Tidöpartienas skygglappar om kärnkraft

Elpriserna svajar! I  Sverige varierar de mellan minus 60- och plus 250 öre/kWh. Med regeringens skattehöjning med förslagsvis 2 öre/ kWh, till en början,  med införande av ny kärnkraft. Utredningen som presenterats av Mats Dillén har enbart till uppgift att ta fram finansieringen av ny kärnkraft. Som förväntat är det privatkunderna som ska betala vad som i marginalerna på promemorian kan framstår som en felinvestering. Dåliga investeringar beslutas när räntan är låg, och det är det som hela planen går ut på. Trotts detta råder stor tveksamhet bland investerarna. Givetvis kommer de att kräva mer när regeringen nu visat sin svaghet i något som framstår som  profilfråga och ett dumt projekt, iscensatt av Tidöpatierna.

Ebba Buschs vilja med ny kärnkraft är helt styrande, undrar hur många falukorvar som får strykas av den ensamma mamman som nu får ytterligare skattsökning på elen? Två öre kommer inte att räcka utan det är oftast så att när en skatt införs så kan den enkelt öka när riksdagen redan har infört den.
Förutom osäkerheten av vad ett bygge kommer att kosta, ofta stiger kostnaderna jämfört med den ursprunglig "glädjekalkylen", har en ökning med 50% redovisas i osäkerhetsbedömningen, verkligheten kan kostnaden bli betydligt större.

Vad är då alternativet?
Industrin vill ha mer vindkraft vars pris per kWh stadigt sjunker. Priserna på solelsproduktion sjunker. Kraftiga subventioner till husägare. På så vis kan priserna bli rörliga och slå igenom på timbasis väldigt fort. Batteripriserna sjunker. Nu Eftersträvas 15 minuters priser, nytt EU direktiv.
Hur får vi stabilare elpriser? Vi vet redan att priset för sol, vind och batterier sjunker. Bristen som finns kvar är regleringen av eltillgången. Regeringen försöker i allt de säger påstå att kärnkraft är reglerbar. Ser vi till hur kärnkraften använts är det påstående om reglerbarhet en uppenbar lögn, den körs för fullt hela tiden och reglering ser enbart med några procent från max produktion. 

-Fjärrvärmesystemet: kraftvärme kan bidra med en del el.

-Vätgaslager kan gå in när det krävs, se satsningen i norr på vindkraft/vätgas. Historiskt har gaspriset i Europa varit en av de viktigaste prisdrivarna för elen. Det kan kännas underligt när vi nu inte har någon fossil gaskraft i Sverige.

-Till sist så har vi batterilagring, där har redan en rad operatörer funnit dem lönsamma. Ladda batterierna när det är lågpris ge tillbaka när behov och pris är högre. Enkelt eller hur.

Så det är uppenbart att om viljan och klarsynthet finns, behövs ingen kärnkraft och vi slipper onödig Moderat skattehöjning på elen. Ensamma mamman kan köpa några falukorvar extra, det du Ebba!

Det finns saker att tänka på som privatkonsument om man vill ha koll på sin kostnad för elen.
En vanlig elanvändare bör ha i åtanke att elpriset varierar timme till timme, snart per kvart. Det bästa sättet att minska sina elutgifter är att vara flexibel utifrån priset, och till exempel tvättar när priset är lägre på helgerna. Då kan man spara mycket pengar. Men det förutsätter att man har eller skaffar ett tim baserat avtal.

Tidöpartienas skygglappar är strålande i sin brist på verklighet!

Kärnkraften enligt Tidöpartierna!

 Nu när OS när slut kan vi återgå till viktigare saker

Den 12 augusti ska vi medborgare få lösningen på ny kärnkraft. Vem som ska betala har varit svår nöt för regeringens ambition att till varje pris bygga ny kärnkraft. Nu väntas en utredning ge svar på flera frågor hur kostnaderna sa fördelas.

Carl Berglöfs uppdrag som nationell samordnare för ny kärnkraft är den enda vägen förespråkare för hur nya reaktorer kan bli verklighet. Regeringens uttalade ambition är att till 2035 ska bygget stå klart.

Nu förväntas regeringskansliet presentera hur det ska gå till då finansmarknadsminister Niklas Wykman och utredaren Mats Dillén ska redovisa  förslag på finansieringsmodeller och riskdelning som bygget av nya reaktorer har.

Den tyngsta frågan kring investering har kärnkraft hamnat i bakvatten, hur det ska gå till när utvecklingen av vind- och solel rusat vidare med allt lägre kostnader och större tillförlitlighet. För att nå klimatmålen menar regeringen att det behövs en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion, framförallt kärnkraft. Trots att optimisterna anser att det hänt för lite i frågan och merparten av de kunniga anser att kärnkraft är fel väg.

Tidöparatiernas frustration kring hastigheten kring utbyggnad bromsas av frågan, vem ska betala?

Finansminister Elisabeth Svantesson är, inte förvånande, helt övertygad om att ny kärnkraft kommer att kosta. Den stora nyheterna vi kommer att få svar på är vem som får stå med notan. Det troliga är att et är skattebetalarna som står för huvuddelen av riskerna medan kapitalet tilldelas vinsterna. 

Den geniala lösningen är att ny kärnkraft får ett fastpris på sin levererade el. Och det kan bli hur högt som helst, man brukar tala om är Contract for Difference, CFD, och mellanskillnaden för kärnkrafts kostnad står givetvis konsumenten för. Det kan bli en mycket dyr affär. Fast Tidöpartierna är tyvärr låsta i den enda vägen utan tanke på kostnaderna. Det är inte heller de som betalar!

Mats Dilléns uppdraget har varit att analysera och föreslå olika modeller för att finansiera kärnkraft, men också att ”föreslå en tids- och aktivitetsplan för att införa föreslagna modeller”.

Vad händer???

Kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja brinner! Brinner det även under fötterna på SD och Tidöpartierna?

 

Vad kostar Rysslands krig?

Vad är kostnaden för Rysslands krig?

Ryssland avslöjar inte sina militära förluster däremot visar officiell statistik  på att hundratusentals soldater har skadats.  "Enbart enligt ryska pensionsdata ökade antalet funktionshindrade män med 30 procent eller 507 000 personer under 2022-2023”.
Enligt Pentagon beräkningar har omkring 66 000-88 000 ryssar dött på fronten. De få uppgifter som finns är från  Ukraina är att till februari 2004 meddelade  Volodymyr Zelensky att 31 000 ukrainska soldater hade dött i kriget med Ryssland. 

Ryssland lider förluster och är i behov av mer kanonmat, och Moskva rekryterar soldater med allt aggresivare metoder. I maj 2022 godkändes en lag som tillåter personer över 40 att "gå med i" armén. I juni 2023 höjdes denna ålder till 50 år. Fram till 55 års ålder kan män som gjort värnplikt kallas in. Åldersgränsen för officerare har höjts till 70 år.
Kriget slår hårt mot Kremls plånbok när Ukraina  attackerar Rysslands oljeinfrastruktur. Ukrainas attacker på ryska raffinaderier kan ha minskat  oljeraffinaderiers produktion med mer än 15 procent. Exportförbud av vissa produkter har införts.

Vad kostar skadade soldater Ryssland? En ung skadad person med framtida begränsad arbetsförmåga och höga sjukvårdskostnader kommer under lång tid framöver behöva samhällets stöd. Frågan är om stödet kommer skadade till del! Av historien lär vi att militären har prioriterats i Sovjetunionen och framleddes kommer att prioriteras i Ryssland. Den elaka fienden NATO ställer till det för varje tanke på militärexpansion av Ryssland.

Kommer de att lugna ner sig? Den frågan är svår. Historiskt har Ryssland expanderat, som mäktigast var det efter andra världskriget. Sedan kom militärkuppen 1991.  Sovjet föll samman i 15 självständiga länder och sovjets lydstater i Östeuropa blev fria. Efter det har Ryssland fört krig eller militärt invaderat delar av de nybildade självständiga länderna.
 

Hur kan  små länder stå emot en aggressiv  militärmakt som Ryssland. Ukraina behöver allt stöd som kan uppbringas!

Sjukhusfabrik eller mobiltelefonläkare?

Sjukhusfabrik, mobiltelefonläkare eller nära omsorg?

Sjukvården har på några få årtionden genomgått stora förändringar. Allt sker med allt högre fart. 
Senast tillskottet är läkaren i mobilen. En helt ny möjlighet och ett sätta att för en liten insats tälja guld ur det skattefinansierade vården. Politiker på olika nivåer verkar inte förstå vad det är för drake de släpper lös att dränerar ekonomin i sjukvården.

Från Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer ständigt signaler om nedläggningar av akutsjukhus och vårdplatser. Både Socialstyrelsen och Läkarförbundet frågar sig om nedläggningar av sjukhus och vårdplatser hotar läkarnas privilegierade ställning. Det behövs mer av mänsklig omtanke och empati utan rätt behandling”. Det löpande bandet och ”sjukhusfabriken” är  kostnadseffektiv men är det det vi  medborgare förväntar.

Läkarnas privilegierade ställning är unik där de som  den enda yrkesgruppen i stort själva bestämmer när de vill arbeta skapar en kostsam ineffektivitet i den normala sjukvårdsdriften. En jourhelg och läkare kompar i en vecka då övrig personal finns på plats medan verksamheten kan vara stillastående.

Landstingspolitiker försöka få effektivitet och genom att skilja planerad och akut verksamhet. Då går det att mer strukturerat schemalägga personalresurserna. 

Det finns dock gränser för hur mycket man kan planera och förkorta vårdtiderna. Tanken att koncentrera verksamhet till ännu större och sjukhus utan att tänka på hur långa sträckor patienten kan transporteras till sjukhus eller mellan sjukhus förskräcker.

De senaste årtiondenas stora förändring är att närsjukvården byggts ut. Det har också blivit vanligt att vårdcentraler företar enklare operationer. Avsikten är givetvis att avlasta akutsjukhusen så att dessa kan koncentrera sig på akut och specialistsjukvården. 

Det politiska beslut att vårdsökande får garantier  att bli behandlad inom viss tid. Det gäller därför för sjukvården att anpassa sig till kötider före patientens behov.

40 akutsjukhus har lagts ner sedan 1980 samtidigt det försvunnit 10.000 vårdplatser. Med bara 2,1 sjukhusplatser per 1.000 innevånare har Sverige minsta antalet sjukhusplatser per capita i EU och ståtar med galopperande  överbeläggningar.

Frågan är om det räcker med specialiserade operationsknivar, avancerade röntgenutrustningar, mediciner och fler ambulanser. Det stora bekymret är att vi i Sverige endast utbildar var tredje läkare som får svensk legitimation. För att klara framtiden behövs en ökad utbildningssatsning där läkarprogrammet, från dagen nivå, behöver mer än fördubblas. 

Tillgängligheten anses ofta brista. Med mobilen och en doktor i andra änden förändras i grunden hanteringen av vårdbesöket. Vore det inte det naturliga att landstingen tar tag i frågan och själva utvecklar förmågan att snabbt nå en läkare i mobilen. Ersättningarna för fem minuters möten bör vara annat än vid ett personligt besök. Men mobilen är knappas en ultimata lösningen för multisjuka och de som är för sjuka att hantera mobilen.

Kostnaderna för allt som kan göras kommer alltid att överstiga kostnaden för vad som görs. Vårdorganisation behöver bli bättre på att se hela människan så att ingen behöver flyta omkring utan att något görs. Kan tomgångskostnaden minskas med korta mobilbesök är en oerhört stor vinst möjlig att uppnå.

Peninghantering en social vattendelare!

Bankomatkorten togs bort vid årsskiftet. Tyvärr får inte människor med betalningsanmärkningar ersätta bankomatkorten ett betalkort eller konton med internetanslutning. Det betyder att personer med betalningsanmärkningar inte har tillgång till uttagsautomat eller internet för att hantera pengar och räkningar. De blir hänvisad till bankkontoren för att sköta ekonomin. Bankerna tar 50 kr för varje räkning samt uttag. Samla Dina räkningar samt uttag av inkomst och börja räkna. 5 räkningar plus uttag = 300 kr per månad. Pengarna får Du dessutom ha i madrassen om Du inte vill betala 50 kr varje gång Du behöver pengar.

Detta är en mycket kostsam diskriminering och påstås beror på att EU i sitt samarbetesprojekt om lika betalkort för alla medlemsländer det s.k SEPA skulle ha förbjudit nationella kort som bankmatkort.
Detta är dock inte sant.

Den vanligaste anledningen till betalningsanmärkningar är sjukdom, skilsmässa och arbetslöshet som når rekordhöga nivåer. Det är en halv miljon människor med betalningsanmärkningar som nu systematiskt riskerar att hamna utanför banksystemet, maktlösa utan möjlighet att bestämma över sin egen ekonomi annat än till en väsentligt högre kostnad. En halv miljon sitter fast hos kronofogden av dessa är över 10 000 ungdomar som aldrig får använda en bankomat eller få ett konto.

I Moderaternas och Socialdemokraternas älskade EU-värld, får du skylla dig själv om du blir sjuk eller arbetslös. Samtliga riksdagspartier röstade under sommaren 2010 för att EU-medlemsskapet skrivs in i Sveriges grundlag, vilket innebär att Sverige som självständigt land upphör och lämnar över makten till EU-projektet.

Tolkningen av vad denna kort-lag innebär för medborgarna kan ta sig underliga former när den ska ut i verkligheten.
I DENNA VÄRLD KAN INGEN HÖRA DIG SKRIKA, EFTERSOM INGEN BRYR SIG LÄNGRE!

Sjukhusfabrik?

Sjukhusfabriker eller nära omsorg?

Sjukvården har på några få årtionden genomgått stora förändringar. Allt sker med allt högre fart och precision. Allt talar för att förändringarna kommer att fortsätta och inte stanna vid dagens förhållanden.

Från Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer nu signaler om att ytterligare nedläggningar av akutsjukhus kan väntas och att ännu fler vårdplatser på de som blir kvar komma att försvinna. Både Socialstyrelsen och Läkarförbundet frågar sig om nedläggningar av sjukhus och vårdplatser hotar läkarnas privilegierade ställning. Det behövs inte minst mer av mänsklig omtanke och empati än att ”patienten inte blir frisk av att ligga i en säng utan av att få rätt behandling”. Föreställningen om det löpande bandet och ”sjukhusfabriken” är möjligen kostnadseffektiv men är det det vi som medborgare förväntar oss.

Läkarnas priviligerade ställning där de som snart den enda yrkesgruppen i stort själva bestämmer när de vill arbeta skapar en kostsam ineffektivitet i den normala sjukvårdsdriften. En jourhelg och läkare "kompar" i en vecka då övrig personal finns på plats medan verksamheten kan vara stillastående.

Landstingspolitiker försöka få effektivitet och genom att skilja planerad och akut verksamhet. Då går det att mer strukturerat schemalägga personalresurserna. Det finns dock gränser för hur mycket man kan planera och förkorta vårdtiderna. Tanken att koncentrera verksamhet till ännu större och sjukhus utan att tänka på hur långa sträckor patienten kan transporteras till sjukhus eller mellan sjukhus förskräcker.

De senaste årtiondenas stora förändring är att närsjukvården byggts ut. Det har också blivit vanligt att vårdcentraler företar enklare operationer. Avsikten är givetvis att avlasta akutsjukhusen så att dessa kan koncentrera sig på akut och specialistsjukvården.

Det är ett politiskt beslut att en patient nu kan få garantier för att bli behandlad inom viss tid. Det gäller därför för sjukvården att bli bättre på att ta hand om dem som inte kan planeras olycksoffer, hjärtpatienter och andra.

39 akutsjukhus har lagts ner sedan 1980. Under samma tid har det försvunnit nästan 10 000 vårdplatser. Med bara 2,1 sjukhusplatser per 1000 innevånare har Sverige minsta antalet sjukhusplatser per capita i EU. Resultatet med överbeläggningar syns tydligt vid kriser som vid en ihållande värmebölja eller köldperiod.

Som förutsättning för en ytterligare minskning av sjukhusplatserna anger SKL att ambulansverksamheten behöver förbättras. Det behövs flera ambulanshelikoptrar, samarbetet mellan landsting/regioner och kommunerna kring hemtagning av färdigbehandlade.

Frågan är om det räcker med specialiserade operationsknivar, avancerade röntgenutrustningar, mediciner och fler ambulanser. Det stora bekymret är att vi i Sverige endast utbildar var tredje läkare som får svensk legitimation. För att klara framtiden behövs en ökad utbildningssatsning där läkarprogrammet, från dagen nivå, behöver mer än fördubblas.

Kostnaderna för allt som kan göras kommer alltid att överstiga kostnaden för vad som görs. Vårdorganisation behöver bli bättre på att se hela människan så att ingen behöver flyta omkring utan att något görs. Kan tomgångskostnaden minskas är en oerhört stor vinst möjlig att uppnå.