Rött eller blått i USA?

Rött eller blått, åsna eller elefant, spelar det någon roll i USA:s president val?

USA är på väg mot en allt djupare ekonomisk kris. Själva har de inget begrepp om vad en solidarisk finansiering av välfärden är. Snarare lever de i drömmen om att var och en är sin egen lyckas smed. Sedan länge har politiken handlat om detta och att sänka skatten. Då var och en klarar sig själv och den late får stå sitt kast behövs inga skatter. Känns resonemanget från alliansen igen?

Kinas varuexport till USA har gett stora överskott som kineserna investerat i USA. Det stödet har inneburit att USA i många år klarat av att ha ett skenande budgetunderskott. USA:s inre ekonomi är stor medan man importerat för 50 procent mer än man exporterat och mellanskillnaden finansierats av lån och sedeltryck av nya dollar. Det har möjliggjorts av att dollarn varit världsvalutan och att alla som handlar i dollar har varit med på att betalat landets underskott och krig.

Någon gång kommer den punkt där världen och främst Kina finner det bättre att gå över till annan valuta. Visserligen finns risken att på kort sikt förlora investeringar i USA när landet tvingas in i en omställning det inte är mentalt redo att klara. Investerare kan se värden gå förlorade men vem vill stå kvar på ett skepp som sjunker? Ett betydande tecken på att det sker en förändring är att Kina börjat köpa olja i sin egen valuta, yuan, i stället för i dollar. 

Handeln mellan Tyskland och Kina ska betalas med egna valutor. Värdet på guld stiger utifrån oro att dollarns värde kan minska. Ett skäl till kriget med Irak var att landet tänkte överge dollarn som värdesättare på olja. Nu är Kina och andra på väg att minska beroendet av dollarn och det kommer direkt att slå på den amerikanska inrikespolitiken då det blir svårare att klara underskotten.

USA har inte hängt med i den förändring som sker med ökad konkurrens om jordens tillgångar. En invånare i USA förbrukar dubbelt så mycket energi som en i Europa. Den amerikanska livsstilen är att när man ska åka någonstans tar var och en i familjen sin egen bil. Att oljan är i sinande är inget som berör den amerikanska livsstilen. Runt om i världen görs kraftfulla åtgärder för en övergång till alternativ energi något som inte prioriteras i USA.

USA:s statsskuld är större än dess BNP, ett förhållande som fått flera europeiska länder att dansa vid stupets kant. Fast USA:s budgetunderskottet officiellt en tiondel av BNP och att statsskulden snabbt växer är det inget som bekymrar dagens presidentkandidater. Partierna blockerar varandra och Republikanerna vill fortsätta sänka skatter för höginkomsttagare, minska välfärden och skydda försvaret medan Demokraterna försiktigt vill göra tvärtom. 

Den krassa verkligheten är att USA inte sett till vad som händer utan har pumpat in ytterligare pengar för att hålla ekonomin i gång. När människor hade lånat mer än vad de kunde klara vid bubbelkraschen 2008 blev effekten av dollarberoendet att det blev en världskris. En kris som vi fortfarande lever med och de ständiga ropen på sänkt ränta är det synliga tecknet. Rop som ständigt hörs även kring den svenska riksbanken.

Vilken presidentkandidat vinner? 

Som pessimist över USA:s framtid så spelar det inte någon större roll då valet inte kommer att förändra huvudlinjen i den amerikanska politiken.