Roulett för all framtid, med våra barns framtid!

Den 27 januari ska den socialdemokratiska minoritetsregeringen meddela hur den ser på ett eventuellt tillstånd till att slutförvara det högaktiva kärnkrafts avfallet. Utifrån den rådande osäkerheten på om kärnkraftsindustrins metod fungerar borde regeringen noga överväga de fakta som finns och rimligen skjuta upp beslutet om slutförvaret.

Från bejakarna till kärnkraft hörs hela tiden att det finns metoder med att drastiskt korta slutförvars tiden från 100.000 år till några hundra år. Därtill skulle bränslet från dagens kärnkraft utnyttjas under överskådlig tid  i ny kärnkraft. Det ska hålla tillgängligt i mellanlager för att enkelt möjliggöra återbruk.

Ansvaret för att hitta en säker metod ligger hos kärnindustrin, som därför bildat bolaget Svensk Kärn Bränslehantering, SKB, som arbetat med frågan sedan 1970-talet. SKB endast en metod, KBS 3-metoden. KBS 3-metoden är att  kärnavfallet innesluts i kopparkapslar, som bakas in i lera på  500 m djup i berggrunden.

Hittills har de försök som gjorts med kopparkapslar  visat att de drabbas av korrosion redan efter 20 år. Kopparkapslarna har då i försöken endast utsatts för värme och  inte för den högintensiva radioaktiviteten från det förbrukade bränslet. Hur länge klarar kapslarna att lagras? Ska SKB  använda KBS 3-metoden, borde försöken göras under mer realistiska miljöer där kapslarna även utsätts för radioaktivitet.

Den kritik mot metoden som framförts bland annat av forskare vid KTH, borde vara en ringklocka för regeringen och definitivt en signal till försiktighet och nu säga nej till KBS 3-metoden.  Vad är det SKB redovisar mer än en glädjekalkyl över en metod som inte är hållbar?

Ska dagens kärnkrafts avfall bli en börda för alla kommande generationer?

19 juni 2017 då vinden vände i Oskarshamn

19 juni 2017 får ses som en dag då vinden vände och OKG 1 stängdes i  Simpevarp, Oskarshamn.

Det första atomkraftverket som byggdes i Sverige har stängt och markerar en punkt där den nya tekniken tar över. Reaktor 1 vid kärnkraftverket i Simpevarp har under 45 år levererat levererat 110 miljoner megawattimmar el samt även 300 megawattimmar värme. Värme som kastats bort till ingen nytta.

Vändpunkten skedde tio dagar före planen att stänga verket och visar på den osäkerhet som kärnreaktorer har, fungerar fungerar inte ….

Efter 45 års drift kommer Sveriges första kommersiella reaktor att monteras ner. Det kommer att ta minst 15 år innan den åtgärden kan avslutas och sedan följer ett tveksamt slutförvar i hundratusentals år. Det som händer är att anläggningen går in i en fas av nedmontering. Det kommer att ta några år att ta bort de mest radioaktiva delarna som t.ex bränslestavarna. Seden kommer olika komponenter som finns i anläggningen att monteras ner. Under lång tid kommer de sedan lagras tills radioaktiviteten avklingat så att alla metalldelarna kan återanvändas. De kommer då att som ”ofarlig” ingrediens kunna ingå i t.ex diskbänken i ett vanligt hem. 

För framtiden så är denna avveckling positiv. Kärnkraften har visat sig vara en dyr, slösaktig och farlig energikälla. Ny kärnkraft i Finland har drabbats av fördyringar och diverse motgångar och verkar aldrig bli lönsam. Den viktigaste i detta fall är att alternativen har blivit så mycket billigare. Vind och solkraft är i ett läge där de klarar kostnadsläget mot kärnkraften. Slöseriet med kärnkraften har varit enormt. Som ett exempel skulle spillvattnet från Forsmark räcka till att värma upp Stockholm. Nu ville inte politikerna göra det, kärnkraften var ju farlig. Farligheten har bevisats både i Sovjet, Japan och USA. Tyvärr har vi säkert fler förväntade katastrofer att vänta när säkerhet och lönsamheten i gamla verk pressas. I Sverige sänktes säkerhetsmarginalen när effekthöjande åtgärder tilläts.

För den som arbetar med nedmontering av kärnanläggningar är framtiden ljus då arbetet tryggt kan planeras på tioårs sikt.

Fast egentligen borde avfallet inte grävas ner! Ny teknik visar på att det finns möjlighet att återanvända och att kraftigt reducera radioaktiviteten så att tiden i ett slutförvar minskas. 

Frågan är om detta steg blir omsprunget av alternativa källor?

 Framtiden får visa!