SSAB byggeg nytt i LULEÅ!

SSAB har nu bestämt sig för att går vidare med  planen att bygga en fossilfri stålfabrik i Luleå. Enligt SSAB:s pressmeddelande beräknas den totala investeringen i Luleå uppgå till cirka 5 miljarder. Det nya stålverket väntas vara i bruk mot slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år senare. Miljötillstånd väntas mot slutet av 2024, men vad säger regeringen. Investeringen är ett steg i SSABs strategi att etablera en ledande position inom utsläppsfritt special- och premiumstål. Hittills har SSAB ingått 55 partnerskap med ledande kunder för fossilfria och zero stål.

Planskiss Luleå. Källa: SSAB

Bygget i Luleå är planerad att vara klart vid slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år senare. Stålverkets kapacitet beräknas vara cirka 2,5 miljoner ton stål per år. SSAB valde mellan att investera i Luleå eller Brahestad i Finland. Valet gör att stålverket i Brahestad försenas i sin omställning till fossilfria och zero stål.

SSAB tog beslut 2023 att ställa om stålverket i Oxelösund till fossilfri produktion fortlöper enligt plan efter att tillstånd att bygga en luftledning från Flen blivit klar. Investeringarna kommer att minska Sveriges koldioxidutsläpp med 7 procent i Luleå och 3 procent i Oxelösund. Att Luleå blir tvåa i omställningen beror på rent affärsmässiga grunder.  En realitet är att stålverket i Brahestad har en betydligt mer avancerad utrustning som går att producera med lönsamhet ytterligare en tid.  Omställningen av Brahestad i Finland till fossilfria och zero stål försenas något.

Att investeringsvalet föll på Luleå beror på ekonomiska överväganden och det faktum att stålverket i Brahestad har mer avancerad utrustning i bättre skick, och kan köras längre. Fabriken i Luleå är planerad att starta sin verksamhet vid slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år  senare, 2029. Stålverkets  kapacitet beräknas vara cirka 2,5 miljoner ton stål per år.

Både Luleå och senare Brahestad kommer att omvandlas till fossilfria fabriker – investeringsbeslut som tagits bestämde ordningen att Luleå kom före.

Hur kommer ministrarna Bush och Pourmokhtari att förse Sverige och Norrbotten med tillräckligt med EL 2028? Räcker det med att vifta med en "Bush" korv eller att det löser sig någon gång i framtiden "Pourmokhtari" , som verkar vara regeringens signum? Det är  fyra år till start, knappt om tid innan stålverken för fossilfria och zero stål behöver enormt mycket EL!

Strategin som den nuvarande regeringen har är att försvåras för vindkraftsel och samtidigt tala sig varma för utopin med kärnkraft som lösning. Vindkraften byggs ut utan skattemedel medan kärnkraften, redan uttalat ska få 400 miljarder, av skattemedel, i stöd. Att regeringen fokuserar på att bygga ut elnätet med förhoppningen att göra skåningarna nöjda är ingen lösning på att det finns el till stålverkens  fossilfria och zero stål. Inget kärnkraftverk finns klart till 2028, medan vindkraften på Långgrund som regeringen beslutat förbjuda, hade motsvarat 1 1/2 stort kärnkraftverk, hade varit  färdigt 2028. Dragkampen om säker och billig el blir en kamp mellan norr och söder. Att skylla på Socialdemokraterna och Miljöpartiet lede inte framåt. Det verkar som om nuvarande regering tagit det felaktiga beslutet att prioritera el till söder, hellre spettekaka än exportinkomster. Tänk bara på hur dubbelspår på malmbanan hanteras eller tågbanor söderut för exportindustrin i norr!

 

Jag och min AI har förslag, mest är det AI:

Ministrarna Bush och Pourmokhtari skulle behöva arbeta med en strategi för att tillhandahålla tillräckligt med elektricitet till Sverige och särskilt till Norrbotten år 2028 för att stödja SSAB:s planer för nollutsläppsproduktion av stål.

Att investera i energilagringstekniker, såsom batterilager  för att lagra överskottsel under perioder med låg efterfrågan och sedan frigöra den när efterfrågan är högre, skulle underlätta el-balansen

Angående regeringens strategi kring energipolitik finns en utmaning i att balansera olika intressen och prioriteringar. Att främja både förnybar energi och kärnkraft samtidigt som man hanterar infrastrukturfrågor och geografiska skillnader i elförsörjningen. Det är viktigt att regeringen  utveckla en hållbar och diversifierad energimix för  Sveriges långsiktiga och ökade energibehov, gärna tillsammans med Socialdemokraterna  och det omgående.

Tok och AI

Kärnkraft TT:s enkät!

Nu har det blivit debatt om var kärnkraftverk skall byggas. Argumentet att det är bra med vindkraft men inte här, har hitintills hörs  tydligt i debatten. Även bland de kommuner som i TT:s enkät antyder svaren att egentligen tror vi inte att vår kommun är lämplig. Fast vi vill inte stå i vägen för framtiden. Typiska politiker svar, till intet förpliktigande,  dyker upp när svaret ja möter motstånd.

Det var pinsamt att se Ebba Rusch svamla om elbehovet när tre industriella tungviktare, Martin Lindqvist, vd SSAB, Peter Carlsson, vd Northvolt, och Henrik Sjölund, vd Holmen  beskrev sina akuta behov av el i TV:s Agenda. Vindkraft kan byggas nu om bara tillstånds processerna kortas. Programledaren fick avbryta Ebba Busch när hon svamlade och inte svarade på frågorna hon fick. För övrigt såg hon mest besvärad ut när industrin efterfrågade vindkraft nu, och inte kärnkraft någon gång i en odefinierad framtid.

I tankarna runt SMR reaktorer så är de mest optimistiska saliga i sin tro att den första skall  stå färdig 2028. Ekonomiskt skulle de inte vara LÖNSAMMA om de inte får leverera fjärrvärme. En sak som hittills inte varit tillåtet att använda fjärrvärme från kärnkraft utan endast tillåtet till att värma upp havet. I den ekonomiska kalkylen gäller en placering nära en storstad för att fjärrvärme skall bli realistiskt. Det gäller för den tänkta kärnkraften att den ska ligga nära en stor elkonsument samt att den ska kunna leverera fjärrvärme. Då blir det de 10-20 största kommunerna som blir aktuella för ny kärnkraft.  

Är det någon som tror att  motståndet därmed kommer att utebli?

Ranglande runt i juridiska processer i 10 -15 år är att förutspå, allt i Slottsavtalet och SD ökenvandring. Vem vet vem som har makten om 15 år?