naturtillgångarna kol, gas och vatten.  Fast sol och vind finns ju överallt!

Det är i högsta grad fullkomligt oansvarigt av Ulf Kristerssons regering att underteckna detta som det verkar till intet förpliktande underskrift. Enligt regeringspartiet KD:s ledare är underskriften till intet förpliktande. Hur ska ni ha det? Satsa på det  minst lönsamma och osäkraste källan till elproduktion och blunda för den verkliga möjligheterna?

Framtiden ligger hos alla sunda analytiker i den att billigare vind- och solkraften. Varför då slänga ner enorma summor i kärnkraft som allt mer är att betrakta som en återvändsgränd!

Branschen varnar för el brist!

Branschen varnar för kommande brist på el.

Det går för långsamt, alldeles för långsamt för utbyggnaden av produktion och elnät! Enligt aktuell prognos från Energiföretagen ökar behovet från dagens 140 terawattimmar (TWh) per år till en tredubbling om drygt 20 år. Om den ökningen skall ske med enbart kärnkraft behövs ca 100 SMR  reaktorer, och vem tror att den framtiden är möjlig.

Vad finns då för alternativ?

Ökad vattenkraft något  eller en minskning om EU får råda med omprövningar och fria vandringsvägar för fisk. 

En betydande tillgång ligger i alla tak och ytor som  kan användas till solkraft. En utveckling som allt mer blir tydlig när husägare och jordbruk finner lönsamhet i installationer. Stående dubbelsidiga paneler behöver lite utrymme och kan t.ex placeras på betesmark. Enkelsidiga paneler kan placeras på väggar. Energimyndigheten målbild, för utvecklingen av solel i Sverige fram till 2040 visa att  cirka 5–10 % (15-30TWh) av Sveriges totala elanvändning kunna produceras av solceller.

Storskalig havsbaserade vindkraft kan ge minst en fördubbling av dagens elproduktion.  Enligt svensk vindenergi kan den havsbaserade vindkraften öka mycket redan till år 2030, och år 2050 producera 167 TWh el, motsvarande 45 procent av Sveriges totala behovet. Men då behöver den rätt förutsättningar av en mer positiv regering. Landbaserad vindkraft ger ytterligare ett bidrag.

Vad har vi då att vänta ? Vattenkraft +3-3, vindkraft +167, solkraft +30 = ca 200 TWh ny produktion.  150 + 200 = 350 TWh möjligt mot beräknat behov 330 TWh. Och förlåt, ny kärnkraft skulle inte behövas i denna  mix! Denna enkla uträkning visar att det är möjligt att tredubbla dagen elproduktion om bara viljan finns. Då duger det inte att Moderata och  SD politiker slår sig för bröstet för att de stoppat vingkraft på västkusten och i Skåne

Vad har då regeringen för idéer. Ett par SMR reaktorer och krokben för vindkraft. Ökat stöd för solkraft är dock att observera. Ideligen uttalas att all ny elproduktion behövs! Regeringens idéer är långt från det framtida elbehov som branschen förutspår.

Elbalansen 2022

 De första inofficiella siffrorna har anlänt om el-balansen 2022.

De preliminära siffrorna på el- produktionen i Sverige visar att elproduktionen ökat med en ynka procent under 2022.  Den mest betydande ökningen finns i vindkraften som ökat med 22%, 5.9 TWh  och i den lilla andelen solkraft som ökat med 33%, 0,5 TWh. Samtidigt har den totala  konsumtionen minskat med 4%. Skillnaden blir att exporten ökat från 25,6 TWh till 33.5 TWh.

Inför 2023 vet vi att utbyggnaden av vindkraft har saktat in men att havsbaserade parker står på kö för tillstånd. Solpaneler har fått ett ökat stöd och för villaägare är det ett tillfälle att investera. Med dagens höga el-priser blir investeringen betald på några år istället för ca 10 år som det var tidigare. Solpanelernas livslängd beräknas till Ca 30 år.

På sikt ser det positivt ut med elpriserna. Chocken för Europa med minskad gastillgång är positiv för utbyggnaden av miljövänlig el-produktion. Det finns nu inget hinder att politiskt gå från att prata snömos till handling. Inte minst i Finland som haft mardrömmar om kärnkraft, där har stora satsningar på vindkraft genomförts. Framför allt är det vätgasbehovet för fossilfritt stål i Sverige som investeringarna har set som en bra affärsidé.  I Estland och Lettland har vindkraftsprojekt startas för att göra länderna självförsörjande och till exportörer av el.

Det är svårförståeligt att högerregeringen i Sverige försvårar för vindkraften och helt vill satsa på ny dyr kärnkraft om tio femton år. Protesterna från industrin är höga mot idéerna, och det är bara att hålla med.

Verkligheten får Louise Erixon SD till avbön!

Louise Erixon, kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborg har meddelat att Blekinge offshore AB,  får ett ja av Sölvesborgs kommun att inleda samråd om en  vindkraftspar med 70 turbiner. Grunden för ett ja av kommunen är att placeringen av verken har justerats. 

I Sverigedemokraternas skyltfönster kan även det rabiata motstånd mot förnybar energi ändras. Eller ska vi betrakta förändringen som att verkligheten har blivit som en religiös uppenbarelse för SD. De skenande elpriserna har blivit orsaken till att förnuftet stigit in i SD:s skyltfönster. Det har inte varit möjligt att odla populism med skenande elpriser som med självklarhet även drabbat partiets missnöjesröstare.

Vindkraft är ock kommer under en längre tid vara det mest kostnadseffektiva sättet att producera el. När det blåser sjunker elpriset och när det är mindre vind så behövs utjämningslager bidra med energi och hålla ner priset. Detta i form av vätgas och batterier.

De stora vätgaslagren byggs i norr för att trygga fossilfri järnframställning. Mindre batterilager kan byggas te.x i Karlshamn för ökad stabilitet i elnätet i södra Sverige.

Så kommunalrådet Louise Erixon styre i Sölvesborg tog ett steg närmare det behov som alla elkonsumenter har av lägre elpriser. Det är en sund förändring som troligen är smärtsam att lämna populismens förenklade förklaringar till att se till vad alla medborgare och näringsliv har behov av. 

Mer el till alt vi vill med energiomställningen har efter många år av förnekelser lett till verklighetens insteg i  Sölvesborg.

Almedalen och blå bruna fantasier

Nu har den ene efter den andre i den blå-bruna alliansen uttalat sig om ny kärnkraft. Liberalerna har pekat ut 14 platser där den ska byggas. Samtidigt anklagas den sittande regeringen för att förhala utbyggnaden av vindkraft påhejad av ett antal borgerliga kommunalråd. Det är ett viktigt beslut om utbyggnaden av elförsörjningen. Där alla är positiva fast inte just här är en genomgående slogan.

När det gäller ny elproduktion så ska den igenom miljöprövning, kommunala beslut och inte minst alla som ser som sin plikt att överklaga all led i planeringen.  För de moderata kommunalråd som slår sig för bröstet med anledning att de ideologiskt rättmätigt säger nej får det konsekvenser. 

Medborgarna i de kommuner som stoppar utbyggnadsprojekt vare sig det gäller solceller eller vindkraft ger kommunalråden löften om skyhöga elpriser.  Det kan gälla stopp för solceller på vilan med en dunkel hänvisning till kulturmiljö eller att vindkraft som inte syn från stranden stör den fria horisonten. Men tydligaste är det när en sällsynt fågel eller växt påstås hotad av vindkraften men inte av privatpersonens katt som är betydligt farligare för fågeln.

Tror sig de borgerliga röran att det är fritt fram att bygga kärnkraft? 

Utan utredning, och politiska beslut

Utan kommunala planändringar, och alla överklaganden

Utan miljökonsekvensbeskrivning och framför all utan överklaganden.

Det kommer minst ta 20 år innan ny kärnkraft utanför de platser där det idag är tillåtet att bygga kan bli möjlig. Vi har då redan passerat den punkt där åtgärder mot klimatförändringen är möjlig.

Det är mycket underligt att den blå-bruna röran på detta sätt med bristande trovärdighet talar om fantasier kring framtida säker och kontrollerbar fossilfri energi bromsar utbyggnaden av det vi redan nu vet fungerar.

Flödande energi JA Tack!

Expansion i norr stjäl kärnkraft!

Dagens Nyheter skriver på ekonomisidan den 17 april 

”Expansionen i norr kräver el från alla våra kärnkraftverk”
”De nya klimatprojekten i norr är så energikrävande att södra Sverige exponeras för elbrist”

Det är ett självklart konstaterande. Och vad gör politikerna i söder? Jo de stiger med stolthet fram och säger att de med grumliga argument stoppat den ena vindparks planen efter den andra. Har de då inget förstånd? Man kan ju tro att avståndet från norra Sverige är så långt att skånepolitiker inte har någon uppfattning om vad Norrland är. En ödemark som är till för just skollov och möjligen semesterresor. 

Vad som inte tydlig träder fram hos de stolta kommunalråd som stoppar energiproduktion i söder är att människor i norr har en önskan att stanna och att utveckla sin hembygd och att ha ett arbete. Under flera århundraden har NORRLAND DRÄNERATS PÅ SINA RIKEDOMAR. Först handlade om att stjäla Samernas land, sedan att göra sig rik på skogen, träbaronerna, sedan kom gruvorna, vattenkraften och under 1960-talet arbetskraftsförsörjningen till söder med utflyttningen. Vi flytt int och  den siste som lämnar byn släcker ljuset, var sådant som hördes. Nu oroas människor i söder av att de ska drabbas av elbrist. 

Vad tänker de göra åt saken med hotande El-brist ? Stoppa alla vindkraftverk och bygg ny kärnkraft, (på 100 dagar enligt moderaternas framtidslöfte Svantesson).

Är nu stora delar av Sveriges historia, synen på Norrland, den som gällde för kolonialpolitiken? Ta allt av värde för att förse centralmakten med värdet. Ta råvarorna lämna vinst och skatt i Stockholm, (ort med vanlig placering av huvudkontor). 

Nu verkar det som om den miljon av innevånarna i Sverige som bor i Norrland inte finner sig i utsugningen utan vill ha en del av kakan. Politiker i södra Sverige vill främja utbyggnaden av stamnätet för El så att de får mer ström till söder. När verkligheten står klar att det inte finns mer ström att hämta vad gör man då? Klagar på industin i norr, stoppa vindkraften och bygg på 100 (M) dagar ny kärnkraft!

Nu får väl politikerna ta förnuftet tillbaka. Är de fortsatt så korkade att de tror att den koloniala politiken mot glesbygden kommer att bestå? Kommer slagorden från förr att höras på nytt och denna gång med mer kraft? Det är självklart att denna gång vill kommunerna i norr ha en del av kakan.

Om glesbygden exporteras är det självklart att Kommunerna med dess innevånare skall få något tillbaka av värdet av att vattenkraften och vinden tämjts.

Kristerssons och Busch populism!

Kristersson, Busch och högerpartiernas populism, hot mot svenskt välstånd.




Ny kärnkraft är den finska reaktorn Olkiluoto 3 som startades i december och var försenat med 16 år! Moderaterna tänker klara bygga ny kärnkraft på 100 dagar, enligt Elisabeth Svantessons (M).
En verklighetsfrånvänd Ulf Kristersson kommer i retoriken bygga nya kärnkraft på tre månader!


Med hemfallenhet till att se på verkligheten har Moderaterna försökt dölja utspelet och Svantesson har raderat sin Tweet. Men faktum är att retoriken ligger helt i linje med hur Sveriges största oppositionsparti idag formulerar sin energipolitik då kärnkraft är lösningen på alla frågor.
Höga elpriser är moderaternas paradgren, främst i Skåne där priserna har europeisk nivå!


Klimatförändringar - inget som berör de blåbruna!

Grön industriomställning, tror de blåbruna inte på!

Hela Sverige ska leva, är endast en blåbrun fantasi!

Fler jobb, mer av allt, byggt på blåbruna drömmar!

M, SD, KD och L har skrivit en debattartikel där de lovar gemensamma budgetsatsningar på ett snabbspår för ny kärnkraft, även på nya platser.
SD vill inte vara sämre utan Björn Tidland, fullmäktigeledamot för SD tänker logiskt och föreslår nu ”små modulära reaktorer i Göteborg”.

Några "små modulära reaktorer" av denna typ i drift existerar för övrigt inte. Den teknik som högern ständigt pratar om behöver uppfinnas innan den kan installeras.
Vill Göteborgarna verkligen vill ha kärnkraftverk inne i sin stad? Öckerö kommun strax utanför Göteborg sade nej till en vindkraftspark ute i havsbandet. Jan Utbult (KD) konstaterade att vindkraft endast fungera när det blåser. Vilket är uppenbart även för ett daghemsbarn. Verkligheten är utsikten det handlar om. Även om vindkraftverken knappt syns från land.

I Kävlinge har Moderaterna Photoshoppat in jättelika vindkraftverk några meter från solande badgäster på en strand. Trovärdigt?
Normal högerpolitik? Bohuslän, Kävlinge och Öckerö verkar vara standard i högerpartiernas politik.
Moderaterna säger nej till havsbaserade vindkraft i hela Stockholms skärgården. De vill stoppa en av Sveriges största planerade vindkraftsparker 55 kilometer utanför Sandhamn. Parken skulle motsvara elproduktionen från de tre Forsmarks kärnkraftverken.

Och överallt i landet är det likadant, på stora och små orter, saboterar nu Ulf Kristerssons parti utbyggnaden av vindkraft. Det handlar om tusentals nya jobb som Moderaterna stoppar samt el motsvarande hälften av Sveriges hela nuvarande elproduktion.

Varför kommuner kan avgöra ett riksintresse är försåtligt.

Vad finns det för nytta med att tillåta vindkraft?

Får Kommuner och markägare någon ersättning?

Vattenkraftskommunerna rånades på sin tillgång!

I Finland och Estland finns ett utarbetat system för ersättning till markägare och kommuner, ersättningen är i grunden baserad på produktionen. Ett liknande system i Sverige skulle ge vattenkrafts kommunerna ersättning likväl som de skulle ges ersättning för vindkraften. Det skulle ge en helt annan ekonomi för de kommuner där kraftproduktionen är belägen och ett incitament för att bejaka ny elproduktion
Värdet på mark som är svår att använda till jord eller skogsbruk skulle stiga i värde. Markägare skulle få stadiga inkomster. Och hur stort är 1 % av Sveriges yta för att förse hela landet med el i framtiden?

M, KD, L, SD stoppar vindkraft! Gör din elräkning svindlande hög!

Olkiluoto 3

Det är nu 40 år sedan de sista finska kärnkraftverket startades. Olkiluoto 3 kommer att ha kostat mint 9,5 miljarder euro då det står klart, det gör kraftverket näst dyrast bland världens byggnader. Ännu en försening på en månad att lägga till alla de andra förseningarna. Under testfasen upptäcktes ett behov av att göra vissa ändringar, att läggas till alla andra förändringar. Elproduktionen vid kärnkraftverket Olkiluoto 3 skulle enligt planerna ha inletts i slutet av januari 2022, men nu har starten uppskjutits till slutet av februari. Full drift får en ny tidsplan och sker först i juli 2022.


För att producera 1600 MW med vindkraft med 40% tillgänglighet behövs en installerad effekt av 4000 MW. Denna effekt skulle enkelt uppnås under kostnaden av 100.000 miljoner kronor. Samtidigt slippes man framtida risker. En investering i vindkraft kostar cirka 35 miljoner kronor för att bygga ett 3.5 MW verk på land på land (1142 st för att nå 4000 MW installerad effekt) och bubblet så kostsam till havs. För att uppnå samma mängd vindkrafts-el skulle totalkostnaden för landbaserade verk bli hälften så stor jämfört mot kostnaden för Olkiluoto 3. Sådana små verk byggs inte idag utan storleken närmar sig 10 MW, med ökad tillgänglighetstid varför antalet större verk  kan stanna vid 300 st för att få samma energimängd. Kostnaden för dessa 300 blir till havs kring 60 miljarder kr.

Producerad energi från vindkraft blir beräknas kostnaderna för drift och underhåll till mellan 10 och 16 öre/kWh. Vad vi vet av priset på el så ligger det under större delen av året över denna nivå och blåser i in ett överskott till vindkraftverket.

Det är märkligt att en av de få frågor som det brun-blåa regeringsalternativet kommer överens om är mer kärnkraft ( om tidigast tio år). Medan alternativet med en långsiktig hållbar elproduktion kan fås till en betydligt lägre kostnad. Inte ens den starkaste förespråkaren för ny kärnkraft kan uppbringa en investerare som inte väljer vindkrafts alternativ som ger bäst avkastning på kapitalet.

Det verkar som om hela det brun-blåa gänget har, med Ebba Busch vokabulär, drabbats av hål i huvudet och försöker lura folket till att få ständigt högre elpriser med ny kärnkraft och beroende till uran från Ryssland.


 

REA på EL!!

Det är märkligt att det betraktas som REA på EL när det blåser. 

Med sunda förnuftet förstår vi att det är ett billigt sätt att tillverka EL?

Varför slår då Moderata kommunalråd sig för bröstet när de stoppat något vindprojekt?

Ligger det i de Moderata generna att alltid stäva efter det högsta elpriset för privatkunder?

Förstår inte Moderaterna att industrin konkurrensfördel med billig EL gynnar alla i Sverige. 

Varför då denna moderata bromskloss?

Drönar över kärnkraftverk!

Drönare flög över kärnkraftverk och slottet!

15 januari i stark blåst observerades drönare över kärnkraftverken och det kungliga slottet. Det är med förvåning att konstatera att åter igen har den svenska naiviteten att lagar och föreskrifter ska följas haft ett ståtligt nummer om naivitet.

Från oppositionspartierna mumlas att regeringen på någon fråga varit otydlig och röst på KU granskning hörs. Är det inte läge att visa samstämmighet inför det som hänt? Var det ett test från främmande makt eller från planerat terrorattentat.  Som vanligt visar det sig att ingen har tänkt tanken, att beredskapen var obefintlig. Är det så vi ska säga att kärnkraften är säker när det är möjligt att flyga in med drönare i förbjudet område?    
 
Samtidigt observerades objekt i luften kring kärnkraftverken! Vad får det för konsekvenser om någon illasinnad samtidigt ser till att stoppa el-leveranerna från kärnkraftverken. Det kan ju inte annat en betraktas som totalmörker över stora delar av landet. I värsta fall över stora delar av Norden.
I en tid när försvaret höjer beredskapen förblir kärnkraftverken sårbara mål. Borde det inte införas bättre skydd av kärnkraftverken?
Polisen har inte någon misstänkt. Byråkratin följa och papperskvarnarna mal ned att  upprätta anmälningar om obehörigt tillträde till skyddsobjekt, brott mot luftfartslagen och olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Händelsen skapar onekligen  spekulationer om vad det inträffade har för betydelse.  Att incidenter med drönare  förekommer från tid till annan är knappast lugnande för spekulationerna om varför det som nu skett har hänt.

Skånes vindkraft

 Har M/SD politiker missat verkligheten?

Moderat kommunalråd ställer sig stolt framför kameran och deklarerar att utsikten inte ska störas av vindkraft. Nästa sak sim händer är att pappersbruket i Klippan säger upp personal för att energikostnaderna blivit för dyra!

Vindkraften kan byggas nu men det vill inte M/SD. Istället vill de ha kärnkraft  som tidigast kan bli verklighet om tio -tjugo år. Vad ska Skånes industri och bofasta ha under den tiden? Ska de leva på politiska drömmar eller lära sig simma?

Fortfarande lever vi under hotet av tre graders uppvärmning medan politiker all mer svamlar om vilka åtgärder som behövs. Och framför allt talar de om att alla andra partiers förslag till åtgärder är fel. Det är 3 miljoner år sedan koldioxidhalten var så hög som nu och då var havet 10-20m högre. Jamen då är Skåne inte längre ett problem, det ligger ju under vatten och då kan ju utsikten bli strålande fri från vindkraft.

Hur är det med M/SD politik? Vill ni att Skåne ska bli en region där industrin avvecklas och att arbetslösheten stiger men att utsikten är vindkraftsfri! Vilket havsbrus skulle locka turister?

Olönsam kärnkraft Finlands EPR reaktor

Olkiluoto 3 –  EPR reaktor

Reaktorn i Olkiluoto skulle ståt färdig i början av 2009. Är nu laddad med kärnbränsle och tas  förmodligen i drift april 2023.  En försening på så där blygsamma 14 år!

I Finland fortsätter turerna kring kärnkraftsbygget i Olkiluoto. Yle rapporterar att det finska kärnkraftsbolaget Industrins Kraft, TVO, nu har inlett en rättsprocess mot den franska leverantören Areva, detta enligt Yle för att “se till att det utdragna och farsartade bygget av en tredje reaktor vid kärnkraftverket Olkiluoto verkligen slutförs”.

Yle skriver:
TVO och Areva har redan länge tvistat om Olkiluotobygget. TVO har krävt 2,6 miljarder euro i skadestånd av Areva på grund av förseningarna. Den franska tillverkaren Areva har i sin tur stämt Industrins Kraft på 3,4 miljarder euro. Sedan länge har Simens gett upp projektet.

Finlands statsminister Juha Sipilä har  uttalat sig om bygget och sagt:

– Tidtabellen har försenats obegripligt mycket. Projektet måste nu fås klart säkert och trovärdigt.
------------------
 

Reaktor 3 under uppbyggnad 2009. Källa: Wikipedia

Bygget av Olkiluoto 3 (OL3) påbörjades 2005 med planerad driftstart 2009. Den är en reaktor av typen EPR (European Pressurized Water Reactor). Det finns ytterligare 3 EPR-reaktorer i världen, två stycken i Taishan, Kina som började byggas 2009/2010 och togs i kommersiell drift 2018/2019, samt en i Flamanville, Frankrike, som började byggas 2007, där kommersiell drift 2019 angavs kunna starta 2023.

 
OL3 är en tryckvattenreaktor (PWR) med 4 "loopar" eller cirkulationskretsar till reaktortanken. Termisk effekt är 4 300 MW, elektrisk bruttoeffekt är 1720 MW, och elektrisk nettoeffekt är 1 600 MW. Leverantör är franska kärnkraftskoncernen Areva i samarbete med Siemens. Uppförandet av reaktorn påbörjades den 12 augusti 2005, och planerades då vara färdigt 2009 till en kostnad av cirka 3,2 miljarder EUR. 

Projektet har fördyrats och försenats flera gånger, och tvister har uppstått mellan beställare och leverantör över hur kostnaderna för förseningar och kostnadsökningar ska fördelas. 2018 nåddes en uppgörelse där TVO bedömde sin kostnad till 5,5 miljarder EUR och leverantören tvingats ta betydande delar av kostnadsökningarna.  I februari 2019 meddelades att Finländska strålsäkerhetscentralen Stuk beviljat driftstillstånd för OL3, ett tillstånd som gäller fram till år 2038. I augusti 2020 meddelades att start av kommersiell drift förväntas ske i april 2022.
------------------
 

Branschorganisationen Svensk Energi har i en kalkyl räknat fram en elproduktionskostnad på strax under 50 öre per kWh från Olkiluoto 3, utifrån en kostnad på 50 miljarder kronor, 60 års livslängd och 40 års avskrivning. Som jämförelse anges ny vindkraft ge en produktionskostnad på 60 öre per kWh, men den subventioneras till viss del av elcertifikat för miljövänlig produktion. Under tiden arbetar Areva NP vidare med den nya reaktortypen. En är under byggnad i Manche i Frankrike, ytterligare några har långt framskrida byggplaner, och EPR marknadsförs i stor skala i Europa och USA.
------------------
 

I Energiforsk redovisas en studie ( https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/hur-mycket-kostar-ny-karnkraft/ ) som visar högkostnadsprojekt som studerats, Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Vid sju procent årlig avkastning till finansiärerna – vilket är en vanlig nivå – kommer elen från de här reaktorerna att kosta kring 115 öre per kWh. Den kostnaden bedömer rapportförfattarna vid serieproduktion kunna minska till 75 öre per kWh för nya projekt i väst. Det som krävs är att man tar kontroll över de många kostnadsdrivande faktorerna.
------------------

Lennart Söder Professor i elkraftsystem KTH skriver i https://second-opinion.se/karnkraft-som-byggs-i-europa-betydligt-dyrare/

De fakta vi har nu är dock:

– I dag står kärnkraften inför ekonomiska problem. I Europa beräknas el från de kärnkraftverk som byggs i Finland, Frankrike och UK kosta minst en krona per kWh – mer än dubbelt så mycket som förnybar el. I Kina erbjuds kärnkraftsel för 60–70 öre per kWh, mer än vindkraft kostar i Sverige.

– Ny vindkraft förväntas kosta 36 öre/kWh (från Energimyndigheten) jämfört med för kärnkraft: 51 öre/kWh (Energikommissionens lägre alternativ) till 65 öre/kWh (Energikommissionens uppgift om den kärnkraft som faktiskt byggs nu i Europa). Medelvärde 58 öre/kWh (vilket är en mycket positiv prognos för ny kärnkraft!)

– Om vi antar dessa kostnader, dvs ny vindkraft: 36 öre/kWh och ny kärnkraft: 58 öre/kWh samt en energiproduktion om 70 TWh/år, så ger det en ekonomisk marginal om 22 öre/kWh*70 TWh = 15 miljarder kr/år. Detta innebär en rejäl ekonomisk marginal för vindkraftsalternativet för att hantera olika typer av systemlösningar, inklusive effektfrågan. Och då har vi ändå antagit att ny kärnkraft kan byggas till betydligt lägre kostnad än vad som faktiskt visats hittills.
------------------

Reaktorn i Olkiluoto 3 har
laddas med kärnbränsle i mars 2021. 

------------------

Vad alla som studerat Olkiluoto 3 kommer fram till är att det blir en  dyr historia. Vi har grupper som Miljövänner för kärnkraft som synes arbeta för att vi ska få svindyra elpriser  och samtidigt en miljöskuld av radiativa avfallsprodukter som sträcker sig  minst 100.000 år framåt. Kärnkraften har för allmänt bruk hamnat på bakkälken där vind- och solkraft blir allt billigare medan kärnkraften blir allt dyrare.

Det är inte bara i riksdagen som förvillade människor finns de finns över allt. Folk som ser sig som landskapsvårdare, Kungliga automobil klubben och Miljövänner för kärnkraft som i allt de företar sig späder på klimatkrisen. Vill vi leva i ett energiintensivt samhälle bör vi vara beredda att även ta nackdelar för att rädda klimatet. Tåla vindsnurror, förstå att det behövs färre bilar och att kärnkraft vältrar över en miljöskuld på de som föds långt bort i framtiden.

Det verkar gå omkring en del tokar inget förstått.

Processen med  bygget.

 

Klimathot inget att tänka på

Klimathot inget att tänka på! Varför oroa?

Sverige är ett högteknologiskt land som kan vara föregångare för elproduktion med vind och biomassa, i stället har vi tankar på att behålla farlig kärnkraft.

Vindkraftsparker till havs är helt acceptabla.

Tyvärr medför all energiproduktion olägenheter. De flesta är väl medvetna om att de reglerade älvarna är mer eller mindre döda. Kärnkraften är både olönsam och riskfylld.
Frankrike, atomernas förlovade land, är kärnkraften krisdrabbad. I Flamanville byggs en reaktor där den franska regeringen riktar kraftig kritik mot. Aktievärdet för byggföretaget EDF har minskat med en tredjedel.

I Pyhäjoki i Finland vill Fennovoima bygga en rysk reaktor på Hanhikivi-udden. Trots att projektet fortfarande saknar byggtillstånd har markberedning på värdefulla Natura 2000-områden genomförts. Norra Österbottens miljöcentral beskrev udden i november 2009 att naturtyperna i Hanhikivi är i särklass värdefull när det gäller hotade naturtyper. Udden hyste drygt 250 växtarter och över 200 fågelarter och en rastplats för flyttfåglar.

IEA-rapporten (International Energy Agency)," Förnybar Energi 2019", förutspås en ökning på 50 procent under de kommande sex åren. 85 procent vind och sol, resten vatten och biomassa. Enligt rapporten kunde havsbaserad vindkraft producera elva gånger mer elektricitet än världen behöver. Länderna runt Östersjön har god möjligheter att täck sitt energibehov av havsbaserad vindkraft.

Tyvärr har vårt grannland Finland satsat på helt fel väg för energiproduktionen. Som högteknologiskt land kunde Finland ha varit föregångare för elproduktion med vind och biomassa. Vad Finland gör är att satsa tio miljarder euro (ca: 100 miljarder SEK.) på fiaskot Olkiluoto 3 (Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar under 2020-talet eller aldrig, följt av nästa spektakel, Fennovoima/Rosatoms i Pyhäjoki.

Finland skall som det första i världen inom kort börja begrava radioaktivt avfall, ett avfall som kommer att stråla i hundratusentals år i berggrunden.

I Sverige kan vi nu glädja oss åt att Oskarshamn 1och 2, Ringhals 2 stängts och detta år även Ringhals 1. Orsaken var beslut 2015 byggda i första hand på brist i lönsamhet. Det andra skälet var åldersproblem med korrosion i reaktortanken.

Vi har den senaste tiden sett hur bränderna i Australien pågår utan slut. Hur översvämningar och torka blandas med varandra. Allt kan förklaras med att naturen är i obalans på grund av århundradens koloxidutsläpp.

Kan sol och vind lösa våra behov av el? Svaret är givetvis ja. Fast det krävs förändringar och en del påverkan på vår livsstil. Vi är ett högteknologiskt land så det borde kunna ske. Sanningen är att det idag är mest kostnadseffektivt att investera i sol- och vindenergi. Problemet är att vi låst in oss i oljeekonomin där de som gott tunga investeringar inte vill släppa greppet. Den enklaste vägen är att i ful fatet köra över stupet rakt in i katastrofen.

I Sverige kan vi bara lyssna på vad partierna SD, M, KD och L har framlagt förklaringsmodeller, mer kärnkraft. De andra har inte heller de åtgärder som krävs för att hindra katastrofen.

Till sist vem tar tag i åtgärderna?