Hur går det med kärnkraften i Finland?

Finsk kärnkraft med oanade förseningar på minst tio år för Pyhäjoki respektive 13 år för Olkiluoto 3.  Tvistenämnd som behandlat ärendet har beslutat att det var olagligt av Fennovoima att säga upp miljardkontraktet med Rosatom om att bygga kärnkraftverket i Pyhäjoki. 

Sedan augusti 2022 har Fennovoima och ryska Rosatom ställt miljardkrav på varandra för det avbrutna arbetet mrd byggt på Hanhikiviudden i Pyhäjoki.  Fennovoima hade beställt ett nyckelfärdigt ryska kraftverket på 1200 megawatt till ett fastslaget pris.

Fennovoima sade upp avtalet med Rosatom i april 2022 med hänvisning till att projektet låg minst tio år efter i tidtabellen. Den ursprungliga planen var att kraftverket stått klart 2023. Kontraktet sades upp efter det ryska anfallet på Ukraina.

För att lösa eventuella tvister hade parterna kommit överens om en tvistenämnd. Nämnden består enligt ett pressmeddelande från Rosatom av berömda, internationella experter.
Det är den nämnden som nu slagit fast att Fennovoima saknade laglig grund för att säga upp avtalet med Rosatom.  Fennovoima har nu tagit ärendet vidare till en internationell skiljedomstol. 

När Fennovoima sade upp avtalet med Rosatom ägdes Fennovoima till två tredjedelar av inhemska Voimaosakeyhtiö SF och till 34 procent av Rosatom. Numera äger Voimaoskeyhtiö SF  97 procent av aktierna efter en aktieemission som Rosatom inte deltog i. Genom emissionen samlade Fennovoima 20 miljoner euro av ägarna i Voimaosakeyhtiö SF.

Vad som ska hända med området är oklart. Finland behöver mer el och tankar har förts om någon typ av kraftproduktion. Små modulära reaktorer (SMR) har nämnts som en möjlighet, men några sådana finns ännu inte.

Hur de juridiska processerna fortskrider är en öppen fråga som troligen kommer att påverkas av sanktionerna mot Ryssland för det oförklarliga kriget mot Ukraina. Även lagstiftningen haltar när det gäller SMR.

Slutsatsen kan endast bli att Finland satsade på fel teknik och nu behöver en omvärdering i val av elproduktion.

Kärnkraft i Finland och Tyskland

Fennovoimas kärnkraftsprojekt stoppat.

Finlands statsminister Sanna Marins uttalande i Yles A-studio att det inte finns någon fortsättning för projektet Fennovoima.  Marin var tydlig med att Finland bör handla mot att snabbt bli oberoende av rysk energiproduktion.

Drygt 34 procent av Fennovoima ägs av ryska Rosatom som är ett statsägt ryskt  företag som hanterar såväl kärnenergi som uran som används till kärnvapen.

Åbo stadsfullmäktige beslöt år 2013 att stadens energibolag, Åbo Energi, går med i Fennovoimas kärnkraftsprojekt. Åbo Energi har lagt ut 20 miljoner euro för projektet, vilken summa kan betraktas som förlorad. Andra kommuner som velat sälja sina aktier har misslyckats, eftersom det inte finns någon efterfrågan.

I Tyskland har de tre kvarvarande kärnkraftverken planerats för avstängning 2022. Endast ett av de tre kärnkraftverken,  Isar 2, har förutsättningar att leva vidare under förutsättning att lagstiftningen ändras.

 

Både i Finland och Tyskland skall vindkraften bli tillskottet på energi. Samtidigt har vindkraftstillverkarna problem med att leverera. 

Slutsatsen är att det som borde gjorts under många år inte går att lösa på kort tid. 

 

Att bada i billig rysk energi har varit en enkel lösning som visat sig helt ohållbar. 

 

Ohållbar att bygga samhället på billig naturgas, både för klimatet och för säkerheten.

Sanktioner mot Ryssland? Finsk Kärnkraft!

Sanktioner mot Ryssland ställer till det för den finska kärnkraften. Eter tio år försening gör den nuvarande  geopolitiska oron påverkan på arbetet hos Fennovoima, och kring finska investeringar i Ryssland.
Frågan om rysk kärnkraft i Pyhäjoki har fått ny aktualitet kring osäkerheten kring Rosatom ägare till en tredjedel av Fennovoima. Fennovoima ägs till över 60 procent av finska företag samlade i Voimaosakeyhtiö SF.  

Fennovoimas förberedelser för ett kärnkraftverk i Pyhäjoki har framskridit, trotts tio år av förseningar, något som borde uppmärksammas av svenska kärnkrafts förespråkare.
Fennovoima hade fått principtillstånd för att bygga kärnkraftverket både  2010 och på nytt 2014. Sedan företaget lämnat in en reviderad ansökan efter att beställa kärnkraftverket av Rosatom har kritik riktats mot beslutet. 

Nu väntar bolaget ändå på att regeringen som ska ge Fennovoima tillstånd att börja bygga. Stuk har redan en tid arbetat med säkerhetsbedömningen av  kärnkraftverket i Pyhäjoki.  Säkerhetsbedömningen  görs av Strålsäkerhetscentralen sedan är det regeringen som beslutar om tillstånd.
Arbetet på Fennovoimas kärnkraftverksområde på Hanhikiviudden i Pyhäjoki  pågår för fullt fram till idag, fast med tio års försening, mot ursprunglig tidtabell. Motgångarna för den finska kärnkraften fortsätter.  Hanhikiviudden är för övrigt ett natura 2000 område. Känns tillvägagångssättet igen med Cementa?

Oberoende av sanktioner blir det svårt för Fennovoima att genomföra sitt kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki. Fabriken där kraftverkets tryckkärl skulle tillverkas i konfliktzonen i Donetsk, kraftverket skulle förses med säkerhetsteknologi från väst. Det blir svårt för ryska Rosatom som entreprenör att nu fortsätta med bygget utifrån sanktioner mot halvledare.  Tanken att säkrhetskoponenter från väst ska används är även det et skl till att bygget av kärnreaktorn Hanhikivi 1 stoppas.

Vad händer med Putins agerande i Ukraina och sanktioner mot Ryssland?
 

Det är knappast troligt att ett undantag ges till Rosatom för ägande och bygge!

Ryssland sitter med starka kort på energiområdet. Alla länder beroende av rysk olja, gas och kärnbränsle borde få betydande signaler om att energitillförseln behöver förändras. Svenska Vattenfall var snabba med att stoppa leveranser av ryskt uran. Det är bara att hoppas på att  projekt för sol och vind forceras så att Europa får en tryggare energimarknad. Tyvärr kan det även bli så att allt blir kvar en längre tid i det gamla fossil beroendet, vilket EU kommissionen klart angett i sitt förslag om energi taxonomin i EU.

Fråga väckt i EU-parlamentet 2015

Det planerade kärnkraftverket Hanhikivi 1 i Finland skulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i Finland och Sverige.

Bottenviken är en världsunik, värdefull brackvatten‐ och landhöjningsmiljö som är mycket känslig för all miljöpåverkan. Från att ha varit en kärnkraftsfri zon i norra Europa skulle detta kärnkraftverk i Pyhäjoki förändra hela regionens framtida miljö och säkerhet.

Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av de svenska städerna Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Motståndet är starkt i både Finland och Sverige. Trots det beslutade Finlands regering den 18 september 2014 att bevilja Fennovoima det kompletterande principbeslut som företaget ansökt om.

Ryska helstatliga Rosatom är största ägaren i företaget Fennovoima. Rosatom ska dessutom bygga reaktorn och leverera ett specialbränsle som består av upparbetat uran. Den 30 december 2014 beslutade ryska regeringen att anslå 150 miljarder rubel (2,3 miljarder US-dollar) till bygget av Hanhikivi-reaktorn.

I Finland finns det i all fall en person med klara tankar, Sanna Marin.

Finland omvärderar säkerhetsriskerna med att låta ett bolag ägt av ryska Rosatom bygga en planerad kärnreaktor i landet, meddelar statsminister Sanna Marin.

Sanna Marins ställningstagande kan tolkas som att denna reaktor nu är helt avförd från att byggas ur riskbedömning och säkerhetsperspektiv av ryskt deltagande i projektet.

 

Slava Ukraini

Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL) Jag frågar därför kommissionen:

Har kommissionen tagit ställning till de negativa konsekvenserna för miljön och de säkerhetsrisker som kärnkraftverket i Hanhikivi kommer att medföra?

Anser kommissionen att det är förenligt med de gällande sanktionerna mot Ryssland att den ryska regeringen anslår 150 miljarder rubel till bygget av Hanhikivi-reaktorn?

Angående:  Kärnkraftverket Hanhikivi	Skriftligt svar

Parlamentsfrågor	6k  24k
2 februari 2015	E-001699-15
Frågor för skriftligt besvarande E-001699-15 till kommissionen Artikel 130 i arbetsordningen Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL)				1. I enlighet med artikel 41 i Euratomfördraget har Fennovoima Oy underrättat kommissionen om ett investeringsprojekt vid Hanhikivi. Kommissionen håller på att diskutera med investeraren om alla aspekter av projektet som är relaterade till målen i fördraget, som kärnsäkerhet och försörjningstrygghet. När utvärderingen slutförts kommer kommissionen att meddela Finland sina synpunkter. Enligt artikel 37 i Euratomavtalet ska Finland lämna allmänna upplysningar till kommissionen minst sex månader före ett eventuellt godkännande av utsläpp av radioaktivt spillvatten från Hanhikivi. Med dessa upplysningar som underlag kommer kommissionen att fastställa om genomförandet kan medföra kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat. Sedan kommer kommissionen att yttra sig. Medlemsstaterna måste också se till att en miljökonsekvensbedömning görs av anläggningarna(1). 2. Hittills har kärnsektorn undantagits från EU:s sanktioner mot Ryssland. Såsom anges i EU:s strategi för energitrygghet(2) bör särskild uppmärksamhet dock ägnas åt investeringar i nya kärnkraftverk som byggs inom EU med användning av teknik från andra länder än EU, så att dessa anläggningar inte bara är beroende av en enda leverantör. Därför tar kommissionen hänsyn till diversifiering och försörjningstrygghet i sin bedömning av nya investeringsprojekt. Så var fallet när Euratoms försörjningsbyrå godkände försörjningsavtalet för anläggningen i Hanhikivi. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Bryssel, 28.5.2014, COM(2014) 330 slutlig. (1) På grundval av direktiv 2011/92/EU och Esbokonventionen. (2) Parlamentsfrågor  6k  28k 28 april 2015 E-001699/2015(ASW) Svar från Arias Cañete på kommissionens vägnar Frågans referensnummer: E-001699/2015

Kärnkraftens kräftgång, åt sidan eller bakåt?

Bakslag för kärnkraften över hela världen

De senaste åren har kärnkraften globalt drabbats av det ena bakslaget efter det andra, i Storbritannien, Japan, Turkiet och Frankrike. Beställda reaktorer avbeställs, byggen försenas eller stoppas, och reaktorer stängs av för gott.

FN:s klimatpanel IPCC:s rapport önskar ökar kärnkraften med upp till 400 procent! Men så ser det inte ut i verkligheten, det stängs fler reaktorer än det byggs. Sedan 1 januari 2017 har 9 reaktorbyggen startats medan 12 stängts plus att bygget av två halvfärdiga reaktorer avbrutits.
Det byggs just nu i världen 55 reaktorer. Det låter som en betryggande framtid. Men en stor del av dessa byggen är antingen starkt försenade eller i praktiken stoppade.

Den brittiska regeringen fick lova ett garantipris på 128 öre per kWh – vilket är långt över marknadspriset på el – under 35 års tid för att få Electricité de France att ta investeringsbeslutet 2016. Det satt ändå långt inne och EDF-koncernens finanschef avgick i protest mot risktagandet.
Planen är att starta en reaktor till vid Hinkley Point, men annars verkar det brittiska kärnkraftsprogrammet ha nått vägs ände och behandlas med allt mindre respekt på de brittiska tidningarnas finanssidor.
November 2018. Toshiba ger upp sina planer på tre reaktorer i Moorside.
Januari 2019 gav Hitachi upp sitt projekt Wylfa Newydd, för två stora reaktorer. Det har då kostat 25 miljarder kronor. Hitachi tar hellre den förlusten än att riskera ännu större förluster i framtiden.
Den brittiska regeringens planer på ett stort kärnkraftsprogram har fallit samman.

December 2018 blev slutet lutet för ett planerat japanskt och franskt projekt i Turkiet, Sinop vid Svarta havet för fyra reaktorer. Prislappen sades vara 18 miljarder dollar. Men i december 2018 hade kostnadsuppskattningen ökat till 44 miljarder dollar. Japans kärnkraftindustri förlorade därmed sitt sista exportprojekt. I Japan ha försök gjorts att återstarta kärnkraften efter 2011. Av 57 reaktorer före olyckan är bara nio i drift.

December 2018 stängdes en ryska reaktorn Leningrad-1. Kärnkraften växer i Ryssland och den ryska tillverkaren Rosatom startade tidigare 2018 en reaktor i Ryssland, en i Bangladesh och en i Turkiet.
De byggs alla av ryska Rosatom med finansiering från ryska staten. Rosatom bygger (två) reaktorer i Belarus och några Indien. Även i Finland är Rosatom inblandad i ett tänkt bygge.

2006 producerade världens alla reaktorer 2661 terawattimmar. År. 2017 minskade den producerade globala kärnkraften till 2500 terawattimmar. Trotts att en hel del reaktorer tillkommer så är det ett dussin som stängs.

Det stor sorgebarnet den finska reaktorn Olkiluoto 3 började byggas 2005. Den är nu minst tretton år försenad. Den har inte levererat en enda kilowattimme under åren 2009-2020.
Försening av starten för reaktorn Olkiluoto 3 i Finland är nu uppe i 12 år och starten dröjer. Leverantör av reaktorn var ett tysk-franskt konsortium Siemens-Areva och det var det första exemplaret av deras stora mödosamt framförhandlade modell EPR, den Europeiska tryckvattenreaktorn. Den är världens största reaktormodell med 1600 megawatts effekt.
Det är en mycket komplex konstruktion och byggkostnaden har åtminstone tredubblats. Siemens lämnade kärnkraften. Franska staten fick förstatliga det redan statliga Areva en gång till. Den andelsförening som äger Olkiluoto 3 räknar med ett pris på 70 cent per kilowatt i produktionskostnad.
Skandalbygget förorsakade en tvist mellan TVO (Ägaren) och den fransk-tyska leverantören. De stämde varandra på miljarder euro. Den tvisten vann TVO som fick ett skadestånd på 450 miljoner euro. Plus 20 miljoner euro för varje månads försening från januari 2020.

Flera stora säkerhetsfrågor är fortfarande inte lösta, i Olkiluoto 3 har den finska – Strålsäkerhetscentralen, STUK meddelat. Finlands Strålsäkerhetsmyndighet. Allvarligt är att primärkylningen är osäker.
 Primärkylningen är det vatten som når kärnbränslet.
Alla frågor måste lösas innan TVO får tillstånd från STUK att ladda reaktorn.

Frågan är om Olkiluoto 3 någonsin kommer att startas! Vem köper el till ett råpris av 70 cent/KWh? Hur som helst så har reaktormisslyckandet föranlett Finland att bygga ut överföringsmöjligheterna från Sverige och Norge.