Rött eller blått, åsna eller elefant, spelar det någon roll i USA:s president val?
USA är på väg mot en allt djupare
ekonomisk kris. Själva har de inget begrepp om vad en solidarisk
finansiering av välfärden är. Snarare lever de i drömmen om att
var och en är sin egen lyckas smed. Sedan länge har politiken
handlat om detta och att sänka skatten. Då var och en klarar sig
själv och den late får stå sitt kast behövs inga skatter. Känns resonemanget från alliansen igen?
Kinas varuexport till USA har gett
stora överskott som kineserna investerat i USA. Det stödet har
inneburit att USA i många år klarat av att ha ett skenande
budgetunderskott. USA:s inre ekonomi är stor medan man importerat för
50 procent mer än man exporterat och mellanskillnaden finansierats
av lån och sedeltryck av nya dollar. Det har möjliggjorts av att
dollarn varit världsvalutan och att alla som handlar i dollar har
varit med på att betalat landets underskott och krig.
Någon gång kommer den punkt där världen och främst Kina
finner det bättre att gå över till annan valuta. Visserligen finns
risken att på kort sikt förlora investeringar i USA när landet
tvingas in i en omställning det inte är mentalt redo att klara.
Investerare kan se värden gå förlorade men vem vill stå kvar på
ett skepp som sjunker? Ett betydande tecken på att det sker en
förändring är att Kina börjat köpa olja i sin egen valuta, yuan,
i stället för i dollar.
Handeln mellan Tyskland och Kina ska betalas med egna valutor.
Värdet på guld stiger utifrån oro att dollarns värde kan minska.
Ett skäl till kriget med Irak var att landet tänkte överge dollarn
som värdesättare på olja. Nu är Kina och andra på väg att
minska beroendet av dollarn och det kommer direkt att slå på den
amerikanska inrikespolitiken då det blir svårare att klara
underskotten.
USA har inte hängt med i den förändring som sker med ökad
konkurrens om jordens tillgångar. En invånare i USA förbrukar
dubbelt så mycket energi som en i Europa. Den amerikanska livsstilen
är att när man ska åka någonstans tar var och en i familjen sin
egen bil. Att oljan är i sinande är inget som berör den
amerikanska livsstilen. Runt om i världen görs kraftfulla åtgärder
för en övergång till alternativ energi något som inte prioriteras
i USA.
USA:s statsskuld är större
än dess BNP, ett förhållande som fått flera europeiska länder
att dansa vid stupets kant. Fast USA:s budgetunderskottet officiellt
en tiondel av BNP och att statsskulden snabbt växer är det inget
som bekymrar dagens presidentkandidater. Partierna blockerar varandra
och Republikanerna vill fortsätta sänka skatter för
höginkomsttagare, minska välfärden och skydda försvaret medan Demokraterna försiktigt vill göra tvärtom.
Den krassa verkligheten är att USA inte sett till vad som händer
utan har pumpat in ytterligare pengar för att hålla ekonomin i
gång. När människor hade lånat mer än vad de kunde klara vid
bubbelkraschen 2008 blev effekten av dollarberoendet att det blev en
världskris. En kris som vi fortfarande lever med och de ständiga
ropen på sänkt ränta är det synliga tecknet. Rop som ständigt hörs även kring den svenska riksbanken.
Vilken presidentkandidat vinner?
Som pessimist över USA:s
framtid så spelar det inte någon större roll då valet inte kommer
att förändra huvudlinjen i den amerikanska politiken.
