Visar inlägg med etikett värmeböjla. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett värmeböjla. Visa alla inlägg

söndag 16 oktober 2022

Elbehov och klimatförändring

Klimatförändringarna riskerar att skapa förändrade förutsättningar för elproduktionen med risk för framtida elprishöjningar. Alla energislag, kärnkraften, vattenkraften, vindkraften och kraftvärmen utmanas på olika sätt med klimatförändringarna.



Vid värmeböljan 2018 överskreds gränsen för , Ringhals 2 (i salig minne).  Havsvattnets temperatur medförde att kylningen blev otillräcklig. Andra reaktorer i Sverige tvingades samtidigt att sänka effekten under värmeböljan.  Värme och torka medförde att vattenmagasinen gapade tomma samtidigt som det stabila högtrycket ledde till svaga vindar och låg produktion i vindkraftverken.
 Sommaren 2018 visade att vattenkraftens känslighet för torka är betydande. Låga nivåer i vattenmagasinen i södra Norge 2022 visar på risker framöver, eftersom vattenkraft anses avgörande för att skapa stabilitet i elsystemet. Vattenkraftens flexibilitet som reglerkraft kan komma att drastiskt minska när andra kraftslag som snabbstopp i en kärnreaktor inträffar.

 I Energimyndighetens ”Nationell riskberedskapsplan för Sveriges elförsörjning” konstateras att värmeböljor och torka kan orsaka ”omfattande nationella störningar” i tillgången till el. Elförbrukningen sommartid stiger med växande behovet av luftkonditionering.

Kylvattnets temperatur i svenska kärnkraftsreaktorer (gräns för att stängas av)
Ringhals 3 25,6 grader (27 grader)
Ringhals 4 25,6 grader (27 grader)
Forsmark 1 23,7 grader (27 grader)
Forsmark 2 23,7 grader (27 grader)
Forsmark 3 23,7 grader (25 grader)
Oskarshamn 3 22,2 grader (25 grader)

Källa: MSB, Vattenfall, Uniper.
 
De svenska kärnkraftverken ligger nära havet, med möjlighet att ta in kallare kylvatten från större djup. Endast Oskarshamn 3 har försetts med ett djupvattenintag.

Den svenska kärnkraftens klimatutmaningar är tekniskt lätta att avhjälpa visar utredningar. Bättre hantering av kylningen kommer givetvis att kosta. Ännu har inte Forsmark eller Ringhals planeras investeringar i ny teknik för kylning då det bedöms ekonomiskt olönsam då antal dagar med problem anses för få för att motivera åtgärder.

Under sommaren 2022 skapades Frankrikes kärnkraft av problem medförande chockpriser på el i Sverige.  Flertalet kärnkraftsreaktorer stoppades av att kylvattnet under värmeböljan blev så varmt att kylsystemen slutade att fungerade. Reaktorer, som klarade själva kylningen, fick dispens trots att temperaturen i kylvattnet var så hög att flodernas ekosystem skadas. Kärnkraftens problem i Frankrike 2022 stängdes av då kylvattnet hämtas från grundare allt varmare floder. Flera andra europeiska länder har samma problem. 

Klimatförändringarna antas  ge ökad nederbörd, kortare vintrar och tidigare vårflod. Klimatmodellerna kan i dagsläget inte heller säga i vilken utsträckning ökad nederbörd kan utnyttjas för elproduktion, eller kommer under vårfloden då vattnen släppas förbi kraftverken. Inte heller vet vi var nederbörden hamnar. Östra Sverige har länge haft besvärande torka.

En del av det svenska kraftsystemet är kraftvärmen, som producerar både fjärrvärme och el genom att elda sopor och biomassa. Behovet av fjärrvärme väntas minska då vintrarna blir varmare och möjliggöra att andelen elproduktionen kan öka. Begränsningen ligger i att elproduktionen förutsätter att kylvattnet går till fjärrvärme.

Vindkraften kommer att påverkas av klimatförändringarna. Klart är att havsbaserad vindkraft har en betydande förmåga att kontinuerligt leverera. Alla kalkyler visa på att energiformen är den bästa.

Solpaneler har en explosionsartad utveckling. Alt fler villaägare installerar paneler på taket och sänker sina kostnader. Över 100.000 mikroproducenter av el registrerades under 2021. Under 2022 väntas andelen installerad solkraft att kraftigt öka. Solkraften levererar när vi på dagen har högst behov av el. Solkraften levererar som bäst när andra energikällor möter utmaningar DVS vid värmeböljor och långvarigt högtryck. 

Det är då underligt att  Slottsavtalet inför en högerregering all kraft sätta på att gynna kärnkraft och att försvåra för vindkraft. När det gäller att hantera andras pengar verkar det tidigare borgerliga mantrat att vara sparsam med skattemedlen förfallit. Här satar högerpartierna på den dyraste formen av energiproduktion  och ställer upp hinder för den billigaste. 

Hur löser vi elbehovet NU. Svaret är inte högerpartiernas handling, ny kärnkraft om tidigast tio år!