Vad kan göras om man tröttnat på trätan bland politiker. Sverige har partival där kandidatlistor under stor strid skapas inom partiet. Är dessa av partiet utvalda kandidater de främsta att företräda väljarna?
Riksdagens parodi är märklig. Lokalt dyker ett antal lustigheter upp, mord, bedrägeri och förkalkning att den valda inte är kompetent.
Vill du något annat?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är svårt att bli invald i riksdagen och fullmäktige. För att ens bli kandidat brukar man först behöva göra karriär i ett parti, och procentspärrar hindrar nya partier att komma in.
De etablerade partierna har begränsat medborgarnas inflytande och utökat sitt eget. De har själva utformat valsystemet för att säkra sina maktpositioner. Så utestänger de partier och personer som kunde ha blivit valda om folket fått välja fritt.
Systemet medför att uppemot 20 procent av väljarna taktikröstar på ett annat parti än det de tycker är bäst och att mängder av väljare får sina röster bortkastade och blir utan representanter i riksdagen och fullmäktige, exempelvis över en kvarts miljon i riksdagsvalet 2014. I år riskerar dessutom två partier att ramla ur riksdagen: L och MP, som båda fått under 4 procent i en del opinionsmätningar. Allt detta är självfallet ett nederlag för demokratin.
Partiernas makt över vilka personer som får kandidera och därmed väljarna får rösta på är närmast total. I Sverige är det inte fråga om ett fritt val där alla medborgare kan ställa upp på lika villkor och man kan rösta på valfri person.
Men i årets val finns faktiskt möjlighet för alla som är röstberättigade att fritt ställa upp och bli valda, utan godkännande av något parti.
Valmyndigheten har nämligen på min anmälan godkänt en gemensam beteckning – Fritt val – som står öppen för var och en som vill kandidera till riksdagen och fullmäktige i alla kommuner och regioner. Genom att alla röster med den beteckningen på valsedeln räknas ihop kan de tillsammans komma över spärren och vara med i fördelningen av mandat, som då tillfaller kandidaterna efter antalet röster.
Den som vill ställa upp i valet behöver bara skriftligen till sin länsstyrelse senast fredagen före valet samtycka till att kandidera i det eller de val som man anger. Adress och blankett för samtycke finns på val.se.
Den som vill rösta i valet tar helt enkelt en blank valsedel (gul för riksdag, blå för region, vit för kommun), skriver "Fritt val" och därunder namnet på en eller flera kandidater i den ordning som man vill se dem invalda.
Fritt val kan för många vara enda chansen att komma in riksdagen eller fullmäktige:
1) partier som riskerar att ramla ur, i år särskilt L och MP,
2) partier som aldrig nått över spärren, såsom FI och många andra mindre partier,
3) personer, oavsett parti, som inte hamnat på valbar plats på sitt partis lista,
4) grupper i samhället som upplever sig inte vara representerade,
5) enskilda aktörer i samhällslivet med mycket att tillföra men som inte vill inordna sig i ett traditionellt parti, och inte minst
6) vanliga medborgare som med kunskap, erfarenhet och omdöme vill ställa sig till demokratins förfogande.
Varje person som genom Fritt val får väljarnas röster till ett mandat stärker demokratin med ytterligare ett medborgarperspektiv. Som minst behövs bara 53 röster för en plats i fullmäktige, enligt förra valets utfall i landets minsta kommun.
Olika former av valsamverkan, för att kandidater och partier som har väljarstöd inte ska bli utestängda av valsystemet, har förekommit tidigare. Exempelvis invaldes den första socialdemokraten i riksdagen, Hjalmar Branting, på en liberal lista och den första kristdemokraten, Alf Svensson, på en centerlista.
Med möjligheten till fritt val den 11 september kan Sverige i år genomföra sitt första riktigt demokratiska val någonsin, hundra år efter att första riksdagen vald med lika rösträtt för kvinnor och män tillträdde 1922.
Per Andersson
Statsvetare
samtycke-kandidatur-2022.pdf
