Nu ligger von der Leyens framtid i händerna på liberalerna och de de gröna-gruppen, de i särklas största förlorarna från den senaste EU-valet. Parlamentet har 720 ledamöter och von der Leyen behöver minst 361 röster. Han förväntas få stöd av sitt eget Europeiska folkpartiet (EPP), som har 188 platser. Dessutom räknar von der Leyen också med stöd från de socialistiska och liberala fraktionerna. De tre fraktionerna har totalt 401 platser, men det förväntas att runt en tiondel av parlamentsledamöterna från dessa fraktioner inte stöder von der Leyen. Historiskt klarade sig von der Leyen med ett nödrop 2019, då hon fick nio röster fler än vad som krävdes för att den gången bli vald. I det senaste EU-valet ledde det till att extrem högern ökade, medan de största förlorarna var liberalerna och de gröna grupperna. Von der Leyens ställning är oviss och i rådande läge blir liberalerna och de gröna nu kungamakare. Deras stöd krävs för att von der Leyen ska kunna fortsätta leda EU-kommissionen. Båda fraktionerna vet att von der Leyen behöver deras stöd och kräver givetvis flera krav för sitt stöd.
Von der Leyens framtid är i högsta grad osäker. Det är ett rimligt antagande att inte hela EPP-gruppen kommer att stå enat bakom von der Leyen. De franska republikanerna och Fianna Fail har redan sagt att de inte kommer att ge henne sit stöd. De franska och italienska socialisternas stöd för von der Leyen kan också utebli.
Von der Leyen är nu engagerad i ansträngande förhandlingar om stöd. Hon har träffat sin egen EPP-fraktion, socialisterna, liberalerna och även de gröna. Tyvärr handlar många EPP-parlamentariker uppträder som bromsklossar, de oroar sig för Europas konkurrenskraft och vill hindra den gröna omställningen. Därför hindras von der Leyen att på allvar samtala med de gröna. Samtidigt kan von der Leyen inte vända sig till Melonis den högerpopulistiska European Conservatives and Reformists (ECR)-gruppen, som splittrad i interna strider och utmanas av le Pen som är på väg att skapa en ny stötte högerextrem grupp i parlamentet. Socialisterna har utövat påtryckningar på von der Leyen att inte bilda en allians med några högerpopulister då Liberaler, de gröna och socialisterna i denna fråga drar undan sitt stöd.
Men om parlamentet i början på sin mandatperiod skulle rösta ner kandidaten (von der Leyen) till kommissionens chef, återstår för Europeiska rådet att presentera en ny kandidat. Det är dock inte uteslutet att Högsta rådet, bestående av ländernas ledare, skulle presentera samma kandidat igen.
Om von der Leyen får stöd av majoriteten kan hon börja bilda en ny EU-kommission. En av de föreslagna ledamöterna är Kaja Kalla, Estland, nominerad för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Enligt EU:s fördrag blir Kaja Kalas även vice ordförande för Europeiska kommissionen.
Europaparlamentet kommer att rösta om von der Leyens utnämning som EU-kommissionens ordförande torsdagen den 18 juli.
En fråga som berör oss i Europa betydligt viktigare än den tuppfäktning som pågår i USA.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar