" I Ryssland ser Putin demokratin och friheten i grannländerna som ett hot och varnande exempel. Revanschismen som Putin har gjort till sin överideologi betraktar det som en rysk tragedi, att länder som Estland, Lettland och Litauen inte längre lyder under Moskva och menar att dessa länder egentligen av tradition tillhör Ryssland.
Rysslands krigföring i Ukraina är en påminnelse om det våldskapital som regimen fortfarande besitter, som den älskar att påminna världen om och gärna använder. Vi ser hur greppet om Belarus blir allt hårdare. Och när rysk aggressionspolitik syftar till att återigen dela och splittra Europa riskerar de baltiska länderna att inte bara bli ett mål utan också en förevändning. Här finns ryskspråkiga medborgare i EU som har rätt till ryska pass och som den ryska regimen säger sig ha ett särskilt ansvar för.
Vi vore naiva om vi inte såg det hot som finns mot oss alla och som gör de baltiska länderna än mer utsatta. Nato och EU gör oss gemensamt starkare och detta förhållande, som upplevs så starkt i de baltiska länderna, borde gälla även oss här i Sverige.
Vi får inte glömma hur vi kom så här långt. Det gjorde vi genom att envist och med hjälp av riktig realism driva på för att förändra verkligheten. Genom att stå upp för den enskildes rätt och demokratins och rättsstatens grundvalar. Genom att inte vika ner sig för diktaturen, despotin och våldsmakten som aldrig har moralen, sanningen eller rätten på sin sida.
Diktaturerna har fel. Demokratierna är rätt. Demokratins grundläggande tes att rätten står över makten är avgörande för att frigöra människors makt och kraft.
Balternas erfarenheter har därför något viktigt att säga oss i vår tid. Både om att vi måste värna det som vi har uppnått och att forma den bättre framtid som alltid återstår att vinna.
De senaste årtiondenas pånyttfödelse av en kartell av auktoritära regimer, despoter och rena diktaturer är en utmaning som kräver nya måndagsrörelser, oavsett vilka dagar, veckor och månader vi talar om,
och framför allt den tydlighet och djupa förankring som präglade Måndagsrörelsen. Oavsett vad vi än kallar dagarna, veckorna och månaderna ska vi inte ge upp. Vi ska tänka längs den långa tiden. Diktaturer faller. Dropparna urholkar stenarna.
Realisterna som trodde att det alltid måste vara som det var hade fel. Måndagsrörelsen kunde visa på en annan väg till en annan och bättre värld.
Den raka tidslinje som går från 1991 till i dag 2021 måste sträckas ut långt i framtiden. Det kan den bara göra om vi ser på omvärlden med samma allvar i dag som vi såg på den då och visar samma beslutsamhet som våra baltiska vänner gjorde. "
Citat från Gunnar Hkmarks bok
Mångadar för frihet
ISBN 978-91-7703-272-4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar