Visar inlägg med etikett STUK. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett STUK. Visa alla inlägg

tisdag 6 april 2021

Olönsam kärnkraft Finlands EPR reaktor

Olkiluoto 3 –  EPR reaktor


Reaktorn i Olkiluoto skulle ståt färdig i början av 2009. Är nu laddad med kärnbränsle och tas  förmodligen i drift april 2023.  En försening på så där blygsamma 14 år!

I Finland fortsätter turerna kring kärnkraftsbygget i Olkiluoto. Yle rapporterar att det finska kärnkraftsbolaget Industrins Kraft, TVO, nu har inlett en rättsprocess mot den franska leverantören Areva, detta enligt Yle för att “se till att det utdragna och farsartade bygget av en tredje reaktor vid kärnkraftverket Olkiluoto verkligen slutförs”.

Yle skriver:
TVO och Areva har redan länge tvistat om Olkiluotobygget. TVO har krävt 2,6 miljarder euro i skadestånd av Areva på grund av förseningarna. Den franska tillverkaren Areva har i sin tur stämt Industrins Kraft på 3,4 miljarder euro. Sedan länge har Simens gett upp projektet.

Finlands statsminister Juha Sipilä har  uttalat sig om bygget och sagt:

– Tidtabellen har försenats obegripligt mycket. Projektet måste nu fås klart säkert och trovärdigt.
------------------
 

Reaktor 3 under uppbyggnad 2009. Källa: Wikipedia

Bygget av Olkiluoto 3 (OL3) påbörjades 2005 med planerad driftstart 2009. Den är en reaktor av typen EPR (European Pressurized Water Reactor). Det finns ytterligare 3 EPR-reaktorer i världen, två stycken i Taishan, Kina som började byggas 2009/2010 och togs i kommersiell drift 2018/2019, samt en i Flamanville, Frankrike, som började byggas 2007, där kommersiell drift 2019 angavs kunna starta 2023.

 
OL3 är en tryckvattenreaktor (PWR) med 4 "loopar" eller cirkulationskretsar till reaktortanken. Termisk effekt är 4 300 MW, elektrisk bruttoeffekt är 1720 MW, och elektrisk nettoeffekt är 1 600 MW. Leverantör är franska kärnkraftskoncernen Areva i samarbete med Siemens. Uppförandet av reaktorn påbörjades den 12 augusti 2005, och planerades då vara färdigt 2009 till en kostnad av cirka 3,2 miljarder EUR. 


Projektet har fördyrats och försenats flera gånger, och tvister har uppstått mellan beställare och leverantör över hur kostnaderna för förseningar och kostnadsökningar ska fördelas. 2018 nåddes en uppgörelse där TVO bedömde sin kostnad till 5,5 miljarder EUR och leverantören tvingats ta betydande delar av kostnadsökningarna.  I februari 2019 meddelades att Finländska strålsäkerhetscentralen Stuk beviljat driftstillstånd för OL3, ett tillstånd som gäller fram till år 2038. I augusti 2020 meddelades att start av kommersiell drift förväntas ske i april 2022.
------------------
 

Branschorganisationen Svensk Energi har i en kalkyl räknat fram en elproduktionskostnad på strax under 50 öre per kWh från Olkiluoto 3, utifrån en kostnad på 50 miljarder kronor, 60 års livslängd och 40 års avskrivning. Som jämförelse anges ny vindkraft ge en produktionskostnad på 60 öre per kWh, men den subventioneras till viss del av elcertifikat för miljövänlig produktion. Under tiden arbetar Areva NP vidare med den nya reaktortypen. En är under byggnad i Manche i Frankrike, ytterligare några har långt framskrida byggplaner, och EPR marknadsförs i stor skala i Europa och USA.
------------------
 

I Energiforsk redovisas en studie ( https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/hur-mycket-kostar-ny-karnkraft/ ) som visar högkostnadsprojekt som studerats, Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Vid sju procent årlig avkastning till finansiärerna – vilket är en vanlig nivå – kommer elen från de här reaktorerna att kosta kring 115 öre per kWh. Den kostnaden bedömer rapportförfattarna vid serieproduktion kunna minska till 75 öre per kWh för nya projekt i väst. Det som krävs är att man tar kontroll över de många kostnadsdrivande faktorerna.
------------------


Lennart Söder Professor i elkraftsystem KTH skriver i https://second-opinion.se/karnkraft-som-byggs-i-europa-betydligt-dyrare/

De fakta vi har nu är dock:

– I dag står kärnkraften inför ekonomiska problem. I Europa beräknas el från de kärnkraftverk som byggs i Finland, Frankrike och UK kosta minst en krona per kWh – mer än dubbelt så mycket som förnybar el. I Kina erbjuds kärnkraftsel för 60–70 öre per kWh, mer än vindkraft kostar i Sverige.

– Ny vindkraft förväntas kosta 36 öre/kWh (från Energimyndigheten) jämfört med för kärnkraft: 51 öre/kWh (Energikommissionens lägre alternativ) till 65 öre/kWh (Energikommissionens uppgift om den kärnkraft som faktiskt byggs nu i Europa). Medelvärde 58 öre/kWh (vilket är en mycket positiv prognos för ny kärnkraft!)

– Om vi antar dessa kostnader, dvs ny vindkraft: 36 öre/kWh och ny kärnkraft: 58 öre/kWh samt en energiproduktion om 70 TWh/år, så ger det en ekonomisk marginal om 22 öre/kWh*70 TWh = 15 miljarder kr/år. Detta innebär en rejäl ekonomisk marginal för vindkraftsalternativet för att hantera olika typer av systemlösningar, inklusive effektfrågan. Och då har vi ändå antagit att ny kärnkraft kan byggas till betydligt lägre kostnad än vad som faktiskt visats hittills.
------------------


Reaktorn i Olkiluoto 3 har
laddas med kärnbränsle i mars 2021. 

------------------

Vad alla som studerat Olkiluoto 3 kommer fram till är att det blir en  dyr historia. Vi har grupper som Miljövänner för kärnkraft som synes arbeta för att vi ska få svindyra elpriser  och samtidigt en miljöskuld av radiativa avfallsprodukter som sträcker sig  minst 100.000 år framåt. Kärnkraften har för allmänt bruk hamnat på bakkälken där vind- och solkraft blir allt billigare medan kärnkraften blir allt dyrare.

Det är inte bara i riksdagen som förvillade människor finns de finns över allt. Folk som ser sig som landskapsvårdare, Kungliga automobil klubben och Miljövänner för kärnkraft som i allt de företar sig späder på klimatkrisen. Vill vi leva i ett energiintensivt samhälle bör vi vara beredda att även ta nackdelar för att rädda klimatet. Tåla vindsnurror, förstå att det behövs färre bilar och att kärnkraft vältrar över en miljöskuld på de som föds långt bort i framtiden.

Det verkar gå omkring en del tokar inget förstått.

Processen med  bygget.

 

söndag 20 december 2020

Kärnkraftens kräftgång, åt sidan eller bakåt?

Bakslag för kärnkraften över hela världen


De senaste åren har kärnkraften globalt drabbats av det ena bakslaget efter det andra, i Storbritannien, Japan, Turkiet och Frankrike. Beställda reaktorer avbeställs, byggen försenas eller stoppas, och reaktorer stängs av för gott.

FN:s klimatpanel IPCC:s rapport önskar ökar kärnkraften med upp till 400 procent! Men så ser det inte ut i verkligheten, det stängs fler reaktorer än det byggs. Sedan 1 januari 2017 har 9 reaktorbyggen startats medan 12 stängts plus att bygget av två halvfärdiga reaktorer avbrutits.
Det byggs just nu i världen 55 reaktorer. Det låter som en betryggande framtid. Men en stor del av dessa byggen är antingen starkt försenade eller i praktiken stoppade.


Den brittiska regeringen fick lova ett garantipris på 128 öre per kWh – vilket är långt över marknadspriset på el – under 35 års tid för att få Electricité de France att ta investeringsbeslutet 2016. Det satt ändå långt inne och EDF-koncernens finanschef avgick i protest mot risktagandet.
Planen är att starta en reaktor till vid Hinkley Point, men annars verkar det brittiska kärnkraftsprogrammet ha nått vägs ände och behandlas med allt mindre respekt på de brittiska tidningarnas finanssidor.
November 2018. Toshiba ger upp sina planer på tre reaktorer i Moorside.
Januari 2019 gav Hitachi upp sitt projekt Wylfa Newydd, för två stora reaktorer. Det har då kostat 25 miljarder kronor. Hitachi tar hellre den förlusten än att riskera ännu större förluster i framtiden.
Den brittiska regeringens planer på ett stort kärnkraftsprogram har fallit samman.

December 2018 blev slutet lutet för ett planerat japanskt och franskt projekt i Turkiet, Sinop vid Svarta havet för fyra reaktorer. Prislappen sades vara 18 miljarder dollar. Men i december 2018 hade kostnadsuppskattningen ökat till 44 miljarder dollar. Japans kärnkraftindustri förlorade därmed sitt sista exportprojekt. I Japan ha försök gjorts att återstarta kärnkraften efter 2011. Av 57 reaktorer före olyckan är bara nio i drift.

December 2018 stängdes en ryska reaktorn Leningrad-1. Kärnkraften växer i Ryssland och den ryska tillverkaren Rosatom startade tidigare 2018 en reaktor i Ryssland, en i Bangladesh och en i Turkiet.
De byggs alla av ryska Rosatom med finansiering från ryska staten. Rosatom bygger (två) reaktorer i Belarus och några Indien. Även i Finland är Rosatom inblandad i ett tänkt bygge.


2006 producerade världens alla reaktorer 2661 terawattimmar. År. 2017 minskade den producerade globala kärnkraften till 2500 terawattimmar. Trotts att en hel del reaktorer tillkommer så är det ett dussin som stängs.

Det stor sorgebarnet den finska reaktorn Olkiluoto 3 började byggas 2005. Den är nu minst tretton år försenad. Den har inte levererat en enda kilowattimme under åren 2009-2020.
Försening av starten för reaktorn Olkiluoto 3 i Finland är nu uppe i 12 år och starten dröjer. Leverantör av reaktorn var ett tysk-franskt konsortium Siemens-Areva och det var det första exemplaret av deras stora mödosamt framförhandlade modell EPR, den Europeiska tryckvattenreaktorn. Den är världens största reaktormodell med 1600 megawatts effekt.
Det är en mycket komplex konstruktion och byggkostnaden har åtminstone tredubblats. Siemens lämnade kärnkraften. Franska staten fick förstatliga det redan statliga Areva en gång till. Den andelsförening som äger Olkiluoto 3 räknar med ett pris på 70 cent per kilowatt i produktionskostnad.
Skandalbygget förorsakade en tvist mellan TVO (Ägaren) och den fransk-tyska leverantören. De stämde varandra på miljarder euro. Den tvisten vann TVO som fick ett skadestånd på 450 miljoner euro. Plus 20 miljoner euro för varje månads försening från januari 2020.

Flera stora säkerhetsfrågor är fortfarande inte lösta, i Olkiluoto 3 har den finska – Strålsäkerhetscentralen, STUK meddelat. Finlands Strålsäkerhetsmyndighet. Allvarligt är att primärkylningen är osäker.
 Primärkylningen är det vatten som når kärnbränslet.
Alla frågor måste lösas innan TVO får tillstånd från STUK att ladda reaktorn.


Frågan är om Olkiluoto 3 någonsin kommer att startas! Vem köper el till ett råpris av 70 cent/KWh? Hur som helst så har reaktormisslyckandet föranlett Finland att bygga ut överföringsmöjligheterna från Sverige och Norge.