Ringhals 4

Ringhals 4 har varit ur drift sedan slutet av augusti 2022. Efter flera förseningar så tidigarelägger nu kärnkraftverket återstarten av reaktor fyra med ett dygn, rapporterar TT.

– Planen nu är att vi startar fredag eftermiddag i stället för lördag, säger presschefen Anna Collin.

Det kommer att ta ungefär 80 timmar innan anläggningen är i full drift, skriver TT. 

Grattis reparatörer på Ringhals. I dag är det 30 mars 2023 och har vi karat oss utan Sveriges största kärnreaktor i sju månader av den kallaste delen av året. Behövs Ringhals 4 då över huvud taget?

Borgerliga politiker med sufflös av SD hävdar felaktigt att det var politiska beslut som stängde Ringhals 1 och 2. Ringhals 2 var rentav farlig och drevs tidvis utanför säkerhetsmarginalerna. Ägarna har talat om för politikerna att tillståndet i de två reaktorerna är sådant att någon återstart inte är möjlig. Däremot fortsätter Regeringspartier och SD med att sprida osanning och hävda att reaktorerna är i utmärkt chick. Det är märkligt att politiker inte kan ta till sig fakta om reaktorerna utan sätter kollektivt sina egna tankar som sanning i fallet. 

Lyfter vi blicken ut i Europa meddelas att floderna i Italien och Frankrike redan nu har låga vattennivåer. Inför den kommande sommaren kan vi förvänta oss att huvuddelen av den franska kärnkraften åter står stilla för att det saknas kylvatten. Så hur är det då med planerbarheten? I Frankrike är det alldeles uppenbart att kärnkraften är väderberoende och att brist på nederbörd stänger kärnreaktorer.

Vi får se hur återstarten lyckas! Fylls det på vatten en här gången, en solklar fråga?

19 juni 2017 då vinden vände i Oskarshamn

19 juni 2017 får ses som en dag då vinden vände och OKG 1 stängdes i  Simpevarp, Oskarshamn.

Det första atomkraftverket som byggdes i Sverige har stängt och markerar en punkt där den nya tekniken tar över. Reaktor 1 vid kärnkraftverket i Simpevarp har under 45 år levererat levererat 110 miljoner megawattimmar el samt även 300 megawattimmar värme. Värme som kastats bort till ingen nytta.

Vändpunkten skedde tio dagar före planen att stänga verket och visar på den osäkerhet som kärnreaktorer har, fungerar fungerar inte ….

Efter 45 års drift kommer Sveriges första kommersiella reaktor att monteras ner. Det kommer att ta minst 15 år innan den åtgärden kan avslutas och sedan följer ett tveksamt slutförvar i hundratusentals år. Det som händer är att anläggningen går in i en fas av nedmontering. Det kommer att ta några år att ta bort de mest radioaktiva delarna som t.ex bränslestavarna. Seden kommer olika komponenter som finns i anläggningen att monteras ner. Under lång tid kommer de sedan lagras tills radioaktiviteten avklingat så att alla metalldelarna kan återanvändas. De kommer då att som ”ofarlig” ingrediens kunna ingå i t.ex diskbänken i ett vanligt hem. 

För framtiden så är denna avveckling positiv. Kärnkraften har visat sig vara en dyr, slösaktig och farlig energikälla. Ny kärnkraft i Finland har drabbats av fördyringar och diverse motgångar och verkar aldrig bli lönsam. Den viktigaste i detta fall är att alternativen har blivit så mycket billigare. Vind och solkraft är i ett läge där de klarar kostnadsläget mot kärnkraften. Slöseriet med kärnkraften har varit enormt. Som ett exempel skulle spillvattnet från Forsmark räcka till att värma upp Stockholm. Nu ville inte politikerna göra det, kärnkraften var ju farlig. Farligheten har bevisats både i Sovjet, Japan och USA. Tyvärr har vi säkert fler förväntade katastrofer att vänta när säkerhet och lönsamheten i gamla verk pressas. I Sverige sänktes säkerhetsmarginalen när effekthöjande åtgärder tilläts.

För den som arbetar med nedmontering av kärnanläggningar är framtiden ljus då arbetet tryggt kan planeras på tioårs sikt.

Fast egentligen borde avfallet inte grävas ner! Ny teknik visar på att det finns möjlighet att återanvända och att kraftigt reducera radioaktiviteten så att tiden i ett slutförvar minskas. 

Frågan är om detta steg blir omsprunget av alternativa källor?

 Framtiden får visa!