Kärnkraftspolitik

40 år till av misslyckad kärnkraftspolitik

Carl Berglöf har utsetts till nationell kärnkraftssamordnare av regeringen med energi- och  näringsminister Ebba Busch (KD).  Med en  kärnkraftssamordnare fortsätter den drygt 40 år av misslyckandet med svensk kärnkraft. Åtminstone anhängarna av kärnkraft anser det.  Den specialbeställda utredningen visar att ny kärnkraft blir kostsam.

Efter Socialdemokraternas regerings tid, skapades det ett historiskt  läge för klimatet och för svensk ekonomi med starka statsfinanser, som  nuvarande finansministern uttrycker sig. Fast med undantag att det var förra regeringen son skapade de starka statsfinanserna. Samtidigt konstaterar vi att omläggningen till mer kärnkraft kommer att bli dyr, osäkert om det någonsin blir lönsamt. Men vem bryr sig om pengar. Ebba Busch:s tid är kort max 4 år medan de som berörs av hennes beslut får leva med dem minst 40 år, då menar jag bara de ekonomiska kostnaderna. Ett helt yrkesliv för en generation som inte fick vara med om beslutet, och 100 000 år av slutförvar. Vi vet väldigt lite om vad som hände för 1000år sedan, vet vi vad som händer i framtiden.

För de vindar som blåser nu är det inte bara Sverige och ett fåtal andra länder som vill bygga ny kärnkraft. Nu är det många, med hänvisning till klimatkrisen som ser undanflykten med kärnkraften som lösningen.
Det är underligt att vindkraften fortfarande brett motarbetas. Ebba Busch, varför ska inte anslutningar till lönsam vindkraft betalas av staten (skattebetalarna)? Däremot skall skattekollektivet brandskattas på något som ter sig dåligt. Kärnkraftsvänliga företag som Fortum anser i sin utredning om ny kärnkraft att satsningar på vindkraften är bättre.

Varför Ebba Busch envisas du ned den enda lösningen är mer kärnkraft?
Är det romantikerna och dina kamrater i SD som bestämmer?

Fortum, Finland, Sverige, el.

Den analys som energibolaget Fortum tagit fram visar att elpriset i Finland och Sverige för lågt för att bygga ett nytt kärnkraftverk enbart baserat på marknaden, där till kommer politiska osäkerheter.

Med nuvarande elmarknad är utsikterna svaga att nå  lönsamhet. Den är helt beroende av priset på elen, det inte ekonomiskt lönsamt att bygga nu bygga nya kärnkraftverk, enligt pressmeddelandet om kärnenergi från Fortum.
Fortum fokuserar allt mer på förnybar energi och hoppas samtidigt förlänger livslängden på kärnkraftverket i Lovisa, Finland för att möta den växande efterfrågan på el. Samtidigt kommer företaget att fortsätta att planera för ny kärnkraftsproduktion och pumpkraft som långsiktiga alternativ, skrivs det i rapporten.

"Dekarbonisering av industrier och samhällen genom elektrifiering förväntas avsevärt öka, till och med fördubbla, energiefterfrågan i de nordiska länderna runt 2050", skriver  Fortums vd Markus Rauram i pressmeddelandet. Han tillade att under de kommande 5-10 åren kommer den stigande efterfrågan på el i de nordiska länderna att täckas av ny vind- och solkraft på land, kombinerat med flexibilitet och lagringslösningar, och användningen av befintlig kärnkraft.

Fortum undersöker lönsamheten för nya kärnkraftverk i Finland och Sverige. Företaget analyserade alternativen för både traditionella, stora kärnkraftverk och små modulära SMR-kraftverk. Resultatet är att bolaget med nuvarande utsikter inte kommer att bygga nya kärnkraftverk i Finland eller Sverige.
 

Fortum kommer att fortsätta att utveckla kärnenergi som ett långsiktigt alternativ efter 2030-talet. Fortum anser att det inte är lönsamt att bygga nya kärnkraftverk utan stödmekanismer. Ny kärnkraftsel är endast möjliga genom finansierings- och riskdelningsmekanismer klargörs i  analysen.  Fortum specificerar intte de politiska beslut som krävs för ny kärnkraft.
Kai Mykkänen, uttalade sig positivt till nationella stödmekanismer. Då övervägde man till exempel en så kallad prispipeline-mekanism, som skulle garantera ett minimipris för el såld till ett företag som investerar i kärnenergi.

Fortum anser att priset på El i Finland är mycket lågt, med ett snittpris på knappt 46 euro per megawattimme och att kärnkraftsproduktion  vid denna prisnivå inte är lönsam.
Elbolaget kommer att fortsätta sitt samarbete med det franska statsägda företaget EDF och det amerikansk-koreanska företaget Westinghouse-Hyundai. Samt forskning kring små SMR-reaktorer tillsammans med GE-Hitachi.

Fortums analys avser ny kärnkraft visar att vind- och solkraft fortsatt är det som är lönsamt utan subventioner. 

Så frågan är klar. Varför bromsar kommunpolitiker och Ebba Busch byggandet av vindkraft och stödtjänster?

 

Pressmeddelande

Fortum klar med förstudie: Fortsätter utveckla kärnkraft som ett framtida alternativ

24 mars 2025 kl. 08:00 CET

Slutsatserna från förstudien visar att: 

· Ny kärnkraft kan spela en viktig roll i ett motståndskraftigt och konkurrenskraftigt nordiskt elsystem. Fortum kommer att fortsätta utveckla ny kärnkraft för att i första hand möjliggöra för ökad elektrifiering och ett robust elsystem och i ett längre perspektiv ersätta befintliga reaktorer.   

· För ett investeringsbeslut i ny kärnkraft behöver förutsättningarna vara rätt. Det handlar om ekonomisk genomförbarhet, en växande kundefterfrågan och starka partnerskap.  

· För att ett kärnkraftsprojekt ska bli framgångsrikt krävs beprövad teknik och djupgående förberedelser innan byggstart, inte minst gällande licensiering och planering.   

· Nästa steg: Under kommande år kommer Fortum att fokusera på att vidareutveckla projektekonomi och partnerskap och fortsätta diskussioner med potentiella kunder om hur deras behov bäst kan mötas. Fortum kommer också att fördjupa sitt samarbete med utvalda teknikleverantörer – EDF, GE-Hitachi och Westinghouse tillsammans med Hyundai – samt fortsätta dialogen med tillsynsmyndigheter och politik.

“Elektrifieringen av industrier och samhällen förväntas leda till upp emot en fördubbling av elbehovet i Norden mot 2050. Att möta en sådan efterfrågeökning med enbart väderberoende kraftslag skulle leda till ett mycket volatilt elsystem med begränsad förutsägbarhet när det gäller tillgänglighet och pris. Det skulle inte vara önskvärt för varken våra kunder eller samhället. Vi på Fortum ser att vi behöver behålla alla fossilfria teknologier i verktygslådan även i framtiden, därför kommer vi att fortsätta utveckla förutsättningarna för ny kärnkraft som ett långsiktigt alternativ,” säger Markus Rauramo, VD och koncernchef för Fortum.

“Under de kommande 5-10 åren kommer ny efterfrågan i Norden främst att mötas med ny landbaserad vind- och solkraft, i kombination med flexibilitets- och lagringslösningar och livstidsförlängningar av befintliga kärnkraftverk. För att förbereda oss för våra kunders växande elbehov utvecklar vi en ready-to-build pipeline för vind- och solkraft, har en förstudie om ny pumpkraft och förlänger livstiden för vårt helägda kärnkraftverk Loviisa i Finland. Ny kärnkraft kan tillföra mer elförsörjning i Norden tidigast under andra halvan av 2030-talet, om de marknadsmässiga och regulatoriska förhållandena är rätt,” avslutar Rauramo.

Ekonomisk lönsamhet, solida finansieringsvillkor och teknikneutralitet i EU-regleringar nödvändigt

De flesta stora industrikunder värdesätter en stabil elförsörjning och vill säkra sina leveranser med långsiktiga kontrakt, vilket kärnkraft redan idag erbjuder. En balanserad mix av kraftslag med olika egenskaper stärker elsystemet och ökar leveranssäkerhet och robusthet, det gynnar både kunder och samhället i stort. Samtidigt finns risker med finansiering av ny kärnkraft kopplat till långa byggtider, höga kapitalbehov och marknadspriset på el efter driftsättning.

En slutsats av Fortums studie är att med den nuvarande elmarknadsdesignen är en investering i ny kärnkraft inte ekonomiskt gångbar enbart på marknadsmässiga grunder. Baserat på den analys Fortum genomfört, liksom på kärnkraftsarbeten som pågår i andra västländer, kan dock nya kärnkraftsprojekt genomföras när en tydlig modell för riskdelning är på plats, likt den som förbereds av regeringen i Sverige, när den samtidigt matchas med ökad kundefterfrågan.

“Vi har konkurrensfördelar genom vår långtgående och breda expertis inom kärnkraft, men vi kommer ändå att behöva starka partners för framtida projekt. Som nästa steg kommer vi att fortsätta utveckla en affärsplan och aktivt söka partnerskap för att undersöka intresset att samutveckla och saminvestera i ett nytt kärnkraftsprojekt med oss,” säger Petra Lundström, Executive Vice President, Nuclear Generation på Fortum.

En viktig del i att minska investeringsriskerna för ny kärnkraft är harmonisering av regulatoriska förutsättningar och politisk stabilitet, både på EU-nivå och nationellt. Avgörande är att kärnkraft behandlas på lika villkor som andra fossilfria kraftslag när det gäller finansiering, och som insatsvara för koldioxidsnåla produkter som vätgas, gödningsmedel och grönt stål. Därtill är det viktigt att upprätthålla gynnsamma förutsättningar för befintliga kärnkraftsanläggningar.

Fortum fördjupar samarbetet med utvalda teknikleverantörer

Under förstudien har Fortums kärnkraftsexperter lagt ned tusentals timmar på att utvärdera olika stora och små modulära reaktordesigner tillsammans med leverantörer. Vi kommer nu att fortsätta fördjupa samarbetet med två konventionella reaktorteknikleverantörer; EDF och Westinghouse-Hyundai, och en SMR-utvecklare; GE-Hitachi.

“Ur ett genomförandeperspektiv är det viktigt att säkerställa teknikmognad, begränsa landspecifika krav och säkerställa leverantörers kompetenser redan i projektutvecklingsfasen. Innan en investering är aktuell vill vi minska risk genom att samarbeta med tre olika reaktorleverantörer. Att minska risken för licensiering av en reaktordesign så långt som möjligt före byggstart är ett måste för att minska sannolikheten för kostsamma designändringar, vilket kan leda till förseningar i projektet, säger Laurent Leveugle, Vice President, New Nuclear på Fortum.

Praktisk information om webbsändningen:

En presentation av förstudiens slutsatser kommer att hållas idag måndag 24 mars kl. 8:00, den webbsänds och nås på: https://fortum.videosync.fi/2025-03-24-newnuclearstudy https://fortum.videosync.fi/2025-03-24-newnuclearstudy - Extern länk

 

För att ställa frågor under webbsändningen, vänligen delta i telefonkonferensen genom att registrera dig via följande länk https://palvelu.flik.fi/teleconference/?id=5004995. Efter registreringen kommer du att få telefonnummer och ett konferens-ID för att få tillgång till konferensen. För att ställa en fråga, tryck *5 på din telefonknappsats för att gå in i kön. Frågor kan ställas på finska, engelska eller svenska.

En inspelning av webbsändningen kommer att publiceras på Fortums webbplats i efterhand.

Fortums kärnkraftsverksamhet:

Fortum är en ledande kärnkraftsoperatör i Europa med över 45 års erfarenhet av stabil kärnkraftsdrift. År 2024 utgjorde kärnkraft 52 % av vår elproduktion, med en total kärnkraftsproduktion på 24,3 TWh. Vi äger fullt ut kärnkraftverket Loviisa i Finland och är delägare i anläggningar i Forsmark och Oskarshamn och i Olkiluoto, Finland. Den sammanlagda kapaciteten är på 3,2 GW. Tack vare våra 800 kärnkraftsexperter har vi en stark intern ingenjörs- och projektkompetens som gör det möjligt för oss att erbjuda tjänster över hela livscykeln för ett kärnkraftverk, till våra kunder världen över. Som pionjärer inom ansvarsfull avfallshantering driver vi vår egen slutliga förvaringsanläggning för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall i Loviisa och är delägare i Posivas Onkalo, världens mest avancerade slutliga lösning för använt kärnbränsle. Vi tror att kärnkraft kommer att behövas i framtiden, och därför utvecklar vi ny kärnkraft som ett alternativ för att möta efterfrågan på låga koldioxidutsläpp som krävs för att fasa ut fossila utsläpp i samhällen och industrier.

 

Mer kärnkraft för Ebba!

Ebba Busch, energi- och industriminister har sagt att EU-kommissionen måste hjälpa till att säkerställa Europas energioberoende genom att främja  kärnkraft.
Kärnreaktorer, kan upprätthålla stabil effekt oavsett väder och andra faktorer som påverkar intermittenta energikällor som sol och vind, anser Ebba Busch. 

Länder som är för utbyggnad av kärnkraftsproduktion tycker Ebba Busch ska stöttas av Europeiska unionens energipolitik med målet att finansiera byggandet av nya reaktorer.
"Europa måste nu skapa en energisektor som säkrar vårt oberoende", sa Busch i en video som lades upp på Instagram inför ett möte med EU:s energiministrar i Bryssel på måndagen.
"Utan energi finns det ingen industri. Utan industri finns det inget försvar. Det finns inget försvar, ingen suveränitet", sa Busch.

Busc sa att representanter från flera pro-kärnkraftiga EU-länder, inklusive Frankrike, Belgien och Nederländerna, förväntas träffas vid sidan av måndagens möte för att diskutera hur man ytterligare kan stödja tekniken.
"Istället för att motsätta sig ny kärnkraft måste Europeiska kommissionen bana väg för skapandet av ny baslastkapacitet i Europa", sa Busch. 

Busch har upprepade gånger kritiserat Europas alltför stora beroende av att bygga ut förnybar energi och har varit särskilt kritisk till Tysklands beslut att stänga sina kärnreaktorer. Sverige har  stängt olönsamma kärnkraftverk, men den nuvarande regeringen stöder starkt subventioner för kärnenergin och gör allt för att bygga ny kärnkraft.

Regeringen stoppade byggandet av en elförbindelse med Tyskland, med argumentet att dess konstruktion skulle kunna höja elpriserna i södra Sverige. Här tänkt som Sverigedemokraternas huvudfästen. Så det gäller att inte stöta sig med regeringens stödparti.

Men var är logiken Ebba Busch? Är det att skjuta problemen till att lösa avfallet av barnbarnen. Det är nu enkelt, de har för tillfället inte rösträtt.

Oroligt

 På DN debatt 19/1 säger

"Mikael Amelin, docent i elektriska energisystem, Kungliga tekniska högskolan
Ola Carlson, biträdande professor i elkraftteknik och elektroteknik, Chalmers tekniska högskola
Lisa Göransson, docent i energisystem, Chalmers tekniska högskola
Filip Johnsson, professor i energisystem, Chalmers tekniska högskola
Anna Krook-Riekkola, docent i energiteknik, Luleå tekniska universitet
Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy, Chalmers tekniska högskola
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola
Lennart Söder, professor i elektriska energisystem, Kungliga tekniska högskolan
Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi, Luleå tekniska universitet"


att vi klarar oss utan mer kärnkraft, om vi bara vill. Personerna ger ett klart underbetyg för nuvarande regerings ensidiga vurm för kärnkraft, det mest kostsamma alternativet.
Regeringens utredare av ny kärnkraft utesluter inte att det kan bli mycket dyrare än den i bästa fall analys som redovisas. 400 miljarder i grundsubvention samt ett ökat elpris där ingen vet var det hamnar. Förståsigpåare talar om tusentals kronor i de kommande fyrtio (40) åren, för varje elkund. Svaret vet vi först i framtiden. det är våra barn som står för notan.

Sedan har vi 20/1 en ny despot vid makten i USA med starka paralleller med Stalin (härskare i ett upplöst system med mycket blod på händerna). Trump uttalar efter eget tycke den ena sanningen efter den andra. Tyvärr är det något som granskarna finner var falska påståenden. Välden går på måndagen in i en osäker och i många fall oförutsägbar tid. kommer Trump på samma sätt som Stalin att anse sig ha 100% rätt? Alla som är av annan åsikt bestraffas! Stalin byggde upp Gulag och avrättningar i en omfattning som får Hitlers dåd att var a som rena barnkammarsagan.

De enda som jublar är extremhögern, i Sverige representerad av stödpartiet till regeringen SD.

Det är en oviss tid son väntar, regeringens dåliga beslut och den nyväckta despoten i USA.

Hösten och politiken vaknar

Hösten har anlänt till delar av Sverige och med den nya politiska sagor och fantasier. 

Socialdemokraterna säger nej till regeringens kostsamma fem nya kärnreaktorer med garanterat pris på 80 öre/ kWh, Fast små reaktorer tycker (S) om? Vad kommer de att kosta? mindre än regeringen förslag att låta medborgarna betala 2500 kr i fyrtio (40) år, 100 000kr (dagen penningvärde) under en helt arbetsliv, för den som inte börjat arbeta eller fått rösta! Och det skulle endast vara början på kostnadsspiralen. Så var det med den breda överenskommelsen som får anses utebli, näringslivet nobbar budet, för osäkert.

Från vänsterhålet jagas på om maxtak i förskolan och från Miljöpartiet nya stambanor men inget höghastighetståg. Sunt förnuft som Ian Wachtmeister skulle sagt, salig till åminnelse. Fast Ian du hade fel om sol och vindkraften som enbart var några procent av energiproduktionen då de levde, annat är det idag med minuspriser på el när det är starka vindar. Tyvärr verkar du även få fel om den framtida kärnkraften. Fast drag under galoscherna skulle det vara, men SD har plumsat allt djupare  i gyttjan med sina framtids fientliga idéer.

En spännande politisk höst väntar, som sagt. Vilka kompromisser och halvmesyrer kommer regeringen få göra för att fortsätta som regering? Ja, säg det, början har inte ingett något förtroende!
Det är bara att säga Sölvesborg så förstår de flesta, undantaget SD anhängare, de har intet förstått. Det är bra att de lämnar har tydligen SD starka kvinna (Louise Erixon) sagt. Om alla tar sitt förnuft till fånga kan ju alla lämna SD. Då blir allt  tydligen bra, enligt  SD:s starka kvinna.
 

Vi väntar med spänning på fortsättningen av den politiska såpan. Riksdagsdebatterna kan nu följas på TV2, för den som har tid på morgonkvisten. Värdera själv!

Tidöpartienas skygglappar om kärnkraft

Elpriserna svajar! I  Sverige varierar de mellan minus 60- och plus 250 öre/kWh. Med regeringens skattehöjning med förslagsvis 2 öre/ kWh, till en början,  med införande av ny kärnkraft. Utredningen som presenterats av Mats Dillén har enbart till uppgift att ta fram finansieringen av ny kärnkraft. Som förväntat är det privatkunderna som ska betala vad som i marginalerna på promemorian kan framstår som en felinvestering. Dåliga investeringar beslutas när räntan är låg, och det är det som hela planen går ut på. Trotts detta råder stor tveksamhet bland investerarna. Givetvis kommer de att kräva mer när regeringen nu visat sin svaghet i något som framstår som  profilfråga och ett dumt projekt, iscensatt av Tidöpatierna.

Ebba Buschs vilja med ny kärnkraft är helt styrande, undrar hur många falukorvar som får strykas av den ensamma mamman som nu får ytterligare skattsökning på elen? Två öre kommer inte att räcka utan det är oftast så att när en skatt införs så kan den enkelt öka när riksdagen redan har infört den.
Förutom osäkerheten av vad ett bygge kommer att kosta, ofta stiger kostnaderna jämfört med den ursprunglig "glädjekalkylen", har en ökning med 50% redovisas i osäkerhetsbedömningen, verkligheten kan kostnaden bli betydligt större.

Vad är då alternativet?
Industrin vill ha mer vindkraft vars pris per kWh stadigt sjunker. Priserna på solelsproduktion sjunker. Kraftiga subventioner till husägare. På så vis kan priserna bli rörliga och slå igenom på timbasis väldigt fort. Batteripriserna sjunker. Nu Eftersträvas 15 minuters priser, nytt EU direktiv.
Hur får vi stabilare elpriser? Vi vet redan att priset för sol, vind och batterier sjunker. Bristen som finns kvar är regleringen av eltillgången. Regeringen försöker i allt de säger påstå att kärnkraft är reglerbar. Ser vi till hur kärnkraften använts är det påstående om reglerbarhet en uppenbar lögn, den körs för fullt hela tiden och reglering ser enbart med några procent från max produktion. 

-Fjärrvärmesystemet: kraftvärme kan bidra med en del el.

-Vätgaslager kan gå in när det krävs, se satsningen i norr på vindkraft/vätgas. Historiskt har gaspriset i Europa varit en av de viktigaste prisdrivarna för elen. Det kan kännas underligt när vi nu inte har någon fossil gaskraft i Sverige.

-Till sist så har vi batterilagring, där har redan en rad operatörer funnit dem lönsamma. Ladda batterierna när det är lågpris ge tillbaka när behov och pris är högre. Enkelt eller hur.

Så det är uppenbart att om viljan och klarsynthet finns, behövs ingen kärnkraft och vi slipper onödig Moderat skattehöjning på elen. Ensamma mamman kan köpa några falukorvar extra, det du Ebba!

Det finns saker att tänka på som privatkonsument om man vill ha koll på sin kostnad för elen.
En vanlig elanvändare bör ha i åtanke att elpriset varierar timme till timme, snart per kvart. Det bästa sättet att minska sina elutgifter är att vara flexibel utifrån priset, och till exempel tvättar när priset är lägre på helgerna. Då kan man spara mycket pengar. Men det förutsätter att man har eller skaffar ett tim baserat avtal.

Tidöpartienas skygglappar är strålande i sin brist på verklighet!

Kärnkraften enligt Tidöpartierna!

 Nu när OS när slut kan vi återgå till viktigare saker

Den 12 augusti ska vi medborgare få lösningen på ny kärnkraft. Vem som ska betala har varit svår nöt för regeringens ambition att till varje pris bygga ny kärnkraft. Nu väntas en utredning ge svar på flera frågor hur kostnaderna sa fördelas.

Carl Berglöfs uppdrag som nationell samordnare för ny kärnkraft är den enda vägen förespråkare för hur nya reaktorer kan bli verklighet. Regeringens uttalade ambition är att till 2035 ska bygget stå klart.

Nu förväntas regeringskansliet presentera hur det ska gå till då finansmarknadsminister Niklas Wykman och utredaren Mats Dillén ska redovisa  förslag på finansieringsmodeller och riskdelning som bygget av nya reaktorer har.

Den tyngsta frågan kring investering har kärnkraft hamnat i bakvatten, hur det ska gå till när utvecklingen av vind- och solel rusat vidare med allt lägre kostnader och större tillförlitlighet. För att nå klimatmålen menar regeringen att det behövs en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion, framförallt kärnkraft. Trots att optimisterna anser att det hänt för lite i frågan och merparten av de kunniga anser att kärnkraft är fel väg.

Tidöparatiernas frustration kring hastigheten kring utbyggnad bromsas av frågan, vem ska betala?

Finansminister Elisabeth Svantesson är, inte förvånande, helt övertygad om att ny kärnkraft kommer att kosta. Den stora nyheterna vi kommer att få svar på är vem som får stå med notan. Det troliga är att et är skattebetalarna som står för huvuddelen av riskerna medan kapitalet tilldelas vinsterna. 

Den geniala lösningen är att ny kärnkraft får ett fastpris på sin levererade el. Och det kan bli hur högt som helst, man brukar tala om är Contract for Difference, CFD, och mellanskillnaden för kärnkrafts kostnad står givetvis konsumenten för. Det kan bli en mycket dyr affär. Fast Tidöpartierna är tyvärr låsta i den enda vägen utan tanke på kostnaderna. Det är inte heller de som betalar!

Mats Dilléns uppdraget har varit att analysera och föreslå olika modeller för att finansiera kärnkraft, men också att ”föreslå en tids- och aktivitetsplan för att införa föreslagna modeller”.

Vad händer???

Kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja brinner! Brinner det även under fötterna på SD och Tidöpartierna?

 

Klimatet kan inte vänta!

 Climate action can’t wait  och klimaret är inte förhandlingsbart.

 

Sverige, ett av 20 länder vid COP28 som undertecknat ett initiativ om att tredubbla kärnkraften i världen innan 2050 jämfört med det som var 2020.

Det är kallas och klackarna i taket för kärnkrafts ivrarna. Att tredubbla kärnkraftens andel inom elproduktionen är rimlig set till att vindkraft och solel kommer att öka tiodubbelt fram till 2050.

Kärnkraftens nya våg är en del av det som kallas för Net Zero eller på svenska nettonoll. Det innebär en målsättning där utsläpp orsakade av människor kompenseras av mänskliga åtgärder som också avlägsnar koldioxid.  Initiativet på klimatmötet COP28  framhåller att just kärnkraften har en nyckelroll för att nå noll nettoutsläpp globalt kring 2050 och för att hålla 1,5-gradersgränsen för den globala uppvärmningen inom räckhåll. En gräns som med dagens beslut och verkliga utveckling pekar på 3°C höjning. Så medan politikerna talar om sina drömmar tränger sig verkligheten på, och den kräver storstilad handling, inte nu utan för politikerna senare. 

 För finansiering att nå målet att trippla kärnkraften, krävs storstilade subventioner och löften om åtgärder nationellt för att se till att kärnkraften hanteras ansvarsfullt, politiska inövade floskler.
Små modulära reaktorer, SMR, sägs komma att spela en nyckelroll. Runt Stockholm och Malmö kan vi förvänta oss att  minst 20 SMR byggs.Det behövs 3 SMR för att ersätta ett av nuvarande reaktorer, som närmar sig stängning. Räkne exempel 6x3 = 18 nya för att ersätta, därtill tredubbling ger 44 nya  SMR reaktorer till 2050! Det handlar ju om serieproduktion och om lönsamhet med det sjunker kostnaderna samtidigt som de enskilda verkens byggnadstider måste förkortas och folkopinionen köras över.

Förnybar energi som vind och sol finns redan nu i överflöd så varför denna omväg över SMR?

Strålsäkerhetsmyndigheterna runt omkring försöker upprätta standarder för SMR-koncept Nuward. Avsaknad av utbildning och experter är idag ett hinder för att kärnkraftskunnandet skall hålls på en tillräcklig nivå. Minns att man glömde fylla på vatten i tryckkärlet på Ringhals 4! Målet är att få de första SMR reaktorerna skall vara i drift redan 2030. Var är de utbildade?
Fortum samarbetar med ståljätten Outokumpu för att utreda förutsättningarna för små reaktorer. Fortum har haft samrådsmöte med Haparanda om bygget av en SMR i Torne, Finland. I Sverige är redan Studsvik (Nyköping) på tårna för ny kärnkraft.

Uran är en råvara som rikligt förekommer i Sverige. Reformeringen av kärnenergilagarna som vår nuvarande regering genom förändrar radikalt  på förutsättningarna. Gruvdrift efter Uran skall bli möjlig, och Sverige har rikliga fyndigheter. Mins aktionen i Nianfors! https://sverigesradio.se/artikel/1701473   Kärnkraftverken använder uran som bränsle, men en tredubbling av kärnkraftskapaciteten innebär inte någon bränslebrist

Blir efterfrågan större och priset stiger blir det en frågan om vilka uranfyndigheter det lönar sig att utnyttja. Kärnkraftverken kräver väldigt relativt små mängder uran och bränslekostnaden är en liten del av helhetspriset för el från kärnkraftverk.

Tredubblas kärnkraften finns det inget skäl att vara orolig, tänk på alla arbetstillfällen som skapas i politikernas tankar. Naturen och framtida livsbetingelser kommer troligen få stryka på foten. Hur var det med blåbetongen i vårs byggnader, Ranstad  ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Ranstad  )fick byta namn för att glömmas.

Med den nuvarande regeringen står vi inför en lysande framtid av orealistiska fantasier som leder till +3°C höjning. Motarbetande av det som är lönsamt och det industrin vill ha, Vindkraft. Tanken är att med stora skattesubventioner bygga kärnkraft, som få vill ha!

Till sist, vem glömde mössan i reaktorn? den mänskliga faktorn!

Kärnkraft moderaternas lösning på klimatkrisen

Mer än 20 länder ha undertecknat en deklaration vid FN:s klimatkonferens COP 28 i Dubai, som syftar till att tredubbla kärnkraftverkens kapacitet till 2050. Löftet är en del av en plan från EU, USA och andra västländer att nå en allmän överenskommelse på konferensen om att tredubbla produktionen av förnybar energi redan 2030.
Tidigare vicepresident John Kerry, USA:s klimatsändebud som , sa att världen inte kommer att uppnå klimatneutralitet utan att bygga nya kärnreaktorer. "Vi säger inte att det absolut är ett heltäckande alternativ till alla andra energikällor", sa Kerry under COP28-öppningsceremonin. "Men ... du kan inte komma till klimatneutralitet 2050 utan kärnenergi, precis som du inte kan komma till kolavskiljning, användning och lagring", tillade han.

Den globala installerade kärnkrafts effekten ligger för närvarande på 370 gigawatt, med reaktorer i drift i 31 länder. Den totala el-pruduktionen 2021 var ca 25 000 TWh där kärnkraften svarade för en tiondel. Att tredubbla kärnkraftens effekten till1100 gigawatt år 2050 skulle kräva en betydande ökning av byggnationen då flertalet reaktorer som nu är i drift faller för åldersstrecket eller för säkerhetskrav.
Deklaration, som undertecknades av bland annat Frankrike, Belgien, Storbritannien, Finland, Sverige och Sydkorea, ålägger också länder att vidta åtgärder för att mobilisera investeringar inom sektorn. Samtidigt ser vi att det är andra kraftslag som förväntas öka tiofalt under perioden, medan kol och gas utraderas. Kärnkraften har en  begränsad betydelse för länder som nu saknar naturtillgångarna kol, gas och vatten.  Fast sol och vind finns ju överallt!

Det är i högsta grad fullkomligt oansvarigt av Ulf Kristerssons regering att underteckna detta som det verkar till intet förpliktande underskrift. Enligt regeringspartiet KD:s ledare är underskriften till intet förpliktande. Hur ska ni ha det? Satsa på det  minst lönsamma och osäkraste källan till elproduktion och blunda för den verkliga möjligheterna?

Framtiden ligger hos alla sunda analytiker i den att billigare vind- och solkraften. Varför då slänga ner enorma summor i kärnkraft som allt mer är att betrakta som en återvändsgränd!

Osäker Kärnkraft eligt SD ideologi

Elproduktionen vid Olkiluoto 3 i Finland är i gång igen, efter en fyra dagar lång haveri. Det påverkade oss i Sverige och Baltikum med höga El priser.  Reaktorn stängdes av under söndagen efter att temperaturen i generatorns kylsystem  uppvisat onormala värden.

En kombination av den avstängd reaktorn och ett kallt, vindstilla väder ledde till att elpriset blev rekordhögt under tisdagen 21 november 2023. Som mest kostade elen i Finland  nästan 11 kronor per kilowattimme. Elpriset dagen efter ligger kring 1 kr per kilowattimme. Först på eftermiddagen sjunker priset igen och ligger på kring 20 - 35 öre per kilowattimme. Vi är förutom det som sker i Finland dessutom påverkade av hur dåligt den franska kärnkraften fungerar.

Idag har vi den första vinterstormen att vänta. Det är kalt men vinden förväntas tillta under dagen och pressa ner priserna på El. Så hur är det egentligen med stabil kärnkraft? Den verkar, i den senast byggda reaktorn, vara lika oförutsägbar som vindkraft. I Sverige har vi reaktorer som redan körs på övertid. Billigt kan tyckas, men farligt och osäkert med ständiga avstängningar av driften. Glömde vist att fylla på vatten, Oskarshamn 3.

Regeringen, har med SD ideologi, satsat på stora subventioner av ny atomenergi och sänker kostnaderna för befintlig. Frågan som ställs är hur mycket skattebetalarna, du och jag, ska betala för som det verkar osäker men definitivt farlig produkten av El?

Vem har fått cancer av en nedfallen vindsnurra? Men vi kan räkna cancerfall på grund av normaldrift av våra reaktorer. För att inte tala om vad som händer vid ett haveri!

Låt oss stoppa huvudet i sanden och hoppas på det bästa.

I Sverige händer inte katastrofer med kärnkraft, eller vad tror du?

Företag vill bygga kärnreaktorer i centrala Stockholm!

Regeringens beslut om kärnkraft på fler platser väcker givetvis förhoppningar. Flera företag vill själva investera i kärnkraft, rapporterar SVT den 6 mars 2023. Internetföretaget Bahnhof vill bygga en reaktor för att driva en ny datahall i Stockholm.

Regeringen vill se kärnkraft på fler platser i Sverige, och det leder till att både kommuner och företag ser chansen till lokal elproduktion. Stockholm med kranskommuner har helt stoppat att projekt för vindkraft Då är det helt naturligt att det enda som kan bidra med att trygga elen i Stockholm är just kärnkraft. Att läggas den centralt i Stockholm är fördelen att det minskar ledningsförlusterna, som nu tas från vattenkraften i norr och från Forsmark. Nu beräknas ca 6% av elen försvinna i förluster vid ett avstånd av 100 Km. Vid 500 Km blir förlusterna 23%. Därtill kommer de positiva möjligheten att sälja spillvärmen till fjärrvärmenätet vilket drastiskt minskar CO2 utsläppen från Stockholm.
 

Företag är själva intresserade av att investera i reaktorer för att trygga sin elförbrukning, visar en enkät från SVT Nyheter. Bland dem finns gruvföretaget Boliden och internetleverantören Bahnhof.
Bahnhof undersöker vilka möjligheter som finns till att bygga en liten SMR reaktor vid det datacenter som byggs i Hjorthagen i Stockholm. Vd:n Jon Karlung säger till SVT Nyheter att han ser framför sig ett ”helhetsekosystem” på platsen, som ligger nära ett fjärrvärmeverk och ett befintligt elnät. En vision som om tio år kan planerna bli verklighet.

Men hur är det då med de närboende? Naturligtvis kommer en stor del av Stockholmarna att vara skeptiska. Vad som är att vänta av juridiska processer och protester av olika slag kan man bara i tankarna föreställa sig. När etablering av vindsnurror har en ledtid på 25 år är det ytterst naivt att tro att en etablering av kärnkraft centralt i en stad kan genomtröskas på tio år. Därtill kommer de allmänna valen som helt kan omkasta den politiska positiva anda för kärnkraft som nuvarande  regering utstrålar.

Nu är det trotts allt så att det är vindkraft som de stora företagen efterfrågar. 

Om marknaden får bestämma så är det vindkraft som först prioriteras och byggs ut.

Estland först i Europa med SMR kärnkraftverk

Går allt som planerat, Olkiluoto3 i minne, står det första modulära kraftverket i östra Estland klart 2031. Företaget Fermi Energia presenterade sitt val av reaktormodell i Tallinn på onsdagen. Svenska Vattenfall som är delägare i  Fermi Energias följer projektet med stort intresse.
Anläggningen bygger på amerikanska GE Hitachis modell av ett litet modulärt kärnkraftverk, ett så kallat SMR, där estniska Fermi Energia utvecklar sin egen version. Fermi Energia är det första energibolaget i Europa att besluta om småskalig kärnkraft.  Går allt planenligt levererar kärnkraftverket el lagom till jul 2031.
Valet av reaktor blev GE Hitachis så kallade BWRX 300*, en kokvattenreaktor med en teknik som är väl beprövad i Europa.

Förberedelserna för kraftverket är redan igång. När det kommersiella kontraktet skrivs ska Fermi redan ha ett kraftverksområde och planeringen för bygget där klart. Företaget ser på alternativa platser i östra Estland.
Vid bygge av ett SMR med kokvattenreaktor kan Fermi Energia utnyttja teknologiskt kunnande från Finland och Sveriges. De två första reaktorerna i Olkiluoto i Finland och Forsmark i Sverige, använder den tekniken.  Även om kärnkraftverket planeras i Estland och är betydligt mindre så finns det synergier och erfarenhet att hämta.

Vid valet i Estland i mars 2023, är kärnkraften är ingen stor valfråga. Några lagar kring kärnenergi har Estland ännu inte fast de kommer att föreslagna under 2023. Beslut om lagar kommer att antas av  Riigikogu under 2024, samt beslutet om plats.

GE Hitachi slöt det första kommersiella kontraktet för sin BWRX 300 i Kanada 2023. Nu har företagets modell valts till mall för ett europeiskt energibolag att arbeta vidare med. På GE Hitachis kärnenergi är givetvis detta ett genombrott trotts att de i stor utsträckning handlar om gammal beprövad teknik.
Färska opinionssiffror visar att stödet för kärnkraft i Estland är stadigt. Vindkraften är den populäraste energiformen följd av kärnkraft och solkraft. Satsningen på kärnkraft skall jämföras med den på vindkraft där Estland har ambitionen att bli självförsörjande och en exportör av energi.

Tanken är att ha en första reaktor står klar 2031, snabbare än så går det inte. Efter den första reaktorn finns planer på en likadan till. Reaktorerna skulle ha en effekt på 300 megawatt var och den andra reaktorn skall enligt planerna stå klar ungefär fem år efter den första.

En liten reaktor av den typ Fermi Energia nu planerar kostar omkring 1 miljard euro. Finansieringen håller det estniska företaget på och sätter ihop och tvivlar inte på att lyckas. Summan kan jämföras med den tredje reaktorn i Olkiluoto på 1600 megawatt som kostar cirka 8,5 miljarder euro och en reaktor i en femtedels storlek utan 13 års fördröjning planeras SMR kosta 1 miljard euro.
Vattenfall äger omkring sex procent av Fermi Energia. Vattenfall satsar 1,5 miljon euro i projektet.

På Vattenfall följs utvecklingen med stort intresse och Svenska universitet är djupt engagerade i hur Fermi Energia utvecklar sin SMR. För Vattenfall är i frågan om ny kärnkraft öppen både för storskalig och småskalig kärnkraft. Den svenska högerregeringen regeringen har öppnat dörren för stora subventioner till ny kärnkraft i Sverige och get order till Vattenfall att öppna en förstudie för två SMR reaktorer i Ringhals. Planerna i Estland är däremot långt framskridna med en panerad reakor färdig 2031. De i Sverige påbörjade förstudierna kommer sannolikt inte resultera i något förrän i mitten av 2030-talet, om det över huvud taget blir något då vindkraften blivit ett betydligt kostnadseffektivt alternativ.

Det är kortare ledtid för  små reaktorer men de ger  mindre energi. För Vattenfall är det i första hand elproduktion och ånga som är intressant i en ny reaktor.
Experter från Vattenfall har varit med och valt reaktortypen för Estland, men det betyder inte att företaget skulle vara redo att välja samma reaktorer i Sverige. Då Estland jämförde tre olika små modulära reaktorer innan valet gjordes, är Vattenfalls
urval bredare där fem-sex modeller är intressanta. För Sveriges del handlar det om mer än en fördubbling av elproduktionen till 2030. I den kontexten är högerregeringens insatser hittills svaga och kommer inte att nå målet.

Utvecklingen av GE Hitachis modulära reaktor är även intressant för Polen som planerar att bygga flera SMR. Flera reaktorer av samma typ  garanterar  att det finns tillräckligt med kompetens för drift och underhåll.

Redan här ser vi att narrativ med serieproduktion av någon av de 90 projektet som pågår inte kommer att infrias. De billiga serieproducerade SMR reaktorerna kommer att framgent fortsätta var en powerpoint illusion.

*BWRX-300 är en 300 MWe vattenkyld, liten modulreaktor med naturlig cirkulation (SMR) med passiva säkerhetssystem som utnyttjar design- och licensieringsgrunden för GEH:s amerikanska NRC-certifierade ESBWR. Genom dramatisk och innovativ designförenkling, utnyttjande av en licensierad och beprövad bränsledesign och inkorporering av beprövad komponenter och expertis i leveranskedjan, anser GEH att BWRX-300 kan ge  lägst risk, den mest kostnadseffektiva och snabbast att marknadsföra SMR. Som den tionde utvecklingen av Boiling Water Reactor (BWR), representerar BWRX-300 den enklaste men mest innovativa BWR-designen sedan GE började utveckla kärnreaktorer 1955. Avancerad kärnkraftsteknik som BWRX-300 är en nyckelpelare i GE:s ledarskap inom energiomställning. BWRX-300  har designats för att uppnå konstruktions- och driftskostnader som är avsevärt lägre än traditionell kärnkraftsteknik.

BWRX-300

Kärnkraft TT:s enkät!

Nu har det blivit debatt om var kärnkraftverk skall byggas. Argumentet att det är bra med vindkraft men inte här, har hitintills hörs  tydligt i debatten. Även bland de kommuner som i TT:s enkät antyder svaren att egentligen tror vi inte att vår kommun är lämplig. Fast vi vill inte stå i vägen för framtiden. Typiska politiker svar, till intet förpliktigande,  dyker upp när svaret ja möter motstånd.

Det var pinsamt att se Ebba Rusch svamla om elbehovet när tre industriella tungviktare, Martin Lindqvist, vd SSAB, Peter Carlsson, vd Northvolt, och Henrik Sjölund, vd Holmen  beskrev sina akuta behov av el i TV:s Agenda. Vindkraft kan byggas nu om bara tillstånds processerna kortas. Programledaren fick avbryta Ebba Busch när hon svamlade och inte svarade på frågorna hon fick. För övrigt såg hon mest besvärad ut när industrin efterfrågade vindkraft nu, och inte kärnkraft någon gång i en odefinierad framtid.

I tankarna runt SMR reaktorer så är de mest optimistiska saliga i sin tro att den första skall  stå färdig 2028. Ekonomiskt skulle de inte vara LÖNSAMMA om de inte får leverera fjärrvärme. En sak som hittills inte varit tillåtet att använda fjärrvärme från kärnkraft utan endast tillåtet till att värma upp havet. I den ekonomiska kalkylen gäller en placering nära en storstad för att fjärrvärme skall bli realistiskt. Det gäller för den tänkta kärnkraften att den ska ligga nära en stor elkonsument samt att den ska kunna leverera fjärrvärme. Då blir det de 10-20 största kommunerna som blir aktuella för ny kärnkraft.  

Är det någon som tror att  motståndet därmed kommer att utebli?

Ranglande runt i juridiska processer i 10 -15 år är att förutspå, allt i Slottsavtalet och SD ökenvandring. Vem vet vem som har makten om 15 år?

Ringhals 4, planerbar!

Den säkra och planerbara kärnkraften!

När Ringhals 4 skulle startas efter underhållet den 29 augusti 2022  förstördes tryckhållaren för att någon glömt att fylla den med vatten. Orsaken är det strid kring,  någon gjorde fel eller instruktionerna var otydliga. Så var det med den säkra kärnkraften, otydlighet i instruktionen.

Reaktorn  är den tredje största i Sverige, har stått still över vintern. Först skulle reparationen vara klar runt 1 december sedan den 31 januari följt av 23 februari och det sista budet är 19 mars 2023. Sju månader avstängning! Intressant är hur detta påverkat elpriset och  situationen för el-förbrukare i elområde 4.

I elområde 4 har moderata och SD styrda kommuner sagt nej till vindkraft.  Hade vindkraft till havs fått ett tidigt ja hade tillräckligt och mer el producerats än bortfallet från Ringhals 4. 

Att med konstlade metoder, som att bilda ett elområde för Sverige, skulle inte nämnvärt sänka priset i söder men drastiskt höja elpriset i norr. Om inte EU ändrar på reglerna hur elpriset sätt riskerar norra delen av Sverige där huvuddelen av exportföretagen  finns att kollapsa. Den kolonialpolitik som högerstyrda kommuner i söder sysslar med är inte hållbar i ett modernt samhälle. Den utsugning av norra Sverige som bidragit till välstånd i södra delen av landet kan inte fortgå. Högerstyrda kommuner i söder behöver ta ansvar för mer el-produktion, vare sig om det är kärnkraft eller vindkraft. Endast den vägen  kan  överföringsnätet från norr till söder fungera. 

Sakligt försvinner en tredjedel av elen i form av förluster när den skall föras från Luleälvens kraftstationer ner till  Skåne. Produceras elen lokalt blir förlusterna mindre.

Vid Ringhals finns ett utbyggt stamnät anpassat till fyra reaktorer. Nu har den lediga  kapaciteten  bokats in för ny vindkraft. När nu anmälan om tillstånd att bygga nya reaktorer vid Ringhals, eller nya på platser, behöver även ett nytt stamnät byggas.

Hur ställer sig Högerregeringen till det! 

Skall bygget av nya reaktorer, oavsett plats, även innebära att kostnader för nytt stamnät skall  belasta reaktorerna på samma sätt  som dessa kostnader, enligt högerregeringens förändringar, skall belasta ny vindkraft?

Hur går det med kärnkraften i Finland?

Finsk kärnkraft med oanade förseningar på minst tio år för Pyhäjoki respektive 13 år för Olkiluoto 3.  Tvistenämnd som behandlat ärendet har beslutat att det var olagligt av Fennovoima att säga upp miljardkontraktet med Rosatom om att bygga kärnkraftverket i Pyhäjoki. 

Sedan augusti 2022 har Fennovoima och ryska Rosatom ställt miljardkrav på varandra för det avbrutna arbetet mrd byggt på Hanhikiviudden i Pyhäjoki.  Fennovoima hade beställt ett nyckelfärdigt ryska kraftverket på 1200 megawatt till ett fastslaget pris.

Fennovoima sade upp avtalet med Rosatom i april 2022 med hänvisning till att projektet låg minst tio år efter i tidtabellen. Den ursprungliga planen var att kraftverket stått klart 2023. Kontraktet sades upp efter det ryska anfallet på Ukraina.

För att lösa eventuella tvister hade parterna kommit överens om en tvistenämnd. Nämnden består enligt ett pressmeddelande från Rosatom av berömda, internationella experter.
Det är den nämnden som nu slagit fast att Fennovoima saknade laglig grund för att säga upp avtalet med Rosatom.  Fennovoima har nu tagit ärendet vidare till en internationell skiljedomstol. 

När Fennovoima sade upp avtalet med Rosatom ägdes Fennovoima till två tredjedelar av inhemska Voimaosakeyhtiö SF och till 34 procent av Rosatom. Numera äger Voimaoskeyhtiö SF  97 procent av aktierna efter en aktieemission som Rosatom inte deltog i. Genom emissionen samlade Fennovoima 20 miljoner euro av ägarna i Voimaosakeyhtiö SF.

Vad som ska hända med området är oklart. Finland behöver mer el och tankar har förts om någon typ av kraftproduktion. Små modulära reaktorer (SMR) har nämnts som en möjlighet, men några sådana finns ännu inte.

Hur de juridiska processerna fortskrider är en öppen fråga som troligen kommer att påverkas av sanktionerna mot Ryssland för det oförklarliga kriget mot Ukraina. Även lagstiftningen haltar när det gäller SMR.

Slutsatsen kan endast bli att Finland satsade på fel teknik och nu behöver en omvärdering i val av elproduktion.

Kärnkraft!????

Det enda säkra med kärnkraft är art den säkert  när den står stilla. Ringhals 4 Kan vi räkna med kommer att starta när sommarvärmen är här och den inte behövs.

Under tiden får vi lida av höga elpriser. Önskedrömmen för högerregeringen och SD slår in, kan man tänka.

Kärnkraften mår dåligt!

Denna dag 22 oktober 2022 är en dålig dag för kärnkraften. Forsmark 2, och Oskarshamn 3  går på  halvfart och Ringhals 4 står stilla. I Ringhals 4 glömde någon att fylla på vatten i tryckhållaren som gick sönder. I Finland står den nya Olkiluoto 3 och en reaktor i Lovisa  stilla. Båda reaktorerna drabbade av brist på reaktorkylning och vattenskador i turbinhallen. Hur var det då med mantrat planerad kärnkraft? Nu när sex reaktorer av elva i norden är oplacerbara.

Att förlita sig på att de slitna och för den delen den nya reaktorn alltid ska fungera är väl optimistiskt. Med stigande ålder på reaktorerna kommer oväntad driftproblem att ständigt och överraskande att uppstå. Att dessutom ha som politiskt mål att återstarta Ringhals 1 och 2 som Kristerssons regering vill är rimligen helt huvudlöst. De reaktorerna har redan används som reservdelslager till de reaktorer som fortfarande är i drift, meddelar Vattenfall. En uppgradering till rådande säkerhetsnivå blir ytterst kostsam för Ringhals 1 och 2. Ringhals 2 hade dessutom  problem ned kylningen, nu finns krav på oberoende kylning av reaktorer.

Varför har inte de partier som nu bildar regering skaffat sig korrekt kunskap före innan man i valrörelsen framför populistiske åsikter om att  avställda reaktorer  är helt fungerande.

Källa: Bild från Svenska kraftnät hur två svenska reaktorer oplanerat tappar produktion.

Källa: OKG 201022 kl. 15.22

Svenska energidebatt landar i allt satsa på kärnkraft och försämra för vindkraft. Trosvisst  ska energiminister Busch styra över Vattenfall och starta avvecklade reaktorer och bygga nya.

Busch får svårare att styra  energiproducenterna på den svenska marknaden: Finländska Fortum, tyska Eon, norska Statkraft, tyska Uniper, ägare av vindkraft och alla som sätter upp solpaneler. Investerarna är inte bundna till den svenska marknaden och styrs inte av vad Busch vill.

Marknaden väljer i hisnande takt bort kärnkraft. Vindkraft är ekonomisk mest lönsam och växer till havs. Privatpersoner och kommuner satsar på solkraft.

Busch försök att bestämma över en marknad, som väljer att investera där avkastningen är bäst, kommer att misslyckas.

Visst kan Busch bedriva energipolitik som är allt annat än vettig. Tyvärr kommer marknaden att tillrättavisa de dåliga idéer som minister och högerregering, med påtryckningar från SD, saluför.

Elbehov och klimatförändring

Klimatförändringarna riskerar att skapa förändrade förutsättningar för elproduktionen med risk för framtida elprishöjningar. Alla energislag, kärnkraften, vattenkraften, vindkraften och kraftvärmen utmanas på olika sätt med klimatförändringarna.



Vid värmeböljan 2018 överskreds gränsen för , Ringhals 2 (i salig minne).  Havsvattnets temperatur medförde att kylningen blev otillräcklig. Andra reaktorer i Sverige tvingades samtidigt att sänka effekten under värmeböljan.  Värme och torka medförde att vattenmagasinen gapade tomma samtidigt som det stabila högtrycket ledde till svaga vindar och låg produktion i vindkraftverken.
 Sommaren 2018 visade att vattenkraftens känslighet för torka är betydande. Låga nivåer i vattenmagasinen i södra Norge 2022 visar på risker framöver, eftersom vattenkraft anses avgörande för att skapa stabilitet i elsystemet. Vattenkraftens flexibilitet som reglerkraft kan komma att drastiskt minska när andra kraftslag som snabbstopp i en kärnreaktor inträffar.

 I Energimyndighetens ”Nationell riskberedskapsplan för Sveriges elförsörjning” konstateras att värmeböljor och torka kan orsaka ”omfattande nationella störningar” i tillgången till el. Elförbrukningen sommartid stiger med växande behovet av luftkonditionering.

Kylvattnets temperatur i svenska kärnkraftsreaktorer (gräns för att stängas av)
Ringhals 3 25,6 grader (27 grader)
Ringhals 4 25,6 grader (27 grader)
Forsmark 1 23,7 grader (27 grader)
Forsmark 2 23,7 grader (27 grader)
Forsmark 3 23,7 grader (25 grader)
Oskarshamn 3 22,2 grader (25 grader)

Källa: MSB, Vattenfall, Uniper.
 
De svenska kärnkraftverken ligger nära havet, med möjlighet att ta in kallare kylvatten från större djup. Endast Oskarshamn 3 har försetts med ett djupvattenintag.

Den svenska kärnkraftens klimatutmaningar är tekniskt lätta att avhjälpa visar utredningar. Bättre hantering av kylningen kommer givetvis att kosta. Ännu har inte Forsmark eller Ringhals planeras investeringar i ny teknik för kylning då det bedöms ekonomiskt olönsam då antal dagar med problem anses för få för att motivera åtgärder.

Under sommaren 2022 skapades Frankrikes kärnkraft av problem medförande chockpriser på el i Sverige.  Flertalet kärnkraftsreaktorer stoppades av att kylvattnet under värmeböljan blev så varmt att kylsystemen slutade att fungerade. Reaktorer, som klarade själva kylningen, fick dispens trots att temperaturen i kylvattnet var så hög att flodernas ekosystem skadas. Kärnkraftens problem i Frankrike 2022 stängdes av då kylvattnet hämtas från grundare allt varmare floder. Flera andra europeiska länder har samma problem. 

Klimatförändringarna antas  ge ökad nederbörd, kortare vintrar och tidigare vårflod. Klimatmodellerna kan i dagsläget inte heller säga i vilken utsträckning ökad nederbörd kan utnyttjas för elproduktion, eller kommer under vårfloden då vattnen släppas förbi kraftverken. Inte heller vet vi var nederbörden hamnar. Östra Sverige har länge haft besvärande torka.

En del av det svenska kraftsystemet är kraftvärmen, som producerar både fjärrvärme och el genom att elda sopor och biomassa. Behovet av fjärrvärme väntas minska då vintrarna blir varmare och möjliggöra att andelen elproduktionen kan öka. Begränsningen ligger i att elproduktionen förutsätter att kylvattnet går till fjärrvärme.

Vindkraften kommer att påverkas av klimatförändringarna. Klart är att havsbaserad vindkraft har en betydande förmåga att kontinuerligt leverera. Alla kalkyler visa på att energiformen är den bästa.

Solpaneler har en explosionsartad utveckling. Alt fler villaägare installerar paneler på taket och sänker sina kostnader. Över 100.000 mikroproducenter av el registrerades under 2021. Under 2022 väntas andelen installerad solkraft att kraftigt öka. Solkraften levererar när vi på dagen har högst behov av el. Solkraften levererar som bäst när andra energikällor möter utmaningar DVS vid värmeböljor och långvarigt högtryck. 

Det är då underligt att  Slottsavtalet inför en högerregering all kraft sätta på att gynna kärnkraft och att försvåra för vindkraft. När det gäller att hantera andras pengar verkar det tidigare borgerliga mantrat att vara sparsam med skattemedlen förfallit. Här satar högerpartierna på den dyraste formen av energiproduktion  och ställer upp hinder för den billigaste. 

Hur löser vi elbehovet NU. Svaret är inte högerpartiernas handling, ny kärnkraft om tidigast tio år!

Uniper säljer i Sverige?

Efter att Fortum sålt sina andelar i Uniper meddelar tyska staten som ägare  kommer att sälja svensk vatten- och kärnkraft. Fortum har fram till 2026 förköpsrätt, men saknar medel.

Fortum är i ett kritiskt läge och det verkar vara mindre troligt att de kan köpa Unipers svenska tillgångar. Så, vem kommer att bjuda på dem? Kraftbolagen har stärkta kassor orsakade av den orimliga uppgången på elpriserna. Fast här verkar staten gå in med tvångsåtgärder mot övervinsterna. Hur mycket kommer bolagen att ha tillgångar för att ge sig ut på inköp av kärnkraft och vattenkraft? I nuläget verkar den nya ägaren till Uniper inte ha planer att sälja tillgångar ( delar i alla kärnkraftverk eller vattenkraftverk ) i Sverige.

Stigande räntor hög inflation och väntade regleringar verkar vara ett slalom att klara.

Den borgerliga regeringen lovar satsning på kärnkraft, frågan är bara var finns intresserade? 

Kommer borgerligheten att ge bidrag och subventioner till kärnkraft?

Att Vattenfall har framtagna planer sedan tidigare vet vi, men kommer de att bygga? 

Hur kommer de privata aktörerna kring OKG att bete sig?

Uniper övertas av den tyska statan!

Idag kom nyheten att tyska staten köper ut finska Fortum ur Uniper, och blir ägare med 98,5 procent av aktierna. Resterande aktier inlöses till ett pris under 18 kronor.

Tyskland genom Uniper har stora ägarintressen i Sverige. Uniper är delägare i samtliga kärnkraftverk, 8,5 procent i Forsmark, 29,6 procent i Ringhals och 54,5 i Oskarhamn. Uniper äger även 170 vattenkraftverk   vilket gör Uniper till den tredje största vattenkraftproducenten i Sverige. Samt ägare till det oljeeldade Karlshamnsverket. Tyska statens förstatligande av Uniper innebär att Tyskland blir en av de största aktörerna i svensk energiproduktion.

Högerpartierna i Sverige har propagerat för en snabb utbyggnad av kärnkraften medan Tyskland talar om avveckling. De svenska kraftverken skulle behöva få andra ägare för att utbyggnad ska vara möjlig. Fortum har en förtur, genom en köpoption som gäller fram till den 31 december 2026. Frågan är om Fortum har kraften att köpa tillbaka svenska kärnkraftsandelar  samtidigt som bolaget dras med förlusterna i avvecklingen av både Uniper samt de ryska anläggningarna. 

Just nu verkar det inte aktuellt att de tyska ägaren har något intresse av att ändra sammansättningen av den svenska energimixen men högerpartierna i Sverige har uttalat målet med mer kärnkraft. Hur kommer en högerregering planer på utbyggd kärnkraft att harmonisera med tveksamma tyskar som är delägare i alla svenska kärnkraftverk?