EU-kommissionen

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kandiderar för en andra mandatperiod som ordförande.

Nu ligger von der Leyens framtid i händerna på liberalerna och de de gröna-gruppen, de i särklas största förlorarna från den senaste EU-valet.  Parlamentet har 720 ledamöter  och von der Leyen behöver minst 361 röster. Han förväntas få stöd av sitt eget Europeiska folkpartiet (EPP), som har 188 platser. Dessutom räknar von der Leyen också med stöd från de socialistiska och liberala fraktionerna.  De tre fraktionerna har totalt 401 platser, men det förväntas att runt en tiondel av parlamentsledamöterna från dessa fraktioner inte stöder von der Leyen. Historiskt  klarade sig von der Leyen med ett nödrop  2019, då hon fick nio  röster fler än vad som krävdes för att den gången bli vald.  I det senaste EU-valet ledde det till att extrem högern ökade, medan de största förlorarna var liberalerna och de gröna grupperna. Von der Leyens ställning är oviss och i rådande läge blir  liberalerna och de gröna nu kungamakare. Deras stöd krävs för att von der Leyen ska kunna fortsätta leda EU-kommissionen. Båda fraktionerna vet att von der Leyen behöver deras stöd och kräver givetvis flera krav för sitt stöd.   

Von der Leyens framtid är i högsta grad osäker. Det är ett rimligt antagande att inte hela EPP-gruppen kommer att stå enat bakom von der Leyen. De franska republikanerna och Fianna Fail har redan sagt att de inte kommer att ge henne sit stöd. De franska och italienska socialisternas stöd för von der Leyen kan också utebli.  

Von der Leyen är nu engagerad i ansträngande förhandlingar om stöd. Hon har träffat sin egen EPP-fraktion, socialisterna, liberalerna och även de gröna.  Tyvärr handlar många EPP-parlamentariker uppträder som bromsklossar, de oroar sig för Europas konkurrenskraft och vill hindra den gröna omställningen. Därför hindras von der Leyen att på allvar samtala med de gröna.  Samtidigt kan von der Leyen inte vända sig till Melonis den högerpopulistiska European Conservatives and Reformists (ECR)-gruppen, som splittrad i interna strider och utmanas av le Pen som är på väg att skapa en ny stötte högerextrem grupp i parlamentet. Socialisterna har utövat påtryckningar på von der Leyen att inte bilda en allians med några högerpopulister då Liberaler, de gröna och socialisterna i denna fråga drar undan sitt stöd. 

Men om parlamentet i början på sin mandatperiod skulle rösta ner kandidaten (von der Leyen) till kommissionens chef, återstår för Europeiska rådet att presentera en ny kandidat. Det är dock inte uteslutet att Högsta rådet, bestående av ländernas ledare, skulle presentera samma kandidat igen. 

Om von der Leyen får stöd av majoriteten kan hon börja bilda en ny EU-kommission. En av de föreslagna ledamöterna är Kaja Kalla, Estland, nominerad  för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Enligt EU:s fördrag blir Kaja Kalas även vice ordförande för Europeiska kommissionen.

Europaparlamentet kommer att rösta om von der Leyens utnämning som EU-kommissionens ordförande torsdagen den 18 juli. 

En fråga som berör oss i Europa betydligt viktigare än den tuppfäktning som pågår i USA.

EU-valet och Ursula von der Leyen

De gröna vill ha von der Leyen igen - men med förbehåll

Vad är det som formar EU-valet? Förutom att undvika ägg som kastats av bönder på Place du Luxembourg - har de  gröna topppolitikerna talat om spioner och efterträdaren till gruppledaren Lamberts. Nyckelfråga: är om det är tid att gå med i en annan grupp för att hålla tillbaka extremhögern? Samtidigt talat opinionen om att gröna-gruppen kommer minska från 72 till 45 ledamöter.

Nu, efter ett decennium av att leda de gröna i Europaparlamentet, förbereder sig 60-årige Lamberts för att lämna ledarskapet. Detta i en tid, när de grönas interna konflikt mellan pragmatism och idealism är tydligt på dagordningen. Medan vissa gröna kommer att sträva efter att hålla sig så ambitiösa som möjligt. Lamberts klarsynthet över behovet av att förändra  de grönas syn under de kommande fem åren.
Det innebär att de måste samarbeta med tysk-konservativa Ursula von der Leyen i nästa EU-kommission (om hon skulle vilja och får en andra mandatperiod). Det trots det faktum att von der Leyens eget center-höger-Europeiska folkpartiet i parlamentet, där Manfred Weber råder, har inlett en aggressiv tvåårig kampanj för att riva sönder Green Deal.

Makten talar: "Om du vill att Green Deal 2.0 ska ha någon chans att komma igång måste det vara med Ursula von der Leyen. Det behövs både socialdemokrater och ett EPP som accepterar Green Deal 2-0.

Alla de gröna i parlamentet veckan säger att de är redo att gå med i mittenpartierna, särskilt när de ser att Europa glider farligt åt höger. Men man går inte med till varje pris, utan kräver ett verkligt åtaganden för att hålla Green Deal-planen igång. 

 
Tyska gröna Hannah Neumann angav kriterierna för att gå med i en ny  EU-koalition efter valet. Kravet var att får en progressiv majoritet i parlamentet, som är ambitiös när det gäller Green Deal, och som är ambitiös med den sociala pelaren och som fortsätter att se Europeiska unionen som en plats där människor kan söka skydd. En grupp som kämpar för frihet och demokrati  Neumann skulle kunna tänka sig att gå med mittenpartierna.

 
Nu behöva de europeiska gröna förbereda sig för att välja nya ledande, efter valet. Troligen kommer det att det att hämtas från Tyskland eller Nederländerna och stå mellan Terry Reintke och Bas Eickhout.

Vad kommer Miljöpartiet att tala om i EU-valet?

 
Mer intressant vad övriga partier kommer att tala om?

 
I den tidiga analys som görs om hur valet går i Sverige är det bekymmersamt för tre borgerliga partier C, L och KD som förespås förlora alla 5 mandat. Framåt går S och V med ytterligare ett vardera medan SD vinner 3 mandat.