Blåst på vindkraftens fördelar!

Från Norrland  går kraftledningarna söderut, och i söder är man sur på priset.Vattnet var en gång fritt och livgivande i forsarna, nu är det byggt dammar och vattnet omvandlas till el i turbiner. Vi har vant oss vid att det endast är att slå på strömbrytaren för att  får elen till hushåll och fabriker.

Det som vi förstör naturen kring elproduktionen uppstår frågan, vad får de tillbaka till dem som lever intill kraftverksdamar och vindkraftverk?

Vattenkraftverken  är  jättelika betongskapelser som delar av  vattendraget. Vad har lokalbefolkningen att vinna på att älvarna förvandlas till livlösa diken? Vindkraftverken som håller på att byggas kommer att synas på långt håll och ljudet från rotorbladen kommer att vara märkbart över skogens ljud.

Vatten- och vindkraftsel är inne bland hipsters i södra Sverige, men enligt norrländska hippies handlar det om ren och skär kolonialism.

Elen  ger välstånd, inte där den produceras utan långt därifrån i städerna. Problemet är att kommuner där kraften produceras inte får del av välståndet!

Det behövs något som gör etablering av vindkraft till en vinnare i kommunen! 

Det enklaste vore att avsätta medel från vatten och vindkraft där den produceras. Ett förslag är en avgift 2-10 öre per Kilowatt timme som produceras. En del går till Kommunen och en del till regionen.
Fattiga men energiexporterande regioner skulle därmed få något tillbaka och möjligen bli mer positiva till vindkraft.

Skatt förkastlig! Leve avgifter!

Redan 1924 infördes bestämmelser om en särskild radiolicens och än idag är TV-innehavaren ålagd att betala en TV-licens som finansierar denna public service. Det antika systemet att utgå från bostad för avgift är tämligen föråldrat. En ensamstående ska betala samma avgift som grannens familj bestående av tio personer! Förslaget var nu inne för en förändring och  att en skatt skulle ersätta tv-licensen.  Det hela blev till en skräckupplevelse för tidigare och nuvarande Moderata ministrar. Förslaget med skatt är helt emot moderat ideologi och det är ju enklare att nu smita från en avgift än att bli tvångsbeskattad. Valfriheten ska gälla på alla nivåer och vem vill betala för något som det går att smita från är givetvis den stora valfrihetsfrågan.

Skatteupplägget var ett av det viktigaste förändringsförslaget i public service-utredning som presenterades i september. 

Nu har Kulturdepartementet meddelat att den nya skattebaserade finansieringsmodellen inte finns med när betänkandet om public service går ut på remiss. Tid kunde vara inne för en förändring till att utgå från individen. Så blev det tydligen inte utan hushåll / familj ska även framledes vara grunden för public service. Sedan 1924 har synen på bostad och familj kraftigt förändrats fast det verkar inte påverka utredningen som lever kvar i ett 100-årigt synsätt.

Beskedet i september 2012 var att Radiotjänst i Kiruna skulle läggas ned och att totalt 230 anställda förlora jobbet. Nu blir det inte så utan en orättvisa kvarstår medan anställda på public service menar att public service blir bättre om det är avgift.

Det finns anledning att fundera på vem som vinner på vad?