Osäker kärnkraft = skyhöga elpriser!

Teollisuuden Voima (TVO), operatören av Finlands kärnkraftverk Olkiluoto, meddelar att elproduktionen i anläggningens tredje reaktor har avbrutits. Detta är det andra haveriet i samma reaktor inom tio dagar. Enligt TVO avbröts elproduktionen i den tredje reaktorn i Olkiluoto kärnkraftverk på onsdagen 29 nov 2023 klockan 13.35 på grund av en kortslutning i turbinverket. Den exakta orsaken till felet kommer senare att meddelas. 

Enligt TVO var det vid en felprovning en momentan kortslutning i kraftverkets nät  orsakades av ett oförklarligt spänningsfall. Som ett resultat av testet stoppades produktionen i den tredje reaktorn i Olkiluoto 3.

Elproduktionen i kärnkraftverkets tredje reaktor avbröts senast för bara tio dagar sedan på grund av ett fel som upptäckts i turbinverket. TVO meddelade den 20 november att felet orsakades av felaktig temperaturmätning av generatorns kylsystem.

Medan en kärnreaktor är ur funktion stiger elpriset markant i alla prisområdena på elbörsen Nordpool.
Reaktorn Olkiluoto 3,  är den senast byggda i norden har en nominell effekt är 1600 megawatt. Kunderna betalar och alla elproducenter gör vinster på den el de producerar när kärnkraftverk står stilla.

Nu står även Ringhals 4 stilla. Att de svenska reaktorerna titt som tätt står stilla då de är i drift på övertid. Olkiluoto 3 ska vara modernast och säkrast och byggd enligt de senaste normerna. 

Fast har den fungerat? 

Bygget ett sorgebarn, har utsetts till väldens dyraste. Motgångarna lär fortsätta för det som är skyltfönstret på framtiden, enligt entusiasterna för kärnkraft.

 

Osäker Kärnkraft eligt SD ideologi

Elproduktionen vid Olkiluoto 3 i Finland är i gång igen, efter en fyra dagar lång haveri. Det påverkade oss i Sverige och Baltikum med höga El priser.  Reaktorn stängdes av under söndagen efter att temperaturen i generatorns kylsystem  uppvisat onormala värden.

En kombination av den avstängd reaktorn och ett kallt, vindstilla väder ledde till att elpriset blev rekordhögt under tisdagen 21 november 2023. Som mest kostade elen i Finland  nästan 11 kronor per kilowattimme. Elpriset dagen efter ligger kring 1 kr per kilowattimme. Först på eftermiddagen sjunker priset igen och ligger på kring 20 - 35 öre per kilowattimme. Vi är förutom det som sker i Finland dessutom påverkade av hur dåligt den franska kärnkraften fungerar.

Idag har vi den första vinterstormen att vänta. Det är kalt men vinden förväntas tillta under dagen och pressa ner priserna på El. Så hur är det egentligen med stabil kärnkraft? Den verkar, i den senast byggda reaktorn, vara lika oförutsägbar som vindkraft. I Sverige har vi reaktorer som redan körs på övertid. Billigt kan tyckas, men farligt och osäkert med ständiga avstängningar av driften. Glömde vist att fylla på vatten, Oskarshamn 3.

Regeringen, har med SD ideologi, satsat på stora subventioner av ny atomenergi och sänker kostnaderna för befintlig. Frågan som ställs är hur mycket skattebetalarna, du och jag, ska betala för som det verkar osäker men definitivt farlig produkten av El?

Vem har fått cancer av en nedfallen vindsnurra? Men vi kan räkna cancerfall på grund av normaldrift av våra reaktorer. För att inte tala om vad som händer vid ett haveri!

Låt oss stoppa huvudet i sanden och hoppas på det bästa.

I Sverige händer inte katastrofer med kärnkraft, eller vad tror du?

Spetznaz och energi!

Det kommer att ta år för Ryssland att återuppbygga sin spetsnaz-specialenhet efter de stora förlusterna i Ukraina, skrev The Washington Post baserat på läckor från USA:s underrättelsetjänst. Enligt en läckt underrättelsebedömning led spetznaz specialstyrkor exceptionellt stora förluster.
Spetsnaz-enheter riktades  direkt till frontlinjen i Ukraina.  Enligt underrättelseuppskattningar förlorade 22:a Spetznaz-brigaden och en annan brigad mellan 90 och 95 procent av sina specialstyrkor. 

Ukrainas försvarsstyrkor redovisar den vanliga bedömningen av Rysslands förluster i kriget sedan den 24 februari 2022:
- Soldater cirka 181 090 (jämfört med föregående dag + 500);
- tstridsvagnar 3650 (+4);
- infanteristridsfordon 7069 (+16);
- flygplan 307 (+0);
- helikoptrar 293 (+0);
- artillerisystem 2784 (+7);
- mobila missiluppskjutningssystem (MLRS) 535 (+0)
- luftförsvarssystem 283 (+0);
- operativa taktiska drönare 2339 (+0);
- kryssningsmissiler 911 (+0);
- bilar och andra fordon, inklusive bränslebilar ca 5640 (+3);
- fartyg / båtar 18 (+0);
- specialteknik 321 (+1).

Vad ska vi tro om detta?

På fler områden påverkas rysk ekonomi där gasexporten begränsats och export av el till Europa stoppats.

Ett intressant område är  starten av Olkiluoto kärnkraftverket i Finland, som  från 17 april kommer att tillåtas  producera el med full kapacitet. Finland underskott av el och stoppet av import av rysk el kommer delvis att avhjälpas med Olkiluoto-reaktorn. Detta innebär en avsevärt förbättring av Finlands och Baltländernas försörjningstrygghet och en press ner av priserna. Men ett gammalt problem återstår och det är avsaknaden av  överföringskapacitet mellan Finland och Estland. Reaktorn i Olkiluoto 3, som skulle stå färdig 2009, trotts denna tidsram är inte överföringskapaciteten tryggad. Estlink 1 och 2 saknar överföringskapaciteten i många av dygnets  timmar men någon  Estlink 3-kabeln har inte bygds!

Priset på el i Baltikum har påverkas även av stillastående  kärnkraftverk i södra Sverige, där flera tusen megawatts produktionskapacitet föll bort.  

Utöver en SMR kärnreaktor  i Estland finns planer på nya storskaliga vindkraftsparker i Finland, Estland och Lettland vilka kraftigt kommer öka utbudet av förnybar energi på marknaden och som avsevärt kommer att sänker elpriset alla dagar och särskilt under vind rika dagar. Kvarstår bristen på överföringskapacitet i nord sydlig riktning från Finland till Polen.

Fortum! i en rävsax orkestrerat av Kreml.

Finska statens Fortum,  från fientligt övertagande av Uniper till mardröm!

 

Uniper är ett av Europas ledande gasbolag med verksamhet i främst Centraleuropa, Storbritannien, Sverige och Ryssland. Unipers största marknad är Tyskland.  Uniper äger kol-, vatten- och kärnkraftverk bl.a. oljekondensverket i Karlshamn och  Fortum Stockholms energi.
 

Uniper är ett dotterbolag till finska Fortum som efter köp 2018 äger 78 procent av bolaget. Finska staten äger 51 procent av Fortum.
Unipers kris påverkar Fortums ekonomi och skattebetalarna i Finland.

Rysslands krig mot Ukraina har inneburit att Gazprom begränsat gasleveranserna. Uniper hamnar i knipa Gazprom bara levererat ungefär 40 procent av de avtalade gasleveranserna, och tvingar Uniper köpa dyrare gas av andra leverantörer. Ingen vet något om framtida leveranser där ett totalstopp är möjlig.

Den 8 juli uppgav Unipers vd att bolaget gör dagliga förluster på flera tiotals miljoner euro. Bolaget riskerar en konkurs som Tyskland  aldrig skulle tillåta då bolaget är av kritisk betydelse för landet energiförsörjning.

Unipers ekonomi sätter Fortum i en svår sits. Fortum har matat in kapital i Uniper med åtta miljarder euro i koncernbidrag vilket redan använts. Uniper har också inneburit förluster för Fortum, gasledningen Nord Stream 2 med en miljard euro.  Fortum och Uniper äger tillsammans tolv kraftverk i Ryssland via dotterbolaget Unipro. Försäljningen av dessa kommer att ge betydande förluster.

Fortum har föreslagit att Uniper splittras. Tyska staten ta över den del av Uniper som är kritisk för Tysklands energiförsörjning.

Det finns dock ett problem. Tyskland har krävt att Fortum delar på  Unipers förluster vilket Fortum inte vill.

Det  statsägda Fortum  och alla finländska skattebetalare drabbas av Putins energikrig. 

 

Eller sagan om hur det var att leva med billig fossilgas till hur mycket det egentligen ska kosta!

Fortum har hamnat i en  rävsax orkestrerat av Kreml. Skenande gaspriser har försatt Fortums dotterbolag, den tyska energijätten Uniper,  där Fortum är majoritetsägare.  För Fortum handlar det om dagliga mångmiljonförluster. Men dagliga förlust kan det bli flera miljarder  innan året är slut. Det tvingar den tyska regeringen ingripa då Uniper  tvingas köpa gas  till ockerpris då Ryssland begränsar gas leveranserna.

Fortums tyska dotterbolag Uniper har ansökt om statsstöd som möjliggörs av lagändringar i Tyskland. Uniper är Tysklands största gasimportör och har ansökt om krisstöd av Tyska staten. Fortum förhandlar med Tysklands regering för att hitta en lösning som kan förhindra Unipers väg mot en konkurs.

I förhandlingarna finns  en omorganisering av Unipers affärsverksamhet så att delar som är centrala för det tyska energisystemet lösgörs från annan verksamhet och övertas av staten. Sedan mitten av juni 2022 har Uniper bara fått cirka 40 procent av planerade gasleveranserna från Ryssland.  Uniper tvingats skaffa annan gas till ett mycket högre pris än det pris som betalas till Ryssland. Unipers resultat och misslyckade uppköp har medfört att resultatet störtdykt och hotar Fortums existens. Kommer vi ihåg Vattenfalls köp 2012 av Nuon för 89 miljarder. Fem år efter köpet hade Vattenfall tvingats skriva ned värdet på Nuon med 53 miljarder kronor. Maud Olofsson hade svårt att förklara mångmiljardfiaskot  och uteblev från förhören i riksdagens konstitutionsutskott.

Fortum skriver i ett pressmeddelande att en stabilisering av Unipers situation är avgörande för att trygga energitillgången i Tyskland. Förbundsdagen godkände flera lagändringar som säkrar  energibolagens betalningsförmåga med hjälp av statliga säkerheter, lån eller kapitalisering. Det ska  bli möjligt att överföra kostnader, som orsakas av begränsade ryska gasleveranser, på bolagets kunder eller att ändra på avtalade priser.

Den tyske energiministern Robert Habeck kommer inte att låta ett viktigt energibolag bli insolvent och orsaka kaos på energimarknaden. 

 

Frågan är hur Fortum / Unipers investeringar i Ryssland, Tyskland och Sverige kommer att utveckla sig? Fortum har även ett betydande misslyckande med kärnkraftverket Olkiluoto 3. Reaktorerna i Lovisa har Fortum lyckats bättre med men de står inför slutet på sin tillståndsperiod.

Hur mycket kommer de finska medborgarna att få betala för Fortum / Unipers verksamhet!

Hur mycket kommer Fortums misslyckade affärer påverka el-priserna i Sverige?

 

Kan det bli fråga om försäljning av Svenska Fortum/Uniper anläggningar?

Olkiluoto 3

Det är nu 40 år sedan de sista finska kärnkraftverket startades. Olkiluoto 3 kommer att ha kostat mint 9,5 miljarder euro då det står klart, det gör kraftverket näst dyrast bland världens byggnader. Ännu en försening på en månad att lägga till alla de andra förseningarna. Under testfasen upptäcktes ett behov av att göra vissa ändringar, att läggas till alla andra förändringar. Elproduktionen vid kärnkraftverket Olkiluoto 3 skulle enligt planerna ha inletts i slutet av januari 2022, men nu har starten uppskjutits till slutet av februari. Full drift får en ny tidsplan och sker först i juli 2022.


För att producera 1600 MW med vindkraft med 40% tillgänglighet behövs en installerad effekt av 4000 MW. Denna effekt skulle enkelt uppnås under kostnaden av 100.000 miljoner kronor. Samtidigt slippes man framtida risker. En investering i vindkraft kostar cirka 35 miljoner kronor för att bygga ett 3.5 MW verk på land på land (1142 st för att nå 4000 MW installerad effekt) och bubblet så kostsam till havs. För att uppnå samma mängd vindkrafts-el skulle totalkostnaden för landbaserade verk bli hälften så stor jämfört mot kostnaden för Olkiluoto 3. Sådana små verk byggs inte idag utan storleken närmar sig 10 MW, med ökad tillgänglighetstid varför antalet större verk  kan stanna vid 300 st för att få samma energimängd. Kostnaden för dessa 300 blir till havs kring 60 miljarder kr.

Producerad energi från vindkraft blir beräknas kostnaderna för drift och underhåll till mellan 10 och 16 öre/kWh. Vad vi vet av priset på el så ligger det under större delen av året över denna nivå och blåser i in ett överskott till vindkraftverket.

Det är märkligt att en av de få frågor som det brun-blåa regeringsalternativet kommer överens om är mer kärnkraft ( om tidigast tio år). Medan alternativet med en långsiktig hållbar elproduktion kan fås till en betydligt lägre kostnad. Inte ens den starkaste förespråkaren för ny kärnkraft kan uppbringa en investerare som inte väljer vindkrafts alternativ som ger bäst avkastning på kapitalet.

Det verkar som om hela det brun-blåa gänget har, med Ebba Busch vokabulär, drabbats av hål i huvudet och försöker lura folket till att få ständigt högre elpriser med ny kärnkraft och beroende till uran från Ryssland.


 

Helsingfors satsar på kärnkraft och slopar kol.

Helen  är ett kraftbolaget ägt av Helsingfors stad med planen att sluta med kolanvändning år 2029. I stället kommer bolaget att satsa på kärnkraft. Helen kommer att  stänga Hanaholmens kolkraftverk 1 april 2023 två år tidigare än planerat. Helen ökar sina andelar i kärnkraftverket Olkiluoto kraftverk beläget i på en ö i Euraåminne kommun (Eurajoki) vid Bottenhavet. 

Helsingfors ger sig nu in i en ekonomiskt osäker elmarknad. Helen väljer  nu att fokusera sin produktion på kärnkraft och köper fler aktier i kärnkraftbolaget Teollisuuden Voima Abp. I dag står kärnkraft för ungefär 20 procent av Helens elproduktion, men redan 2030 ska andelen uppgå till nästan 40 procent. Det har befarats att de kommuner som äger andelar i Olkiluoto kärnkraft kommer att drabbas av stora kostnader när de tvingas köpa El-kraft  även från Olkiluoto 3. 

Strålsäkerhetscentralen STUK beviljade den 26 mars 2021 laddningstillstånd för Teollisuuden Voima Oyj:s kärnkraftverksenhet Olkiluoto 3 i Euraåminne.  Användningen av den nya enheten anses börja vid den första laddningen av bränslet, varefter den gradvis ansluts till stamnätet för el och blir en del av elmarknaden i Finland och de nordiska länderna. Enligt företagets inleds anläggningens regelbundna kommersiella drift i februari 2022. Olkiluoto 3 reaktorn kommer genera 1.600 MW vid max effekt.

Fler satsningar på kärnkraft görs för att bolaget ska bli koldioxidneutralt. Helen deltar aktivt i utvecklingen och användningen av SMR-teknik i fjärrvärme som en del av det tvååriga EcoSMR-projektet (För att vara konkurrenskraftiga krävs att små modulära reaktorer kompenserar avsaknaden av storskalighetsfördelar genom tre huvudsakliga mekanismer – enkelhet, modularitet samt standardisering och serietillverkning).  Små modulära reaktorer (SMR) genererar effekt mellan 70-300 megawatt. 

Helen ser en potential i (SMR) kärnkraft och ett bygge av en SMR-kraftverk för fjärrvärme nära Helsingfors kan bli aktuellt på 2030-talet. Det hela känns som ett eko av Moderaternas secure reaktor för fjärrvärme som skulle placeras mitt i  kommunen. Tanken för Helsingfors del lanserades på 1980-talet men förföll. Nu är planerna åter upptagna under namnet (SMR). Det är i detta fall märkligt att kylvatten från befintliga kärnkraftsanläggningar i Sverige inte får användas till fjärrvärme utan går till att värma kråkorna. Finland satsar på ett nytt kärnkraftverk medan Sverige avvecklar de allt äldre kärnverken.

Det finns en skiljelinje mellan Sverige och Finland. Sverige satsar ensidigt stort på vindkraft medan Finland har en utbyggnad av vindkraft men även på kärnkraft. Sverige har nu ett stort överskott på EL medan Finland har ett stort underskott. Olkiluoto 3 var tänkt att komma i drift 2009 och balansera underskottet på Finlands El-marknad. I Sverige kommer en stor uppbyggnad av industri som kräver El. Det kommer att helt ändra balansen i del Svenska El-marknaden och även att minska exporten till Finland.

Vi står inför en omfattande förändring av El-marknaden. Elen kommer att användas i norr medan södra Sverige får ett underskott. Moderaterna kom i med ett lockbete till Centerpartiet om kompensation till kommuner där El-produceras. Både för vattenkraft som för vindkraft. Det är i sig positivt att de kommuner som utsattes för den stora vattenkraftsutbyggnaden nu får erbjudande om ersättning för den energi som utvinns. Skattemedel till kommunerna baserat på El-produktion skulle på ett positivt sätt ändra på kommunernas vilja till vindkraftsetableringar. Kommuner som levererar vinner ett erkännande gentemot de kommuner som anser sig skapa mervärde. Storstäderna skulle falla om de inte försågs med El utifrån hela landet. El-produktionen skulle kunna bli en del av utjämningen mellan kommuner.
 

Spännande att se vad en ny regering kan åstadkomma. Och  framför allt vad som sker med El-marknaden när Olkiluoto 3  i Finland kommer i drift och om Helsingfors satsat rätt!

Olönsam kärnkraft Finlands EPR reaktor

Olkiluoto 3 –  EPR reaktor

Reaktorn i Olkiluoto skulle ståt färdig i början av 2009. Är nu laddad med kärnbränsle och tas  förmodligen i drift april 2023.  En försening på så där blygsamma 14 år!

I Finland fortsätter turerna kring kärnkraftsbygget i Olkiluoto. Yle rapporterar att det finska kärnkraftsbolaget Industrins Kraft, TVO, nu har inlett en rättsprocess mot den franska leverantören Areva, detta enligt Yle för att “se till att det utdragna och farsartade bygget av en tredje reaktor vid kärnkraftverket Olkiluoto verkligen slutförs”.

Yle skriver:
TVO och Areva har redan länge tvistat om Olkiluotobygget. TVO har krävt 2,6 miljarder euro i skadestånd av Areva på grund av förseningarna. Den franska tillverkaren Areva har i sin tur stämt Industrins Kraft på 3,4 miljarder euro. Sedan länge har Simens gett upp projektet.

Finlands statsminister Juha Sipilä har  uttalat sig om bygget och sagt:

– Tidtabellen har försenats obegripligt mycket. Projektet måste nu fås klart säkert och trovärdigt.
------------------
 

Reaktor 3 under uppbyggnad 2009. Källa: Wikipedia

Bygget av Olkiluoto 3 (OL3) påbörjades 2005 med planerad driftstart 2009. Den är en reaktor av typen EPR (European Pressurized Water Reactor). Det finns ytterligare 3 EPR-reaktorer i världen, två stycken i Taishan, Kina som började byggas 2009/2010 och togs i kommersiell drift 2018/2019, samt en i Flamanville, Frankrike, som började byggas 2007, där kommersiell drift 2019 angavs kunna starta 2023.

 
OL3 är en tryckvattenreaktor (PWR) med 4 "loopar" eller cirkulationskretsar till reaktortanken. Termisk effekt är 4 300 MW, elektrisk bruttoeffekt är 1720 MW, och elektrisk nettoeffekt är 1 600 MW. Leverantör är franska kärnkraftskoncernen Areva i samarbete med Siemens. Uppförandet av reaktorn påbörjades den 12 augusti 2005, och planerades då vara färdigt 2009 till en kostnad av cirka 3,2 miljarder EUR. 

Projektet har fördyrats och försenats flera gånger, och tvister har uppstått mellan beställare och leverantör över hur kostnaderna för förseningar och kostnadsökningar ska fördelas. 2018 nåddes en uppgörelse där TVO bedömde sin kostnad till 5,5 miljarder EUR och leverantören tvingats ta betydande delar av kostnadsökningarna.  I februari 2019 meddelades att Finländska strålsäkerhetscentralen Stuk beviljat driftstillstånd för OL3, ett tillstånd som gäller fram till år 2038. I augusti 2020 meddelades att start av kommersiell drift förväntas ske i april 2022.
------------------
 

Branschorganisationen Svensk Energi har i en kalkyl räknat fram en elproduktionskostnad på strax under 50 öre per kWh från Olkiluoto 3, utifrån en kostnad på 50 miljarder kronor, 60 års livslängd och 40 års avskrivning. Som jämförelse anges ny vindkraft ge en produktionskostnad på 60 öre per kWh, men den subventioneras till viss del av elcertifikat för miljövänlig produktion. Under tiden arbetar Areva NP vidare med den nya reaktortypen. En är under byggnad i Manche i Frankrike, ytterligare några har långt framskrida byggplaner, och EPR marknadsförs i stor skala i Europa och USA.
------------------
 

I Energiforsk redovisas en studie ( https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/hur-mycket-kostar-ny-karnkraft/ ) som visar högkostnadsprojekt som studerats, Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Vid sju procent årlig avkastning till finansiärerna – vilket är en vanlig nivå – kommer elen från de här reaktorerna att kosta kring 115 öre per kWh. Den kostnaden bedömer rapportförfattarna vid serieproduktion kunna minska till 75 öre per kWh för nya projekt i väst. Det som krävs är att man tar kontroll över de många kostnadsdrivande faktorerna.
------------------

Lennart Söder Professor i elkraftsystem KTH skriver i https://second-opinion.se/karnkraft-som-byggs-i-europa-betydligt-dyrare/

De fakta vi har nu är dock:

– I dag står kärnkraften inför ekonomiska problem. I Europa beräknas el från de kärnkraftverk som byggs i Finland, Frankrike och UK kosta minst en krona per kWh – mer än dubbelt så mycket som förnybar el. I Kina erbjuds kärnkraftsel för 60–70 öre per kWh, mer än vindkraft kostar i Sverige.

– Ny vindkraft förväntas kosta 36 öre/kWh (från Energimyndigheten) jämfört med för kärnkraft: 51 öre/kWh (Energikommissionens lägre alternativ) till 65 öre/kWh (Energikommissionens uppgift om den kärnkraft som faktiskt byggs nu i Europa). Medelvärde 58 öre/kWh (vilket är en mycket positiv prognos för ny kärnkraft!)

– Om vi antar dessa kostnader, dvs ny vindkraft: 36 öre/kWh och ny kärnkraft: 58 öre/kWh samt en energiproduktion om 70 TWh/år, så ger det en ekonomisk marginal om 22 öre/kWh*70 TWh = 15 miljarder kr/år. Detta innebär en rejäl ekonomisk marginal för vindkraftsalternativet för att hantera olika typer av systemlösningar, inklusive effektfrågan. Och då har vi ändå antagit att ny kärnkraft kan byggas till betydligt lägre kostnad än vad som faktiskt visats hittills.
------------------

Reaktorn i Olkiluoto 3 har
laddas med kärnbränsle i mars 2021. 

------------------

Vad alla som studerat Olkiluoto 3 kommer fram till är att det blir en  dyr historia. Vi har grupper som Miljövänner för kärnkraft som synes arbeta för att vi ska få svindyra elpriser  och samtidigt en miljöskuld av radiativa avfallsprodukter som sträcker sig  minst 100.000 år framåt. Kärnkraften har för allmänt bruk hamnat på bakkälken där vind- och solkraft blir allt billigare medan kärnkraften blir allt dyrare.

Det är inte bara i riksdagen som förvillade människor finns de finns över allt. Folk som ser sig som landskapsvårdare, Kungliga automobil klubben och Miljövänner för kärnkraft som i allt de företar sig späder på klimatkrisen. Vill vi leva i ett energiintensivt samhälle bör vi vara beredda att även ta nackdelar för att rädda klimatet. Tåla vindsnurror, förstå att det behövs färre bilar och att kärnkraft vältrar över en miljöskuld på de som föds långt bort i framtiden.

Det verkar gå omkring en del tokar inget förstått.

Processen med  bygget.

 

Kärnkraftens kräftgång, åt sidan eller bakåt?

Bakslag för kärnkraften över hela världen

De senaste åren har kärnkraften globalt drabbats av det ena bakslaget efter det andra, i Storbritannien, Japan, Turkiet och Frankrike. Beställda reaktorer avbeställs, byggen försenas eller stoppas, och reaktorer stängs av för gott.

FN:s klimatpanel IPCC:s rapport önskar ökar kärnkraften med upp till 400 procent! Men så ser det inte ut i verkligheten, det stängs fler reaktorer än det byggs. Sedan 1 januari 2017 har 9 reaktorbyggen startats medan 12 stängts plus att bygget av två halvfärdiga reaktorer avbrutits.
Det byggs just nu i världen 55 reaktorer. Det låter som en betryggande framtid. Men en stor del av dessa byggen är antingen starkt försenade eller i praktiken stoppade.

Den brittiska regeringen fick lova ett garantipris på 128 öre per kWh – vilket är långt över marknadspriset på el – under 35 års tid för att få Electricité de France att ta investeringsbeslutet 2016. Det satt ändå långt inne och EDF-koncernens finanschef avgick i protest mot risktagandet.
Planen är att starta en reaktor till vid Hinkley Point, men annars verkar det brittiska kärnkraftsprogrammet ha nått vägs ände och behandlas med allt mindre respekt på de brittiska tidningarnas finanssidor.
November 2018. Toshiba ger upp sina planer på tre reaktorer i Moorside.
Januari 2019 gav Hitachi upp sitt projekt Wylfa Newydd, för två stora reaktorer. Det har då kostat 25 miljarder kronor. Hitachi tar hellre den förlusten än att riskera ännu större förluster i framtiden.
Den brittiska regeringens planer på ett stort kärnkraftsprogram har fallit samman.

December 2018 blev slutet lutet för ett planerat japanskt och franskt projekt i Turkiet, Sinop vid Svarta havet för fyra reaktorer. Prislappen sades vara 18 miljarder dollar. Men i december 2018 hade kostnadsuppskattningen ökat till 44 miljarder dollar. Japans kärnkraftindustri förlorade därmed sitt sista exportprojekt. I Japan ha försök gjorts att återstarta kärnkraften efter 2011. Av 57 reaktorer före olyckan är bara nio i drift.

December 2018 stängdes en ryska reaktorn Leningrad-1. Kärnkraften växer i Ryssland och den ryska tillverkaren Rosatom startade tidigare 2018 en reaktor i Ryssland, en i Bangladesh och en i Turkiet.
De byggs alla av ryska Rosatom med finansiering från ryska staten. Rosatom bygger (två) reaktorer i Belarus och några Indien. Även i Finland är Rosatom inblandad i ett tänkt bygge.

2006 producerade världens alla reaktorer 2661 terawattimmar. År. 2017 minskade den producerade globala kärnkraften till 2500 terawattimmar. Trotts att en hel del reaktorer tillkommer så är det ett dussin som stängs.

Det stor sorgebarnet den finska reaktorn Olkiluoto 3 började byggas 2005. Den är nu minst tretton år försenad. Den har inte levererat en enda kilowattimme under åren 2009-2020.
Försening av starten för reaktorn Olkiluoto 3 i Finland är nu uppe i 12 år och starten dröjer. Leverantör av reaktorn var ett tysk-franskt konsortium Siemens-Areva och det var det första exemplaret av deras stora mödosamt framförhandlade modell EPR, den Europeiska tryckvattenreaktorn. Den är världens största reaktormodell med 1600 megawatts effekt.
Det är en mycket komplex konstruktion och byggkostnaden har åtminstone tredubblats. Siemens lämnade kärnkraften. Franska staten fick förstatliga det redan statliga Areva en gång till. Den andelsförening som äger Olkiluoto 3 räknar med ett pris på 70 cent per kilowatt i produktionskostnad.
Skandalbygget förorsakade en tvist mellan TVO (Ägaren) och den fransk-tyska leverantören. De stämde varandra på miljarder euro. Den tvisten vann TVO som fick ett skadestånd på 450 miljoner euro. Plus 20 miljoner euro för varje månads försening från januari 2020.

Flera stora säkerhetsfrågor är fortfarande inte lösta, i Olkiluoto 3 har den finska – Strålsäkerhetscentralen, STUK meddelat. Finlands Strålsäkerhetsmyndighet. Allvarligt är att primärkylningen är osäker.
 Primärkylningen är det vatten som når kärnbränslet.
Alla frågor måste lösas innan TVO får tillstånd från STUK att ladda reaktorn.

Frågan är om Olkiluoto 3 någonsin kommer att startas! Vem köper el till ett råpris av 70 cent/KWh? Hur som helst så har reaktormisslyckandet föranlett Finland att bygga ut överföringsmöjligheterna från Sverige och Norge.

Klimathot inget att tänka på

Klimathot inget att tänka på! Varför oroa?

Sverige är ett högteknologiskt land som kan vara föregångare för elproduktion med vind och biomassa, i stället har vi tankar på att behålla farlig kärnkraft.

Vindkraftsparker till havs är helt acceptabla.

Tyvärr medför all energiproduktion olägenheter. De flesta är väl medvetna om att de reglerade älvarna är mer eller mindre döda. Kärnkraften är både olönsam och riskfylld.
Frankrike, atomernas förlovade land, är kärnkraften krisdrabbad. I Flamanville byggs en reaktor där den franska regeringen riktar kraftig kritik mot. Aktievärdet för byggföretaget EDF har minskat med en tredjedel.

I Pyhäjoki i Finland vill Fennovoima bygga en rysk reaktor på Hanhikivi-udden. Trots att projektet fortfarande saknar byggtillstånd har markberedning på värdefulla Natura 2000-områden genomförts. Norra Österbottens miljöcentral beskrev udden i november 2009 att naturtyperna i Hanhikivi är i särklass värdefull när det gäller hotade naturtyper. Udden hyste drygt 250 växtarter och över 200 fågelarter och en rastplats för flyttfåglar.

IEA-rapporten (International Energy Agency)," Förnybar Energi 2019", förutspås en ökning på 50 procent under de kommande sex åren. 85 procent vind och sol, resten vatten och biomassa. Enligt rapporten kunde havsbaserad vindkraft producera elva gånger mer elektricitet än världen behöver. Länderna runt Östersjön har god möjligheter att täck sitt energibehov av havsbaserad vindkraft.

Tyvärr har vårt grannland Finland satsat på helt fel väg för energiproduktionen. Som högteknologiskt land kunde Finland ha varit föregångare för elproduktion med vind och biomassa. Vad Finland gör är att satsa tio miljarder euro (ca: 100 miljarder SEK.) på fiaskot Olkiluoto 3 (Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar under 2020-talet eller aldrig, följt av nästa spektakel, Fennovoima/Rosatoms i Pyhäjoki.

Finland skall som det första i världen inom kort börja begrava radioaktivt avfall, ett avfall som kommer att stråla i hundratusentals år i berggrunden.

I Sverige kan vi nu glädja oss åt att Oskarshamn 1och 2, Ringhals 2 stängts och detta år även Ringhals 1. Orsaken var beslut 2015 byggda i första hand på brist i lönsamhet. Det andra skälet var åldersproblem med korrosion i reaktortanken.

Vi har den senaste tiden sett hur bränderna i Australien pågår utan slut. Hur översvämningar och torka blandas med varandra. Allt kan förklaras med att naturen är i obalans på grund av århundradens koloxidutsläpp.

Kan sol och vind lösa våra behov av el? Svaret är givetvis ja. Fast det krävs förändringar och en del påverkan på vår livsstil. Vi är ett högteknologiskt land så det borde kunna ske. Sanningen är att det idag är mest kostnadseffektivt att investera i sol- och vindenergi. Problemet är att vi låst in oss i oljeekonomin där de som gott tunga investeringar inte vill släppa greppet. Den enklaste vägen är att i ful fatet köra över stupet rakt in i katastrofen.

I Sverige kan vi bara lyssna på vad partierna SD, M, KD och L har framlagt förklaringsmodeller, mer kärnkraft. De andra har inte heller de åtgärder som krävs för att hindra katastrofen.

Till sist vem tar tag i åtgärderna?

Kostnadseffektiv kärnkraft!

Industrikraft och Vattenkraft gör ett utspel om kostnadseffektiv ny kärnkraft sedan ett äldre vindkraftverk tappat en rotor. Vindkraft är extremt dyr och helt onödig i termer av effektivitet, kostnader och energiförsörjning.

Erfarenheter från Finland visar att ny kärnkraft inte bara är fullständigt oekonomiskt och oproportionerligt dyrt. Konstruktionen av Olkiluoto 3 skulle kosta 2.5 miljarder Euro, men det senaste budet landar på nästan 6 miljarder Euro. Samtidigt har byggtiden mer än dubblerats och satsningen har fullständigt slagit undan fötterna på utvecklingen av förnybar energiteknik. Var slutnotan och färdigställandet landar vet ingen endast att all ny energiproduktion blir dyrare än redan byggd kraft. De nya kärnkraftverken i Sverige beräknas optimistiskt kosta mellan 40-60 miljarder kronor, helt i paritet med slutnotan för Olkiluoto 3. Tokstads planerade kärnkraftverk ska nu tvingas till dyra försäkringar. Risken vid en hårdsmälta kan tvinga Tokstad i konkurs. 15 miljarder eller inlösen av Tokstad vill den bakåtsträvande allinsen tvinga på Tokstadenergi.

Ny kärnkraft dras med exakt samma problem med radioaktivt avfall, uranbrytning och strålningsrisker som de gamla. Dessutom är vindkraft med kringflygande rotorblad helt onödig. Den vindkraftsutbyggnad som görs i Tokstad är så liten att den i framtiden knappt kommer att täcka 20% av El-energin.

Det enda vi vet är att miljöproblemen garanterar att det blir ett långsiktigt hållbart energisystem som ger en rad samhälleliga fördelar.