Bankernas peninngtvätt

Swedbanks vd Birgitte Bonnesen informerades redan 2013, enligt SVᛏ, om att banken var inblandad i den så kallade Magnitskij-affären. Trots kunskap om penningtvätten pekar allt på att hösten 2018 ännu hittades kunder med Magnitskij-kopplingar kvar i banken.

Flera banker i Estland pekades 2017 ut som indragna i en stor penningtvätthärva kallad "ᛏhe Laundromat, Tvättmaskinen". Avslöjandena kom från en internationell journalistisk organisation (Organized Crime and Corruption Reporting Project) OCCRP.

Tidningen Postimes skriver att på några år var volymen av transaktionerna en sjättedel av Estlands årliga budget, eller 1,6 miljarder dollar. ᛏvätten utförd av Danske Banks estniska filial svarade för 1,18 miljarder dollar, Versobank och Martin Bank tvättade cirka 205 miljoner, Krediidipank nästan 122 miljoner, SEB 31,5 miljoner, Business Bank 3,3 miljoner, Es Citadele Banka 2, 5 miljoner och Swedbank 1,9 miljoner dollar.

Pengar lämnades inte obemärkta både den estniska och danska finansinspektionen ingrep. Ryssland deltog i utredningen Novaya Gazeta, medgav att de största transaktionerna berörde Ryssland och ska utredas. I penningtvätten i Östeuropa "Tvättmaskinen” tvättades 700 miljarder rubel eller 22 miljarder dollar på fyra år, levererad från Ryssland 2011-2014.

Pengar levererades från Ryssland till 732 banker i 96 länder. 5140 företag från hela världen deltog i dessa transaktioner. 61 journalister från 32 länder studerade aktiviteterna. 700 miljarder rubel kom inte från en enda källa. Det var ryska statsobligationer, pengar från smuggling av elektronik, kläder och militära produkter, bankstölder och till och med finansiering från europeiska politiska projekt.

Vad som händer i Swedbank och den påstådda penning tvätten som 2019 granskas och från Swedbank mest förnekas. Främst verkar det som om den högsta ledningen saknar vetskap om penningtvätt som ingen i ledningen uppmärksammat trotts uppgifterna 2017.

Är det endast journalister och OCCRP som från året 2011 utrett vad som hänt i Estlands banker. Klart framgår att Swedbank varit aktiv i penning tvätten under minst tio års tid och till belopp som i storleksordning uppskattas till 40 miljarder kronor för bankens del.

Den totala volymen av penningtvätten kan årligen ha rört sig om 200 miljarder SEK årligen.

Danske Banks penningtvätt i Estland länkas till Swedbank

Danske Banks penningtvätt i Estland har kopplats till Swedbank, enligt SVT.


Enligt det undersökande SVT-programmet Uppdrag Granskning flyttade minst 40 miljarder kronor (cirka 3,8 miljarder euro) mellan Swedbank och de baltiska enheterna i Danske Bank under en period på 10 år.

De flesta överföringarna ägde rum under perioden 2007-2015, samma tidsram, att så mycket som 200 miljarder euro i potentiellt olagliga medel, mestadels av Ryska federationens ursprung, antas ha passerat Danske Bank i Estland.

Swedbanks transaktioner berör cirka 50 kunder, varav de flesta är skalföretag och företagskunder som inte hade någon affärsverksamhet, enligt SVT.

Dagstidning Postimees i Estland har tagit fram ytterligare information om sambandet mellan över 10 estniska kunder på Swedbank och misstänkta kassaflöden. Summan av transaktioner som flyttades via deras konton uppgick till tiotals miljoner dollar.

Swedbanks representanter i Estland har vägrade att träffa Postimees journalister för att diskutera frågan, med kommunikationschef Kristiina Herodes. Banken har endast vidarebefordrat en generellt skriftligt kommentar till svar.

"Vi tolererar inte penningtvätt och anser det vara en mycket allvarlig brottslighet”.
'' Peningtvätt idag är en av de mest komplexa utmaningarna vi kämpar mot. För att olagligt tvätta pengar försöker man genom att ständigt uppfinna nya sätt använda sig av finansinstitut och det är därför vi lägger stor vikt vid förebyggande. Detta är en prioritet för oss "

SVT: s undersökning avslöjade också att en del av Swedbanks pengaflöde var relaterade till den ryska advokaten Sergei Magnitsky, en korruptionsspecialist som år 2007 dog efter 11 månaders fängelse av ryska myndigheter. Magnitskijs tidigare arbetsgivare, den brittisk-amerikanska investeraren Bill Browder, har bidragit till att avslöja omfattningen av Danske Bank och därmed relaterade, potentiellt tvättade pengaflöden.

Efter nyheterna rasade Swedbanks aktiekurs i rädsla för att om penningtvätts verksamhet bevisas kommer ge banken stora böter i USA och risk att förbjudas handla med dollar. Ett sådant förbud skulle i förläggningen vara slutet för banken.

Den estniska finansinspektionen har beslutat att den estniska filialen i Danske ska stängas inom åtta månader. Swedbank är en av de största bankerna i Estland, med en vinst på 207 miljoner euro 2018. Ska även den gå samma vag och stängas?


Estland som i stadsvapnet visar tre leoparder kan bita ifrån!

Rött eller blått i USA?

Rött eller blått, åsna eller elefant, spelar det någon roll i USA:s president val?

USA är på väg mot en allt djupare ekonomisk kris. Själva har de inget begrepp om vad en solidarisk finansiering av välfärden är. Snarare lever de i drömmen om att var och en är sin egen lyckas smed. Sedan länge har politiken handlat om detta och att sänka skatten. Då var och en klarar sig själv och den late får stå sitt kast behövs inga skatter. Känns resonemanget från alliansen igen?

Kinas varuexport till USA har gett stora överskott som kineserna investerat i USA. Det stödet har inneburit att USA i många år klarat av att ha ett skenande budgetunderskott. USA:s inre ekonomi är stor medan man importerat för 50 procent mer än man exporterat och mellanskillnaden finansierats av lån och sedeltryck av nya dollar. Det har möjliggjorts av att dollarn varit världsvalutan och att alla som handlar i dollar har varit med på att betalat landets underskott och krig.

Någon gång kommer den punkt där världen och främst Kina finner det bättre att gå över till annan valuta. Visserligen finns risken att på kort sikt förlora investeringar i USA när landet tvingas in i en omställning det inte är mentalt redo att klara. Investerare kan se värden gå förlorade men vem vill stå kvar på ett skepp som sjunker? Ett betydande tecken på att det sker en förändring är att Kina börjat köpa olja i sin egen valuta, yuan, i stället för i dollar. 

Handeln mellan Tyskland och Kina ska betalas med egna valutor. Värdet på guld stiger utifrån oro att dollarns värde kan minska. Ett skäl till kriget med Irak var att landet tänkte överge dollarn som värdesättare på olja. Nu är Kina och andra på väg att minska beroendet av dollarn och det kommer direkt att slå på den amerikanska inrikespolitiken då det blir svårare att klara underskotten.

USA har inte hängt med i den förändring som sker med ökad konkurrens om jordens tillgångar. En invånare i USA förbrukar dubbelt så mycket energi som en i Europa. Den amerikanska livsstilen är att när man ska åka någonstans tar var och en i familjen sin egen bil. Att oljan är i sinande är inget som berör den amerikanska livsstilen. Runt om i världen görs kraftfulla åtgärder för en övergång till alternativ energi något som inte prioriteras i USA.

USA:s statsskuld är större än dess BNP, ett förhållande som fått flera europeiska länder att dansa vid stupets kant. Fast USA:s budgetunderskottet officiellt en tiondel av BNP och att statsskulden snabbt växer är det inget som bekymrar dagens presidentkandidater. Partierna blockerar varandra och Republikanerna vill fortsätta sänka skatter för höginkomsttagare, minska välfärden och skydda försvaret medan Demokraterna försiktigt vill göra tvärtom. 

Den krassa verkligheten är att USA inte sett till vad som händer utan har pumpat in ytterligare pengar för att hålla ekonomin i gång. När människor hade lånat mer än vad de kunde klara vid bubbelkraschen 2008 blev effekten av dollarberoendet att det blev en världskris. En kris som vi fortfarande lever med och de ständiga ropen på sänkt ränta är det synliga tecknet. Rop som ständigt hörs även kring den svenska riksbanken.

Vilken presidentkandidat vinner? 

Som pessimist över USA:s framtid så spelar det inte någon större roll då valet inte kommer att förändra huvudlinjen i den amerikanska politiken.