Det kaos som uppstått visar klart på de brister som finns i svensk demokrati i allmänhet och vallagen i synnerhet. Valsedlar i vallokalerna har saknats eller varit omflyttade. Röstmottagarna har inte haft kontroll över ordningen och om var och hur de röstande lagt sina röster i valkuverten. Propaganda har i vissa fall även förekommit inne i vallokalen. Det handlar om systematiska brister på hur valnämnden prioriterar röstmottagarnas kunskaper om sitt myndighetsutövande. För att säkerställa grundvalen för demokratin – ett fritt, individuellt och oberoende val måste RF, vallag och kommunallag följas. Krav har även ställts på att de behöver revideras.
Den 19 september avslutades det allmänna valet 2010. Några dagar senare var vinnare och förlorare utsedda och förhandlingar för styrningen av både stat, kommuner och landsting kunde starta. Givetvis fanns det missnöjda med valets utgång som såg möjligheten att överklaga till Valprövningsnämnden.
Politiken gick i stå på flera ställen i väntan på beslut av den valprövningsnämnd. Det kaos som uppstått i Örebro och Västragötaland visar klart på de brister som finns i vallagen. När ett parti som ingen av de tidigare vill samarbeta med får en framgång då står blocken så sementerade mot varandra att kaos , eller snarare kortslutning, mellan partierna uppstår. Företrädare för olika partier påstår att de felaktigt förlorat mandat pga någon felaktighet i hanteringen. Givetvis ska det vara rätt hantering av valsedlarna men partierna ska inte ställa sig över vad folket bestämt. Då får de se till att byta ut folket istället vilket några partier pläderar för.
Ett överklagande av valet var sannolikt redan samma dag när partier hade en så kallad ”valskola”, som sannolikt överträdde gränserna för kollektiv röstning. Inbjudna medborgare fick en skolning av partiets kandidater om hur de skulle rösta. Kandidaterna följde med de röstande ända fram till valurnan. På SVT Tvärsnytts sändning kan man se en socialdemokratisk kandidat stå bredvid röstmottagaren bakom valurnan och applådera en av de röstande. Tekniken är väl prövad i de forna östdiktaturerna men att Sverige och inte Norge skulle vara den sista Sovjetstaten 2010 var något förvånande. Även partiledare reste under medias bevakning, land och rike runt, och röstade ett flerta gånger samma dag. Allt för publiciteten.
Denna bild av hur valet gick till 2010 visar några av många problem med den svenska vallagen, och demokratin. Det är uppenbart att det i dag enbart finns ett mål för vallagen och dess tillämpare att ökat valdeltagandet och ev själv få något nytt mandat. Baksidorna av vallagen är att det blir olika hantering i kommunerna som har ansvar för valet. Alldeles för många sätt att utöva myndighetsutövning utan någon som helst kunskap eller utbildning. Här ligger ett ansvar på de lokala politikerna som inte har någon annan drivkraft än att själv få så många röster som möjligt och som handlar inom lagens råmärken på ett sätt som de tror kan gynna dem själva.
Valprövningsnämnden har nu beslutat att valen i en valkrets i Örebro och hela Västragötaland ska göras om. Dessa val kännetecknades av såväl formella fel som av dålig hantering. Valsedlar har saknats eller varit omflyttade. Röstmottagarna har inte haft kontroll över ordningen i vallokalen och om var och hur de röstande lagt sina röstsedlar i valkuverten. Propaganda har förekommit inne i vallokalen. I vart och ett av dessa fall borde röstmottagarna reagerat men avstått. Det handlar om systematiska brister medan Valprövningsnämnedn verkar ha valt att lägga tyngdpunkten vid att allianspartier kan ha mist mandat och inte på de övriga förhållanden om hur valet genomförts.
Tyvärr visar sig bristerna även i hanteringen efter valet. Länsstyrelsen vägrar räkna tillskrivna namn på valsedlar och parti med framgång anklagas för tomma stolar fast de inte har varit tomma. Myndigheter har gjort politiska värderingar i att inte räkna alla sedlar. Länsstyrelsen har godkänt vissa valsedlar som varit påskrivna, medan andra underkänts. Det är tydligt att röstsedlar granskats olika. De accepteras diskrepanser på en knapp promille (var tusende röst) mellan kommunernas slutsammanräkning och länsstyrelsernas sammanräkning. Dessa fel kontrolleras inte mot röstlängden då så små avvikelser accepteras.
Felaktigheterna i röstmottagandet och sammanräknandet kompletteras av ett föråldrat valsystem där kommuner fortfarande tvingas dela in sig i valkretsar. Det innebär generellt att stora partier gynnas. Därigenom blir också röster olika mycket värda. Ett mandat i en mellanstor stad kan för ett parti ”kosta” 1000 röster, medan ett annat parti klarar sig undan med hälften.
Den svenska vallagen är en rest av en svunnen tid. Den bygger på ett system där det fanns få partier med stora skillnader mellan partierna. I dagens Sverige finns många partier och små röstetalsskillnader. Varje röst måste inte bara räknas även kvaliteten på såväl röstmottagning som sammanräkning måste vara hundraprocentig.
Vallagens förlegade karaktär tydliggörs av den oförmåga att hantera den situation som uppstått 2010 med ett rekordstort antal överklaganden. Valprövningsnämnden saknar resurser för att hantera en ohållbar vallag. Det är även uppenbart att vi fått en politiserad hantering av en juridisk process där det skapats oklarhet i om beslutet grundar sig på lag eller på politiska överväganden.
För att säkerställa den svenska demokratin, ett fritt, individuellt och oberoende val måste såväl vallag som kommunallag revideras. Fram till 2014 kan mycket förbättras så låt oss bestämma oss för att gör det svenska valsystemet mer som en produkt av rättsäkerhet och inte som en kampanjorganisation.
Lee Tok