Uniper säljer i Sverige?

Efter att Fortum sålt sina andelar i Uniper meddelar tyska staten som ägare  kommer att sälja svensk vatten- och kärnkraft. Fortum har fram till 2026 förköpsrätt, men saknar medel.

Fortum är i ett kritiskt läge och det verkar vara mindre troligt att de kan köpa Unipers svenska tillgångar. Så, vem kommer att bjuda på dem? Kraftbolagen har stärkta kassor orsakade av den orimliga uppgången på elpriserna. Fast här verkar staten gå in med tvångsåtgärder mot övervinsterna. Hur mycket kommer bolagen att ha tillgångar för att ge sig ut på inköp av kärnkraft och vattenkraft? I nuläget verkar den nya ägaren till Uniper inte ha planer att sälja tillgångar ( delar i alla kärnkraftverk eller vattenkraftverk ) i Sverige.

Stigande räntor hög inflation och väntade regleringar verkar vara ett slalom att klara.

Den borgerliga regeringen lovar satsning på kärnkraft, frågan är bara var finns intresserade? 

Kommer borgerligheten att ge bidrag och subventioner till kärnkraft?

Att Vattenfall har framtagna planer sedan tidigare vet vi, men kommer de att bygga? 

Hur kommer de privata aktörerna kring OKG att bete sig?

Blåst på vindkraftens fördelar!

Från Norrland  går kraftledningarna söderut, och i söder är man sur på priset.Vattnet var en gång fritt och livgivande i forsarna, nu är det byggt dammar och vattnet omvandlas till el i turbiner. Vi har vant oss vid att det endast är att slå på strömbrytaren för att  får elen till hushåll och fabriker.

Det som vi förstör naturen kring elproduktionen uppstår frågan, vad får de tillbaka till dem som lever intill kraftverksdamar och vindkraftverk?

Vattenkraftverken  är  jättelika betongskapelser som delar av  vattendraget. Vad har lokalbefolkningen att vinna på att älvarna förvandlas till livlösa diken? Vindkraftverken som håller på att byggas kommer att synas på långt håll och ljudet från rotorbladen kommer att vara märkbart över skogens ljud.

Vatten- och vindkraftsel är inne bland hipsters i södra Sverige, men enligt norrländska hippies handlar det om ren och skär kolonialism.

Elen  ger välstånd, inte där den produceras utan långt därifrån i städerna. Problemet är att kommuner där kraften produceras inte får del av välståndet!

Det behövs något som gör etablering av vindkraft till en vinnare i kommunen! 

Det enklaste vore att avsätta medel från vatten och vindkraft där den produceras. Ett förslag är en avgift 2-10 öre per Kilowatt timme som produceras. En del går till Kommunen och en del till regionen.
Fattiga men energiexporterande regioner skulle därmed få något tillbaka och möjligen bli mer positiva till vindkraft.

Parisavtalet vad göra?

 

Vad behövs göras

Hur det ser ut

Elproduktion i världen fördelat på de olika källorna.

Sol
Förändring 2021 Global solenergi ökade med 23 % 2021. Det var den snabbast ökande källan till elproduktion för 17:e året i rad. Generationen ökade från år till år med 188 TWh till 1.023 TWh. Långsiktig trend Solel genererade 3,7 % av världens el 2021. Detta var en ökning från bara 1,1 % 2015, när Parisavtalet undertecknades till 3,7% 2021, dvs 336% på 6 år.


Vind
Förändring 2021 Den globala vindproduktionen ökade med 14 % 2021 och ökade med 227 TWh till 1.814 TWh. Detta var den högsta procentuella tillväxttakten på fyra år och den högsta absoluta öka någonsin. Det var den snabbast växande el-källan efter solenergi. Långsiktig trend Vinden genererade 6,6 % av världens el 2021, upp från 3,5 % 2015, när Parisavtalet undertecknades en ökning på 6 år med 189%.


Kol
Förändring 2021 Kolproduktionen ökade med 9 % 2021 till en rekord någonsin, vilket slog den tidigare rekord 2018 med 2 %. Långsiktig trend Tyvärr är kolproduktionen 10% högre än 2015 när Paris Avtalet undertecknades. Kinas kolproduktion var 33 % högre 2021 än 2015; totalen för resten av världen sjönk med 8%. Kinas andel av den globala kolkraften steg från 44 % till 54 %.

Bioenergi
Förändring 2021 Den globala produktionen från bioenergi ökade med 6 % 2021 till 646 TWh.
Bioenergin har ökat i linje med den totala efterfrågan på el sedan 2015, hålla sin andel på 2 % av den globala produktionen. I samma tidsram har solenergi fyrdubblades från 1 % till 4 % och vinden nästan fördubblades från 4 % till 7 %.


Kärnenergi
Förändring 2021 Kärnkraftsproduktionen ökade med 4 % 2021 med 100 TWh till 2.736 TWh. Frankrikes reaktorer återhämtade sig något från ett katastrofalt 2020, Japan startade om några reaktorer, och nya reaktorer kom online i Kina.
Ökningen av kärnkraftsproduktionen var mindre än den totala ökningen av el efterfrågan, så kärnkraftens marknadsandel fortsatte sin gradvisa nedgång. Det genererade 17 % av den globala elektriciteten år 2000, och 2021 sjönk detta till 10 %.

Gas
Förändring 2021 Gasproduktionen sjönk på en platå och steg med endast 1 % 2021. Den steg med 81 TWh till 6.098 TWh. Som en konsekvens, andelen produktionen sjönk från 23 % 2020 till 22 % 2021.
Gasökningen har varit långsam och obeveklig, vilket har lett till en fördubbling av produktionen från 2002 till 2020. Men med gaskrisen som slog till 2021, vilket orsakade gaspriserna som steg till rekordnivåer i många länder ökade inte El-produktionen.

Vattenkraft
Vattenkraft minskade produktionen med 2 % 2021, på grund av låg nederbörd i nyckeln länder som Kina, Brasilien, USA och Turkiet.
Ökningen av vattenproduktionen var mindre än den totala ökningen av el, så vattenkraften marknadsandelar fortsatte att minska. Den genererade 18 % av den globala elektriciteten i 2000, och 2021 hade detta sjunkit till endast 15 %.

CO2
Rekordökningen för kol, tillsammans med en blygsam ökning av gasproduktionen, betyder Kraftsektorns koldioxidutsläpp ökade med 7 % (778 miljoner ton) 2021. Det är största absoluta ökningen någonsin, och den största procentuella ökningen sedan 2010. Denna ökning följer av ett fall 2020, men det fallet var bara 3 %. Detta tar kraftsektorns utsläpp till ett nytt rekord på över 12 miljarder ton CO2, vilket slog det tidigare rekord 2018 med 3 %.

När moderaterna levererar förslag på att kraftigt bygga ut kärnkraften undrar man verkligen i vilken värld de lever? Det är rent verklighetsfrämmande med förslaget som inte kommer att ha någon inverkan på Svensk elproduktion fören i bästa fall om tio år. Kostnaderna är omöjliga att beräkna för uppförande och för olyckor.

Varför kan inte Moderaterna inse att sol och vind är framgångs möjligheterna att uppnå Parisavtalet i tid. Fortsätt att satsa på de lediga hustaken. U-landsbistånd kan enkelt bli solceller.

Ge en bonus* till kommuner som tar emot vindkraft! Först då blir vindkraften en årlig inkomstkälla i glest befolkade trakter. Sluta säga nej till alla vindplaner i moderatstyrda kommuner. Fast det är knappast något som ligger i moderat ideologi! Så för min del är inget konservativt block välkommet att styra Sverige.

*Bonus kan baseras på produktionen, tas av energiskatten som går till kommunen.

Östersjöns möjligheter för vindkraft.

Tänkta sjökablar binder samman vindparker

Östersjöns potential

Idag är Östersjöns installerade effekt 2,2 gigawatt (GW) och den totala uppskattade potentialen för grön energi är över 90 GW, för Sveriges del anges 60 GW. För att få ut det mesta av denna potential är det värt att skapa ett sammankopplat havsenerginätverk, ett effektivt sätt att koppla samman havsbaserade vindkraftsparker och olika marknader.

Ett integrerat marint energinät ger  möjligheter till nya tekniker, såsom väteenergi. Vätgas  gör det möjligt att lagra energi och vid behov överföra stora energimängder mellan länder. Svenska kraftnät deltar i planeringen.

Ett enhetligt energinät till havs göra det möjligt för utvecklare att ansluta  vindkraftsparker till havs, och möjlighet  att ansluta till det högsta prisområdet. Genom att utnyttja vindenergins totala potential i Östersjön skulle det vara möjligt att täcka en tredjedel av det årliga elbehovet i alla länder som gränsar till Östersjön.

Moderaternas tanke med 10 nya kärnkraftverk handlar om 10 -15 GW. En bråkdel av den svenska vindkraftens potential på 60 GW.

När det gäller priset för konsument så hur ska moderaterna förklara den kraftiga prisuppgången på el som med kärnkraft blir standard?

Helsingfors satsar på kärnkraft och slopar kol.

Helen  är ett kraftbolaget ägt av Helsingfors stad med planen att sluta med kolanvändning år 2029. I stället kommer bolaget att satsa på kärnkraft. Helen kommer att  stänga Hanaholmens kolkraftverk 1 april 2023 två år tidigare än planerat. Helen ökar sina andelar i kärnkraftverket Olkiluoto kraftverk beläget i på en ö i Euraåminne kommun (Eurajoki) vid Bottenhavet. 

Helsingfors ger sig nu in i en ekonomiskt osäker elmarknad. Helen väljer  nu att fokusera sin produktion på kärnkraft och köper fler aktier i kärnkraftbolaget Teollisuuden Voima Abp. I dag står kärnkraft för ungefär 20 procent av Helens elproduktion, men redan 2030 ska andelen uppgå till nästan 40 procent. Det har befarats att de kommuner som äger andelar i Olkiluoto kärnkraft kommer att drabbas av stora kostnader när de tvingas köpa El-kraft  även från Olkiluoto 3. 

Strålsäkerhetscentralen STUK beviljade den 26 mars 2021 laddningstillstånd för Teollisuuden Voima Oyj:s kärnkraftverksenhet Olkiluoto 3 i Euraåminne.  Användningen av den nya enheten anses börja vid den första laddningen av bränslet, varefter den gradvis ansluts till stamnätet för el och blir en del av elmarknaden i Finland och de nordiska länderna. Enligt företagets inleds anläggningens regelbundna kommersiella drift i februari 2022. Olkiluoto 3 reaktorn kommer genera 1.600 MW vid max effekt.

Fler satsningar på kärnkraft görs för att bolaget ska bli koldioxidneutralt. Helen deltar aktivt i utvecklingen och användningen av SMR-teknik i fjärrvärme som en del av det tvååriga EcoSMR-projektet (För att vara konkurrenskraftiga krävs att små modulära reaktorer kompenserar avsaknaden av storskalighetsfördelar genom tre huvudsakliga mekanismer – enkelhet, modularitet samt standardisering och serietillverkning).  Små modulära reaktorer (SMR) genererar effekt mellan 70-300 megawatt. 

Helen ser en potential i (SMR) kärnkraft och ett bygge av en SMR-kraftverk för fjärrvärme nära Helsingfors kan bli aktuellt på 2030-talet. Det hela känns som ett eko av Moderaternas secure reaktor för fjärrvärme som skulle placeras mitt i  kommunen. Tanken för Helsingfors del lanserades på 1980-talet men förföll. Nu är planerna åter upptagna under namnet (SMR). Det är i detta fall märkligt att kylvatten från befintliga kärnkraftsanläggningar i Sverige inte får användas till fjärrvärme utan går till att värma kråkorna. Finland satsar på ett nytt kärnkraftverk medan Sverige avvecklar de allt äldre kärnverken.

Det finns en skiljelinje mellan Sverige och Finland. Sverige satsar ensidigt stort på vindkraft medan Finland har en utbyggnad av vindkraft men även på kärnkraft. Sverige har nu ett stort överskott på EL medan Finland har ett stort underskott. Olkiluoto 3 var tänkt att komma i drift 2009 och balansera underskottet på Finlands El-marknad. I Sverige kommer en stor uppbyggnad av industri som kräver El. Det kommer att helt ändra balansen i del Svenska El-marknaden och även att minska exporten till Finland.

Vi står inför en omfattande förändring av El-marknaden. Elen kommer att användas i norr medan södra Sverige får ett underskott. Moderaterna kom i med ett lockbete till Centerpartiet om kompensation till kommuner där El-produceras. Både för vattenkraft som för vindkraft. Det är i sig positivt att de kommuner som utsattes för den stora vattenkraftsutbyggnaden nu får erbjudande om ersättning för den energi som utvinns. Skattemedel till kommunerna baserat på El-produktion skulle på ett positivt sätt ändra på kommunernas vilja till vindkraftsetableringar. Kommuner som levererar vinner ett erkännande gentemot de kommuner som anser sig skapa mervärde. Storstäderna skulle falla om de inte försågs med El utifrån hela landet. El-produktionen skulle kunna bli en del av utjämningen mellan kommuner.
 

Spännande att se vad en ny regering kan åstadkomma. Och  framför allt vad som sker med El-marknaden när Olkiluoto 3  i Finland kommer i drift och om Helsingfors satsat rätt!

Barsebäck vindelände!

 Barsebäck vindelände!

I debatten om nedsläckningen av Barsebäck 2005 höjdes röster om eländet med vindkraft. Det skulle krävas ett verk var 500 meter från Ystad till Haparanda för att ersätta Barsebäcks kraftverket. 2019 har Sverige de 4000 verk som krävdes byggts, utspridda över landet.

Vinden har helt klart vänt när den snabba förändringen av klimatet blir uppenbar för var person.

Märkligt är att vindkraft byggs där den minst behövs.

I norr där elöverskottet är gigantiskt byggs det flest vindkraft. Argumentet att vattenkraft sparas när vinden blåser och att i de befintliga ledningarna till "Skåne" transportera vind- likväl som vattenkraft är fortfarande riktig. Frågan är varför kraften ska transporteras 100-200 mil till förbrukarna i Skåne? Den mest logiska slutsats borde var att bygga där det finns behov. Det är i alla fall så som en fri marknad handlar. Nu är inte marknaden fri och lagstiftningen tvingar ingen att producera om den inte vill.

När priset för produktion överstiger intäkterna lägger Stockholms energi, Malmö och Göteborg ned sina gasdrivna kraftverk och därmed skapas en elbrist. Så regeringen och Svenska kraftnät rycker in och betalar för leveransplikt.

Vad som kan konstaterat utifrån 2019 års statistiken är att Stockholms regionen är urusla på miljövänlig el. Region Stockholm har 26 vindkraftverk att jämföra med Region Gotland som har 825. När det gäller solpaneler har Region Stockholm  5310 till nätet ansluta med en installerad effekt av 83 MW. Skulle installationsgraden i Stockholm vara lika stort som den intilliggande Region Sörmland skulle antalet installerade anläggningar behöva vara 30000 i Region Stockholm.

Ska vi då se på Skåne. Antal solcellsanläggningar 6516 med installerad effekt 113 MW. 438 Vindkraftverk med en installerad effekt 542 MW. Det bör observeras att i Skåne är mer än halva ytan inte tillgänglig får vindkraft p.g.a. restriktioner, främst militära och flyg. Skåne behöver mer än det dessa anläggningar som i snitt ger kring 300 MW.

I riket förbrukades under 2019 130572 GW El. I Stockholm 20405 GW och i Skåne 12902 GW El. Siffrorna för hur mycket el som producerades i dessa två regioner är hemliga! Vad som kan utläsas är att bristen på produktion är skriande. Det blir här ett utmärk läge för producenterna att utöva utpressning genom att stänga el-produktion. Därav följer att regeringen går in med åtgärder som inte helt hålls inom lagens ramar.

Mellan Norge och Sverige finns ett avtal att bygga ut vindkraften till att ge 20% av El-behovet 2020. Detta har uppnåtts och vindkraftsutbyggnaden fortsätter främst där den inte behövs och där protesterna inte hörs.

Vindkraften motarbetas av överklaganden och restriktioner. 

I Stockholm, Skåne och Blekinge sker även ett lokal politisk motarbeta i form av främst Sverigedemokrater och Moderater.
När det gäller solcellselen har betydliga lättnader gjorts och lokala politiska hinder har minskat. Främst enklare regler bygglov och möjlighet för anslutning till nätet.

Varför vind- och solkraft? 

De båda produktionssätten har nu nått en ekonomisk bärkraft där de är lönsamma utan stöd. Detta som upplysning för de som vill förorda de gamla lösningarna. Se bara på Finland som har två kärnanläggningar som när de kommer i drift aldrig kan uppnå lönsamhet. Finland har beslutat att renovera anläggningarna i Lovisa för drift till 2050. Det är med stor säkerhet ett mycket kostsamt beslut då alternativet med vind och sol skulle var mycket mer kostnadseffektivt.

Energimarknadens oligarker tvingas lyssna när många små producenter som kommuner, företag och privatpersoner  går in och skapar en helt ny situation på marknaden. 

Ett kreativt exempel är rävfarmen som tvingades stänga. Där sattes solceller på taket till burarna. Företagarandan skapade lönsamhet utan protester.

Energi till vilket pris?

I Sverige har röster höjts för bevarande av kärnkraften. de rostiga och all mer osäkra verken önskas bibehållas. Utan att ta hänsyn till marknaden verkar dessa förespråkar agera enögt. PRISET FÖR NY SOLEL OCH VINDEL HAR DRASTISKT MINSKAT. Priset för nu KÄRNKRAFT har drastiskt ÖKAT. HUR SKA VI BETE OSS? Marknaden har utanför den politiska svären agerat. Upptäckt att kärnkraften och fossileldat inte är lönsamt.

I den framtida el-balansen är både solel och vindkraft resurser som inte är reglerbara. När solen lyser och vinden blåser störtdyker elpriset. Detta borde vara positivt för elkunderna. Den oreglerbara vindkraften kan hundrafalt förse oss med energi fast med förbehållet att det inte alltid blåser. Solelen är idag knappt en procent av produktionen men förväntas i framtiden få en betydligt större andel. 

Kärnkraften är inte lämpad för att stå för regleringen utan här är det vattenkraften som redan idag klarar den uppgiften. För att den regleringen ska bli bättre behövs större kraftöverföring i våra stamnät. 

I Finland oroas man av nedstängning av svensk kärnkraft. Själva bygger man ny kärnkraft. Samtidigt behövs i Finland en kraftig förstärkning av överförd kraft från Sverige och Norge. Den nya kärnkraften behöver få ledningar så att den kan levereras! Från Sverige förväntas en kabel Wasa Umeå på 600MW och över Torneälven en tredje luftledning på 700MW och från Norge en lyftledning på 600MW. Allt detta som säkerhet att få kraft till Finland när det nya kärnkraftverket står klart. Givetvis kan elen gå från kärnkraftverket att täcka behov i Sverige och Norge.

Var har vi reglerbar kraft förutom i de svenska stora älvarna? När kärnkraften kom på 1970-talet lades ett stort antal mindre kraftverk ned i Sverige, dessa motsvarar ca två kärnreaktorer. En del av dessa var möjliga att delta i regleringen av el-mängden. En återställning av en del av dessa kraftverk kan ge ett bidrag till ökad reglerbar kraft. Dock är det i Norge en betydande utbyggnad av reglerbar vattenkraft kan ske. Det har till nu inte hänt då Norge idag har ett betydande överskott på el. I framtiden finns inget el-överskott! Norge kommer att få incitament och bygga ut reglerbar vattenkraften, så även i mindre utsträckning Sverige.

Det byggs kablar inte bara mellan Sverige och Finland. Det finns kabel till Lettland, Polen, Tyskland och Danmark. Kablar som överför vatten- och vindkraft mellan länderna. Ibland, mycket sällan behöver Sverige smutsig kol-el från Danmark eller Polen, fast oftast exporterar Sverige elöverskott över dessa kablar. Kabeln till Lettland har medfört att elpriset i de baltiska länderna halverats mot det pris Ryssland kräver. Kablarna fungerar som immunitet mot de ryska energipolitikens maktutövande. De norska kablarna mot Tyskland minskar det ryska inflytandet i energisektorn.

I betraktande av den svenska avvecklingen av äldre kärnkraftverk är det enkelt att konstatera att husägare sätter upp soldrivna el-paneler i en omfattning som är både bra för el-balansen som för husägarens ekonomi. Denna el som produceras förbrukas lokalt vilket klaras av befintliga nät som kan utnyttjas bättre. Utbyggnaden av vindkraft kompenserar snabbt mer än den avvecklade kärnkraften.

Ska vi vara ärliga så är det svårt att förstå de som talar om brist på EL! Denna brist finns enbart i vissa områden som t.ex. Stockholm, Malmö och Göteborg, där man lägger ner sina fossileldade kraftverk och inte ersätter dem med något bättre. I Stockholm lär det inte finns  ett enda vindkraftverk!?

Kostnadseffektiv kärnkraft!

Industrikraft och Vattenkraft gör ett utspel om kostnadseffektiv ny kärnkraft sedan ett äldre vindkraftverk tappat en rotor. Vindkraft är extremt dyr och helt onödig i termer av effektivitet, kostnader och energiförsörjning.

Erfarenheter från Finland visar att ny kärnkraft inte bara är fullständigt oekonomiskt och oproportionerligt dyrt. Konstruktionen av Olkiluoto 3 skulle kosta 2.5 miljarder Euro, men det senaste budet landar på nästan 6 miljarder Euro. Samtidigt har byggtiden mer än dubblerats och satsningen har fullständigt slagit undan fötterna på utvecklingen av förnybar energiteknik. Var slutnotan och färdigställandet landar vet ingen endast att all ny energiproduktion blir dyrare än redan byggd kraft. De nya kärnkraftverken i Sverige beräknas optimistiskt kosta mellan 40-60 miljarder kronor, helt i paritet med slutnotan för Olkiluoto 3. Tokstads planerade kärnkraftverk ska nu tvingas till dyra försäkringar. Risken vid en hårdsmälta kan tvinga Tokstad i konkurs. 15 miljarder eller inlösen av Tokstad vill den bakåtsträvande allinsen tvinga på Tokstadenergi.

Ny kärnkraft dras med exakt samma problem med radioaktivt avfall, uranbrytning och strålningsrisker som de gamla. Dessutom är vindkraft med kringflygande rotorblad helt onödig. Den vindkraftsutbyggnad som görs i Tokstad är så liten att den i framtiden knappt kommer att täcka 20% av El-energin.

Det enda vi vet är att miljöproblemen garanterar att det blir ett långsiktigt hållbart energisystem som ger en rad samhälleliga fördelar.