Hur kusligt upprepas den Sovjet / Ryska krigskonsten idag?

Hur kusligt upprepas den Sovjet / Ryska krigskonsten idag? 

För människor som 1940/45 flydde från Baltikum växer traumatiska minnen åter till liv. De som har upplevt den sovjetiska ockupationen i Baltikum ser verkligen paralleller med vad som sker i Ukraina. Rysslands anfallskrig framkallar smärtsamma minnesbilder och vi förnimmer en diktators vanföreställningar. 

Sovjet terror bombade de Baltiska länderna både i februari och mars 1944 där civila var målet och motivet var att sätta skräck i befolkningen. Bomber fälldes i Estland, Tartu, Tallinns  gamla stad och i Narva där hela barockstaden från 1600-talet utplånades.  Liknade aktioner ägde rum i Lettland och Litauen. Vilken regim bombar medvetet  de som betraktas som ”den egna befolkningen”? Efter kriget var det självklart för de sovjetiska myndigheterna att lägga skulden för tilltaget på de tyska trupperna.
Vi ser  att nu tillämpas samma terrormetod av de ryska styrkorna mot ukrainska städer. Civila mål blir bombernas offer. Ukrainska daghem, seniorhus, operor, teatrar, sjukhus och bostäder får ta del av ryska missiler,  med någon förklaring att det någon gång sets militär i området. Samtidigt hävdar den ryska  propaganda att det är ukrainarna själva som bombar sina städer och tar livet av sina egna medborgare.

Historien upprepar sig. Sovjetiska skapade speciallagar där varje medborgare i tidigare självständiga staterna förklarades som SOVJETS FIENDE. Det var helt legitimt att deportera hundratusen civila från Baltikum till sibiriska fång- och arbetsläger mellan 1940 och 1953. Nu, 80 år senare upprepas samma beteende av den ryska ockupationsmakten i Ukraina. Redan har Ryssland deporterat  minst 2 miljoner  ukrainska medborgare till Rysslands östligaste trakter. Ryska myndigheter hävdar att 2,3 miljoner ukrainska medborgare ”har sökt sin tillflykt” i Ryssland. Ukrainska barn adopteras av ryska familjer. Samma metod som användes mot minoritetsfolk i Sovjet. Ur Finskt perspektiv kan behandlingen av (finska inkeriläinen), ingermanländare uppmärksammas. De förflyttades in i Ryssland där de skulle russifieras. Ukrainarna som deporteras ska mista sin identitet och bli ryssar!

De sovjetiska soldaternas massvåldtäkter av tyska kvinnor 1944/45 blev inte straffad utan fungerar som en handbok för de ryska styrkor som nu upprepar samma  krigsbrott i Ukraina 2022. De som utfört hemska övergrepp belönas med medaljer. Ska vi betrakta alla sovjetiska veteraner som är överhängda med medaljer att många av dem är belöning för vidriga händelser?

Den ryska propagandan hävdar att det inte är Rysslands fel att det pågår ett krig i Ukraina. Retoriken för maktövertagande är densamma som de skenhändelser som genomfördes 1940. Fria val var en valsedel med endast ett budskap.På så sätt nåddes 100% enighet. Nu heter det att invånarna i Donbas och Cherson längtar efter att ”enhälligt” få bli en del av Ryssland.

Hur var det med den sovjetarmens förbrytelser. Blev någon straffad, NEJ. Däremot mottog de skyldiga militära utmärkelser. Samma sak upprepas nu i Ukraina där våldtäktsmän  får mota utmärkelser, för vad? De sovjetiska krigsförbrytelserna utreddes aldrig då Sovjet tillhörde segrarmakterna. Inte heller nu finns det några förhoppningar att ryska krigsförbrytare kommer att straffas.

Riktiga sanna händelser är viktiga  i det demokratiska samhällsbygget. 

Diktaturer  skriver om sin historia med de lögner som passar diktatorn för att dölja verkligheten.

Drönar över kärnkraftverk!

Drönare flög över kärnkraftverk och slottet!

15 januari i stark blåst observerades drönare över kärnkraftverken och det kungliga slottet. Det är med förvåning att konstatera att åter igen har den svenska naiviteten att lagar och föreskrifter ska följas haft ett ståtligt nummer om naivitet.

Från oppositionspartierna mumlas att regeringen på någon fråga varit otydlig och röst på KU granskning hörs. Är det inte läge att visa samstämmighet inför det som hänt? Var det ett test från främmande makt eller från planerat terrorattentat.  Som vanligt visar det sig att ingen har tänkt tanken, att beredskapen var obefintlig. Är det så vi ska säga att kärnkraften är säker när det är möjligt att flyga in med drönare i förbjudet område?    
 
Samtidigt observerades objekt i luften kring kärnkraftverken! Vad får det för konsekvenser om någon illasinnad samtidigt ser till att stoppa el-leveranerna från kärnkraftverken. Det kan ju inte annat en betraktas som totalmörker över stora delar av landet. I värsta fall över stora delar av Norden.
I en tid när försvaret höjer beredskapen förblir kärnkraftverken sårbara mål. Borde det inte införas bättre skydd av kärnkraftverken?
Polisen har inte någon misstänkt. Byråkratin följa och papperskvarnarna mal ned att  upprätta anmälningar om obehörigt tillträde till skyddsobjekt, brott mot luftfartslagen och olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Händelsen skapar onekligen  spekulationer om vad det inträffade har för betydelse.  Att incidenter med drönare  förekommer från tid till annan är knappast lugnande för spekulationerna om varför det som nu skett har hänt.

Bolsjeviken ska begravas.

Ryska ortodoxa kyrkan anser det nödvändigt att begrava kvarlevorna av Vladimir Lenin, ledaren för bolsjevikkuppen i Ryssland.

Kyrkan har en kritisk inställning till både Lenins kvarlevor och hans mausoleum.  Men hur ska det kyrkliga tillvägagångssättet tillämpas på en begravning nu? 

Det finns de i kyrkans kretsar de som starkt motsätter sig att Lenin visas upp i mausoleet. De säger att den ryska ortodoxa kyrkan ska kritisera spektaklet med likuppvisningen och kräver att den upphör. Speciellt eftersom det är en kommunistisk parodi på okränkbara heliga reliker. 

Lenins balsamerade lik hålls i mausoleet på Röda torget i Moskva. Kroppen har varit på restaurering flera gånger sedan 1924, då Lenin dog. För tillfället är cirkusen stängd. Fast de troende vill fortsätta vallfärda.

Det är hög tid att denne kommunist får en begravning då kommunismen officiellt inte råder i Ryssland. Och ingen ser något skäl till att fira denna diktators dödsdag 100 år. I ljuset av hur många människor som blev offer för den terror som hans efterföljare Stalin fortsatte med.

Statsterorist Myrdal?

Åter dags att hedra en statsterorist.

Jan Myrdals stora pris - Leninpriset  tilldelas en författare eller konstnär som verkar i Jan Myrdals samhällskritiska och upproriska tradition. 
det är en sorg att ett pris ges i namn av en massmördare. Det finns ingen anledning att ge ett pris med namn av en en person som var bärare av den marxistiska tanken om nödvändigheten  att 10% av befolkningen ska likvideras för att det kommunismens samhällsbygget ska fungera.
Lenin påbörjade projektet som övertogs av kamrat Stalin. Därefter skedde utvecklingen i en allt mer gräslig utveckling. Lenin har anklagats för grymhet och hänsynslöst maktbegär. Lenin levde enkelt i sitt dagliga liv. Han åt på tsarens silvertallrikar men maten var enkel liksom den lilla våning i Kreml. Där luktade det alltid kattpiss från Lenins älsklingsdjur.
Lenin har gått anmärkningsvärt fri från skuld i mången skildring av Sovjetunionen. Han visar också att det inte bara är i mer yttre vänsterkretsar som skulden har koncentrerats till Stalin

Våld och andra illdåd har också ursäktats som ”nödvändiga steg på vägen” mot den kommunistiska ideologiska grundtanken om förtryckets och klassamhällets upphörande och om framtida jämlikhet.

Den konfliktorienterade grunden i kommunistisk ideologi tål inte ljuset.  Lenin var obestridligen högst aktiv ledare för en mördande statsterrorism som präglade det revolutionära Ryssland och det tidiga Sovjetunionen. Lenin lade den institutionella grunden som kom att blomma ut i den terror som fullbordades av Stalin och släckte, ingen vet säkert, 30-50 miljoner människors liv.

Historikern Robert Conquest skrev 1966  ”The Great Terror”, som  handlade om att dissekera sovjetkommunismens baksidor. Conquest pekade där på kontinuiteten mellan Lenin och Stalin.
Jan Myrdals stora pris ges namnet Leninpriset. Detta  trots att kunskapen om vad denna man och det system han var ledare för i grunden föraktade människovärdet.

Jan Myrdals stora pris - Leninpriset instiftat 2009 till minne av en massmördare!

Norge

Ett yrvaket samhälle följer med förskräckelse rapporteringen från Norge. Våra tankar finns hos offren, anhöriga och hos hela det norska folket. Det finns många frågetecken om vad som har hänt. Angrepp riktade sig mot ungdomar och mot hela det öppna samhället. I sådana här stunder är det av stor vikt att arbeta mot att våld och terror aldrig får fotfäste i vårt samhälle.

Det är likväl av vikt att alla har rätt att framföra sin åsikt även om åsikten inte gillas av alla.