KD:s desperation

 Visst kan man förstå att elaka Ebba Busch är desperat skriver Jan Guillou i Aftonbladet.

Guillou funderar över vad ska en desperata politiker göra mer än hittar på uppseendeväckande utspel, om falukorvar, dammsugare och senast om muslimer.

Det är inte lätt för ett parti att försöka vara en blek kopia av Sverigedemokraterna. 

Varför skulle någon välja kopian när det går att välja originalet, är min fundering.

Klart är att Guillou anser att Ebba Busch framstår som desperat i kampanjen inför EU-valet.
Vem klarar av att framstå som en person dränkt i teflon och partiledare för ett parti som enligt opinionsmätningarna ser ut att halveras sedan EU-valet 2019 och riskerar att få lämna EU-parlamentet 2024.

Hela havet stormade när hon manuvrerade ut sin politiska konkurrent Sara Skyttedal ur partiet. Därtill en ny konstellation med Folklistan som utmanare. Ersättaren Alice Teodorescu Måwe som förstanamn på KD:s valsedel har inte rosat debatten. Vad ger inövade repliker om vad KD anser i politiken. Måwes ensidiga  uttalade om sitt absoluta stöd för de israeliska krigsförbrytelserna i kriget mot civilbefolkningen i Gaza. Hur ska de fromma KD väljarna tolka detta?

Sara Skyttedal hämnades genom att starta Folklistan. Är Skyttedal tilltag över huvud taget seriöst mer än en känga till Ebba Busch som desperat slåss för sin politiska överlevnad.
Vad gör desperata politiker? De hittar på  utspel som med feta rubriker hamnar i tidningarna. Är  Ebbas utfall grövre än SD:s i kampen mot muslimer. Busch vill gå längre än SD och kasta ut tiotals miljoner muslimerna från hela EU.

Den 29 maj lade Ebba Busch fram sina idéer i Dagens Nyheter: ”Islam måste anpassa sig till Europa”, slog hon fast. Annars ”kommer Europa att gå förlorat”.

DN reportern följd fråga blir: Hur tänker du då?
Jo, ”den som vill fortsätta att praktisera halshuggning … tillämpar ju islam på ett sätt som inte är förenligt med europeiska värderingar”, förklarade Ebba morskt. Och nämnde två ytterligare exempel:

”Tycker man att det är rätt och riktigt att stena kvinnor som inte bär slöja och kasta ut homosexuella från höghus … kan man flytta tillbaks till Iran eller Sudan för den delen, men hör inte hemma i Europa.”


Det är olycksbådande att Tidöpartierna  förbereder ny lagstiftning som ska möjliggöra ett sådant absolut maktinstrument i regeringens händer. En sådan reform skulle utan tvekan kunna tillfredsställa Ebba Busch:s blodtörst. Och med både Jimmie och Ebba vid makten efter en så pass sensationell grundlagsändring så skulle
För övrigt anser Guillou att…

… Alice Teodorescu Måwe inte bara är en sällsynt cynisk politisk opportunist. Hon är den i särklass sämsta stilisten som pinsamt nog varit anställd som kolumnist på Aftonbladet. Innan karriären tog en annan väg.

… det ligger i sakens natur att särintresset ”Svenskt Näringsliv” ånyo nationalekonomiskt bevisat att skatteintäkterna ökade till följd av sänkt skatt för de rikaste. Varför då inte göra slag i saken och ta bort skatten helt för de rikaste?
Där lämnar vi Guillou.

Klart är att högerpartierna i Europa har ett mål att likt Busch göra kontinenten mer arisk, inte förglömma mannen ned mustasch och SD:s rötter.   Den gången riktades kampanjen mot judar och andra "undermänniskor som  nazisterna bedömde sakna värde".

Vad kan Sverige göra i EU? När verkligheten med populisterna, Le Pen Frankrike, Giorgia Meloni Italien, Sarah Wagenknecht Tyskland, och flera  ser ut att nå framgångar i det stundande EU-valet.

Förvirringen i Europeiska unionen

Den politiska förvirringen i Europeiska unionens ledning ökar, och främst mellan de stor nationernas högerkanter!

Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som uppvaktas av både EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europas mest framstående högerextrema ledare Marine Le Pen. Politikerna vill fortsätta att håller alla dörrar  öppna inför valet till Europaparlamentet.
Nu strax innan valet, föreslår ledaren för den franska högerradikala nationella rörelsen (RN) Le Pen att tillsammans med Melon bilda en supergrupp som förenar alla höger partier i Europaparlamentet. Le Pens National Front tillhör den högerextrema gruppen Identity and Democracy (ID), medan Melonis Italiens Bröder-parti tillhör gruppen European Conservatives and Reformists (ECR, där Sverigedemokraterna SD ingår), som inte är fullt så extrema. 

Vissa analytiker menar att Le Pens handlande är taktik och skall tolkas som ett hot mot mittenhögerpartiet European People's Party (EPP där Moderater och Kristdemokrater ingår) och dess kandidat till EU-kommissionens chef, von der Leyen. Framväxten av en stark politisk kraft på den extrema högerkanten skulle hota EPP och deras nuvarande koalitionspartner, socialisterna och liberalerna, som tillsammans har kontrollerat Europaparlamentet. 

Von der Leyen kan bli beroende av Meloni och ECR  och till och med  samarbeta med dem efter valet. Den samlade extrem högern skulle kunna få inflytande på två huvudfronter. För det första kan de förhindra en andra period för von der Leyens mandat. För det andra skulle de förändra  EU-inriktning i migrations- och klimatpolitik.

Än så länge har Meloni inte öppnat sina kort. Von der Leyen och EPP har undvikit att utesluta en koalition med ECR. Snarare behövs Italiens och Melonis hjälp att övertala sin allierade i  Ungern. Minister Viktor Orbán ska övertalas att gå med på EU-stöd till Ukraina.

Spaniens ECR-ledamot Hermann Tertsch anser att det är hög tid att högern går samman mot EPP och socialisterna för att hindra deras planer, till förmån för mer europeiska intressen. De konservativa borde  enas om att hålla EPP ansvariga för styret av Europa. Spaniens Tertsch ser lösningen att skapa en enad högergrupp efter valet.

Den strategiskt tänkande Le Pen har erbjudit Melon alla möjlighet i EU-parlamentet om högerpartierna når ett bra resultat i valet. Själv handlar Le Pen försiktigt för att, senare mer rumsren, satsa kunna satsa på att bli Frankrikes nästa president.

Att Meloni lämnat alla alternativ öppna för sig själv, möjligen för att efterträda Von der Leyen. Har Italien  varit så nära Europeisk inflytande tidigare, saken är något som präglar den Italienska högern.

Åsiktsskillnaderna mellan högern i Frankrike och Tyskland är monumental. Le Pens Frankrike,  försöker framställa sig själv som mer mainstream-konservativa. I åratal har Le Pen försökt ta avstånd från bakgrunden till Tysklands högerextrema parti Alternativ för Tyskland (AfD).  Extremismen urartade efter skandaler med hyllningen till Hitler som fick ID-gruppen att kast ut AfD.

AfD:s uteslutning från ID kan göra extremhögern ännu mer splittrad och Le Pens rörelse än mer sårbar, eftersom de har förlora en del av sin nuvarande grupp av EU- parlamentariker till en ytterligare mer högerorienterad grupp om AfD beslutar sig för att skapa en egen grupp i  Europaparlamentet. AfD kan rent av nästan utplånas i valet då en utbrytargrupp har möjligheten att bli större

Efter valet var ska då Sverigedemokraterna ingå? 

Bland de (normalt) höger extrema eller bland extremhöger extremerna? 

Att förvänta vad de framtida högerextrema grupperna kommer att hitta på är en öppen bok, klart är dock att isolation med resande av murar är budskapet för SD.

Så vad väljer DU?