Människa (subjekt) eller en vara (objekt) i valbåset!

”Sven-Eric Liedman: Miljöpartiet är det enda parti som behandlar oss som medborgare”, skrivet i DN kulturdebatt 26/7.

Sven-Eric Liedman: anser att för de andra partierna är väljarna bara en köp och sälj vara. Inför de utmaningar med klimatet som vi uppenbart står inför handlar det att köpa väljarstöd. Det handlar om att på olika utspel förklara varför just du ska köpa vår politik. Ytterst handlar det om att du ska kunna fortsätta som vanlige och görs det du tycker är rätt för dig.

Det är en ytterst kortsiktigt budskap som syftar till att just du ska lockas att välja de partier som hägrar efter makten. Klimatproblematiken tar vi hand om gång i framtiden och helst efter vår- eller nästa valperiod. Under tiden blundar vi politiker och kör på som vanligt. Blundar gör vi för att inte se det stup som vi närmar oss med väldig fart. Förhoppningen är att det inte finns något stup att oroa sig för, det nås ju inte under denna valperiod, sedan kan allt kvitta, för jag har uppnått min guldkantade pension! Så sarkastiskt kan politikeransvaret beskrivas. Ett ansvar som upphör när valperioden avslutas. 

Ska vi ha det så?

Sven-Eric Liedman analys av partisystemet är träffsäker och han är en av många som undrar. Väljarkåren köps med olika utspel där plånboken trycks allt viktigare. Utspel som blir en dagslända för att köpa just din röst. 

Sven-Eric Liedman gör en klar analys där han anser sig behandlas som en medborgare av endast ett av riksdagens partier. För första gången ska han lägga sin röst på ett parti som behandlar honom som människa (subjekt) och inte som en vara (objekt).

I ärlighetens namn borde fler fundera över vad partierna har för budskap!

Miljöpartiet i Almedalen, det blåbruna hotet.

Av samtliga tal så var det från miljöpartiet som var mest framåtblickande. Utan att ta klimathotet på allvar ingen framtid för människan. Är det inte ett klart budskap.

Det som var tankeväckande var att utan miljöpartiet i riksdagen så  är vägen till katastrof oundviklig, citat från Per Bolund tal i Almedalen.

"Nu när barnen har gått på sommarlov vill jag prata matte med de vuxna. Mellan de två regeringsalternativen är det just nu ganska jämnt. Ett par procent skiljer de rödgröna från de brunblå partierna. Det råder ingen tvekan om att utan Miljöpartiet i riksdagen blir det med stor sannolikhet en blåbrun valseger. Utan oss blir det den mest konservativt nationalistiska regering Sverige någonsin skådat som får tillträda, som ger full makt och inflytande till Sverigedemokraterna över vårt land."

Bolund förklarade att fossilförespråkarna gör allt för att marginalisera miljöpartierna.

"Högern verkar ha gett upp att vinna valet med sin egen politik. Att försöka att systematiskt trycka ut oss ur riksdagen tycks vara deras sätt att försöka ta makten. Och de verkar inte sky några medel. Förtalskampanjer, lögner och falsk information har blivit vardagsmat i svensk höger-politik."

Orsaken till att fossil förespråkarna inte vill ha förändring är enligt Bolund.

"Miljöpartiets klimatpolitik hotar nämligen den fossila makten och kapitalet. Vi tvingar fossilindustrin att betala för att de förstör för alla oss andra. Fossilindustrin är en mångmiljardindustri och de pengarna använder de. Journalist efter journalist har avslöjat hemliga kampanjer, ryskfinansierad propaganda och mångmiljonbelopp från organiserade aktörer för att stoppa gröna politiker runtom i Europa och försöka få Miljöpartiet ur riksdagen."

Så vad är valet för den som inte vill ha en  blåbrun regering, enligt mp?

"Vi ska inte låta den konservativa kampanjen pressa den enda rösten för klimat och miljö ut ur riksdagen! För den rösten behövs nu mer än någonsin!

En röst på Miljöpartiet är en röst för en rödgrön regering, men det är också en röst på en regering som driver en stark miljöpolitik och som på allvar svarar på det akuta hot som miljökrisen och klimatnödläget är. "

Miljöpartiet må vara litet men det har stora ambitioner för framtiden. Det är solklart att efter århundraden av industrialisering där välståndet byggts på rovdrift av naturen  så är vi nu i stället tvungna att samverka med naturen, det är det som ska skapa det framtida välfärdssamhället. Till skillnad till den blåbruna alliansen som endast förklarar att alt som inte är bra är Socialdemokraternas fel, eller maktbegär. Men vad är då de blåbrunas planer? De har inte någon framtidsplan när deras plan är att fortsätta i redan upptrampade spår och att ansvaret är någon annans, lång borta.

Bolund förklarar

"Den senaste tiden har en sak blivit smärtsamt tydlig:

Utan Miljöpartiet – ingen klimatpolitik.
Utan klimatpolitik – ingen framtid."

Så var det till sist frågan var den enskilde väljaren ska lägga sin röst?

Ska det bli en bortkastad röst på framtiden eller ska det bli en röst för framtiden. Om rösten läggs på den blåbruna alliansen så är den för framtiden helt bortkastad. Läggs röster till vänsterpartier eller socialdemokraterna verkar den delvis bli bortkastad. Och så Centerpartiet, den stora jokern och helt omöjlig i sammanhanget. 

Slutsatsen blir att en röst på framtiden väger tyngst på miljöpartiet.

Ny Kärnkraft

Helt plötsligt slår Socialdemokraterna undan benen för den blå-bruna konservativa gruppen när ny kärnkraft ska utredas. Vattenfall är inne på linjen att serieproducerade minikraftverk nu nått så långt i utvecklingen att de kan vara ett lönsamt alternativ till de avvecklade reaktorerna i Ringhals. Med en realistisk byggplan kan tidigast 2030 ny kärnkraft finnas.

Regeringens linje verkar fortfarande vara kostnadsneutralitet mellan olika energislag. Den energiform som är mest kostnadseffektiv vinner.

Moderaternas linje är massiv subvention av kärnkraft där skattebetalarna står för notan med höjd skatt och med permanent stigande elräkningar riskerar bli fallet.

Alla vet att med en lågräntekostnad för en investering så investeras det i fler dåliga projekt. Vill Moderaterna att kalkylräntan ska var låg (skattebetalarna står risken) görs investeringar som inte är lönsamma. Det är just det som Moderaterna signalerar  att (skattebetalarna) ska stå för 100 miljarder i riktade subventioner till ny kärnkraft. Med  ytterst låga (1-2%) och subventionerade kalkylräntor blir allt lönsamt. Skulle en mer realistisk kalkylränta på  t.ex. 7% användas blir ny kärnkraft allt annat än lönsam. Vettig lönsam energiproduktion skull dessutom minska och möjligheterna för framtida innovationer för billig el försvinna.

Moderaternas kärnkraftskramande öppnar upp för Miljöpartiet att återuppväcka frågan om varför partiet bildades. Det var spektaklet om kärnkraftsomröstningen  för drygt 40 år sedan. Den finns knappast någon som tror att miljöprövning utanför de befintliga atomkraftsanläggningarna kommer att bli  smärtfri. Se bara till fladdermöss, ovanliga fåglar, som skäl att stoppa vindkraftsetableringar. Tillstånds processer på över 10 år är all för vanliga för vindkraft. Hur, finns regler för tillståndsprövning av kärnkraft?

Kan en ny motståndsrörelse mot kärnkraft uppstå?

Blir polariseringen i politiken så stor att vägen framåt missas!

Inga kärnväljare!

SOM-institutet redovisade en undersökning om medborgarnas lojalitet till riksdagspartierna. Det visade sig efter avrundning av stödet att tre partier saknade kärnväljare. Det var Liberalerna, miljöpartiet och Kristdemokraterna (KD).  Av dessa intog KD en särställning att de levde på stödröster av i grunden moderata väljare. Att miljöpartiet klarar 4% spärren med hjälp av tillfälligt stöd  och att Liberalerna var det parti som hade svårast att fånga in stödröster.

Varför då stödrösta på (KD) och när originalet är Sverigedemokraterna? 

Rimligast borde vara att lägga rösten på det parti som man tror på!

Finland säger Ja till NATO!

Denna dag har Finlands ledning meddelat att de snarast vill lämna in en ansökan om att bli medlem i försvarsalliansen NATO.  Beskedet är allt annat än förhandlingsbart. Med de erfarenheter landet har av grannen i öster är ställningstagandet naturligt. Landet bombades för att underkasta sig en aggressiv kommunistdiktatur. Molotov–Ribbentrop-pakten gav Sovjet Finland och Stalin glädjes. Tyvärr ville inte finnarna samma sak utan de gjorde motstånd.

Nu ser vi samma beteende i Ukraina. En stormakt hotar och förutsätter att få som man vill.  I Sverige lever vi i illusionen att om vi är neutrala som Ukraina så händer ingenting.  Verkligheten har visat på något annat. Varken (kommunister) Vänsterpartiet eller Miljöpartiet vill medverka. Hellre en framtida osäkerhet än ett NATO beslut. Den som har många vänner borde känna sig tryggare mot en aggressiv granne. Mins  att Sverige och Ryssland haft pågående krig  under längre tid än de sista 200 åren av fred sedan den finska rikshalvan förlorades 1809.  Vi kan ju påminna om 1860 Krimkriget då Åland erbjöds Sverige. Första och andra världskrigets elände och omstuvning av kartan. För Rysslands del kan konstaterats att 1991 blev Sovjets 15  republiker  självständiga stater. Sedan dess har Ryssland bit för bit knaprat åt sig delar från svagare länder. Den sista fasen rör union med Belarus och försöket att knapra åt sig hela Ukraina.

Efter 77 dagars krig kan konstateras att den militära organisationen i Ryssland med minst tiofaldig övermakt dras med stora brister. Så stora brister att en mycket svagare militär motståndare på hemmaplan ser ut att segra. Lärdomen från krig där folket ståt enade är att det inte går att vinna ett angreppskrig. Lär av Finland och Vietnam.

Så Sverige (socialdemokrater), är det tid att stå och vela om NATO medlemskap.

SCB juni 2021

 SCB juni 2021

Hur ska borgerligheten kunna samlas?

Dagens läge med fem partier som i olika nyanser tycker lika. Undantaget är Centern som på något vis har blivit ett eget regerings alternativ.

Tre partier MP, KD L samlas runt stupet på 4%.  Nåväl eller halvvägs ner i avgrunden för L. Men två till ska inte uteslutas. Vad betyder det för borgerligheten?

Miljöpartiet är ett mittenparti som har visat sig kunna anta skepnaden av kameleont då de är blockbefriade och kan bilda allians hur som helst. Centern har tidigare kunnat bilda allians med Socialdemokraterna och med en framgångsrik partiledare är väl det inte helt omöjligt att det kan ske på nytt.
Trotts att Liberalerna bytte till en ny partisymbol, en ”erigerad penis”, är situationen att vara kluven på nytt fått stark bäring. Vad är det liberalerna har att tillföra?

Vad skulle en riksdag med färre partier betyda? Framför allt starkare regeringar! För väljarna skulle det bli tydligare vad man röstade på. För borgerligheten skulle det vara enklare bilda regering, helt enkelt för att det blir färre som har nyanserade åsikter om samma fråga.
Motsatt skulle det bli enklare för Socialdemokraterna att förklara vad skillnaden mellan deras politik och borgerlighetens.

Det är ur demokratisk synvinkel inte fel om några partier lämnar RIKSDAGEN. För övrig anser jag att 4% spärren ersätts med en 5% spärr för utjämningsmandat och att 12% spärren i valkretsarna avskaffas.  I valkretsarna fördelas mandaten som de utfaller så att även partier under spärren kan vinna enstaka mandat.  Med högre tröskel 5% skulle ge de större partierna något fler mandat än vad som gäller idag och förhoppningsvis göra det enklare bilda starkare regeringar.    

16 sidor med regeringstext!

Ett genombrott i svensk politik!

Det skadliga allianssamarbetet bröt av en kaxig nyvald KD-ledare som tog död på en logisk överenskommelse. Därefter fortsatte kaxigheten med att rösta fram en populistisk KD-M budget reservation tillsammans  med stödpartiet SD. En beslut som riksdagen tog och som skakade om de svenska myndigheterna som ägnade tid åt meningslös arbete med att anpassa sig till reservationen. 

C och L visade på uppenbara svårigheter att inse hur det parlamentariska läget ser ut och vinglade in på en linje som saknar logik i samma utsträckning som KD ock M. 

Efter att C och L vänt ut och in på sig ett antal vändor kommer de slutligen till sans och inser att om SD och V ska hållas utan inflytande så är  ett samarbete med S den enda vägen ut. Lika fullt kommer strålglansen kring KD och M att plötsligt släckas nu när de tillsammans med ytterlighetspartierna avgör Riksdagsbeslut..

Grattis får man säga i slutändan till både  S som spräckte alliansen och till KD som slog in den första kilen genom att splittra alliansen i den viktiga frågan hur Sverige ska regeras med en minoritetsregering.

Till ytterlighetspartierna SD och V är ett hopp om framtida framgångar tänt. Nu kan de tycka i stort sätt vad som helst men i slutändan är de tvingade att rösta lika med KD och M för att fälla regeringens förslag. Hur är chansen att det kommer att ske allt för många gånger?

Till MP får sägas att ni kom undan med skrämselhicka! Nästa val kan  antalet partier i Riksdagen drastiskt ändras för de små partierna.

Amnestilag för gymnasiestudier.

Centerpartiet anser att lagförslaget från regeringen om gymnasieamnesti är illa utformat och illa framtaget. Socialdemokraterna och Miljöpartiet anses ensamt ansvariga. 

"Men Centerpartiets bedömning är att de medmänskliga och humanitära konsekvenserna skulle bli för stora om förslaget stoppades, säger Annie Lööf."

 "– Centerpartiets linje har konsekvent varit att de ensamkommande som var minderåriga när de kom och som har drabbats av Migrationsverkets långa handläggningstider bör få en ny chans. Vår samlade bedömning är därför ändå att vi kommer släppa igenom den här lagen. Nu får dessa unga tre månader på sig att ansöka om en ny individuell prövning utifrån den nya lagen.

Vid ett riksdagsgruppsmöte fattades beslutet om att släppa igenom regeringens lagförslag. Det handlar inte minst om medmänsklighet."

"Annie Lööf betonar att Sverige nu måste få en långsiktig och hållbar migrationspolitik som är förankrad brett över blockgränserna.

 – De senaste årens lagstiftningsarbete på migrationsområdet har varit ett haveri. Detta är den fjärde tillfälliga lagen på migrationsområdet på kort tid, inklusive id-kraven. Efter detta beslut måste vi nu återgå till en långsiktig och förutsägbar migrationspolitik brett förankrad över blockgränsen, säger Annie Lööf."

Källa: https://www.centerpartiet.se/press/pressmeddelande/nyhetsarkiv-2018/2018-04-24-annie-loof-darfor-slapper-centerpartiet-igenom-lagen-om-ensamkommande

Lagen om gymnasieamnestin har vid en första prövning visat sig vara oduglig. Huvudskälet är enligt grundlag och EU-rätt att den som inte kan styrka sin identitet inte kan göra en ansökan om studier.  Centerpartiet likt miljöpartiet vill införa lagstiftning som undantar 9000 personer från att visa vem de är. Kärnan i det är att de inte kan visa varken att de är barn eller vuxen vid tillfället de ankom Sverige.

Hur tänkte man? Den som en gång inte visat vem man är ska med lagen slippa visa det! Är identiteten förhandlingsbar och ett utslag av medmänsklighet för att handläggningstiden varit för lång?

I slutändan riskerar denna lag att bli helt meningslös då den inte uppfyller kvalitetskraven. de 9000 som tidigare fått avslag i brist på skäl får avslag en gång till!

Mycket väsen till ingen nytta kan tyckas.  Eller ska det uttryckas som politiska villfarelser som blir uppenbart hårt korrigerade.

Miljöpartiet dekadens?

En av miljöpartiets första valaffischer förde fram budskapet att partiet skulle bli en blåslampa i häcken på etablissemanget. Nu verkar blåslampan hamnat bakom miljöpartisterna. 

Hur kunde det bli så?

Partiet byggdes från grunden av idealister med viljan att förändra samhället. Den gruppen har blivit allt mindre med åren och ersatts av karriärister och anställda kompisar till de ledande förgrundsfigurerna. Man får på så vis ett stort antal ja-sägare till bl.a. språkrören. Ett mörker sänker sig då ”jobbiga” personer som kritisk granskar omgivningen försvinner.

Miljöpartiet tankar om allas rätt att invadera Sverige har blivit partiets största fiende. Romsons och Fridolins har nu att hanterar en situationen där partiet efter en allt intensivare granskning börjar betraktas som islamisternas och brödraskapets politiska plattform i svensk politik.

När partiet var ungt talades ofta om risken att infiltreras av högerextrema rörelser då det kunde räcka med några få namn skrivna på blanka valsedlar för att ta en plats i kommunfullmäktige. Nu är det uppenbart att för att kunna hamna på en sedel så räcker det med att bli medlem och i mångfaldsperspektivet bli nominerad. Oron för att få in extremister i den demokratiska processen försvann när medlemmarna blev fler och att möjligheterna till makt och påverkan blev större. På ett sätt har partiet gjort en vandring från att vara avståndstagande till traditionella värderingar till att aktivt förespråka främmande värderingar.

Vart ska partiet nu ta vägen? 

En gång var klassificeringen av miljöpartisterna gurkor eller meloner beroende på insidan av dessa. Numera finns det fog med en tredje grupp som är grön på utsidan och brun/svart på insidan.

Partiet arbetar inte för att långsiktigt behålla sina väljare utan förlitar sig på klatschiga kampanjer som lockar engångsväljare. Allt talar för att partiet behöver en nystart där kärnväljarnas grundläggande värderingar granskas.

Det kommer att bli smärtsamt att bli ett mindre parti med en klar profil. Fast det är troligen den enda vägen framåt för att partiet ska ha en legitimitet i det svenska politiska systemet.

Bröst i Almedalen

Reinfeldt utstrålar trötthet och inte ens i Almedalen går det bra. 

Reinfeldts budskapet var att det går bra för Sverige och att alla som arbetar har det bra. Många har lagt sin röst på borgerligheten som lovade att sätta Sverige i arbete och ta ansvar för ekonomin. Men Fredrik Reinfeldt har misslyckats. Den ”massarbetslöshet” han ville avskaffa är nu högre än när han tillträdde. Fast det går ju bra för de som har arbete. De 400 000 som saknar arbete håller säkert inte med om att det är bra.

Innan Reinfeldt tog över styret var skolan i toppform, efter en rad reformer som skruvat åt kraven på eleverna har skolans resultat hamnat i botten. Fast det går ju bra för de som har arbete.

Jämställdheten i Reinfeldts Sverige minskar. Fast det går ju bra för de som har arbete.

I Reinfeldts Sverige ökar bristen på bostäder och de unga får bo hemma fast de inte vill. Fast det går ju bra för de som har arbete.

I Reinfeldts Sverige har klimathotet ökat medan statliga Vattenfall bryter brunkol. Vattenfalls verksamhet skapar mer koloxid än hela Sverige. Skatten på konstgödsel avskaffad det går ju bra för de som har arbete.

I Reinfeldts Sverige är det fritt fram för gruvdrift som kortsiktigt skapar arbete. Kvar blir miljöproblem och sår i naturen. Gruvor ger ju arbete.

Då händer det oväntade. Kvinnor tar av sig barbröstat och har budskapen ”Ojnare rebel” och ropade ”Lobbyists go home” och ”No mining boom”.  Det otänkbara inträffar att Herr Stadsminister får avbryta sitt tal. Därmed sällar han sig till de politiker som utsatts för organisationen Femens uppmärksamhet. Fredrik Reinfeldt gör som andra som utsatts för aktioner och beklagar att Femen inte visat respekt mot publiken som kommit för att lyssna på honom och makten.

Kvinnobröst, ett politiska verktyg.
Bröst, är något som är laddade i den här patriarkala världen.  Som politiska verktyg blir brösten ett starkt bildspråk. Brösten blir verktyg för att rädda Ojnareskogen och dricksvattnet på Gotland.
Femen är ett icke-våldsnätverk, så det är ingen fara för  människor när barbröstade kvinnor rusar mot statsministern. Fast barbröstade kvinnor behandlas med våld. Något som de brukar vara vana vid. Samtidigt anser kvinnorna att gruvboomen är hotfull, fast det är ju att trampa makten på tårna.

En av deltagarna i protesten Jenny Wenhammar  står som nummer fyra på Miljöpartiets riksdagslista i

regionen Skåne läns västra.

Svaret från Miljöpartiet blir avståndstagande. För Miljöpartiet blir det pinsamt. Det går ju lätt att tala om miljö, svårare ät handla. Jämställdhet verkar ses som en luftballong som blåses upp alt mer och riskerar spricka.

Jenny Wenhammar

Reaktionen från Miljöpartiets partisekreterare Anders Wallner betraktar tilltaget som ”oerhört allvarlig”.  Fast hennes tidigre aktioner kan ju inte vara okända för partiet.

Ska Wenhammar strykas på valsedlarna och Miljöpartiet ställa in sig i ledet med patriarkala värderingar.   

Jämställdhet är,   bara bröst är en skam för kvinnor men normalt för män!

Miljöpartiet kungamakare!

Miljöpartiet snart vid sin dröm!

Partiet växer kan om man skrotar all i sitt partiprogram bli den opålitliga kungamakaren.

Miljöpartiet växer i SvD/Sifos väljarbarometer för februari samtidigt som både Centern och Kristdemokraterna hamnar under riksdagsspärren. Skulle det bli ett valresultat är Miljöpartiet den som iklär sig rollen som Fredrik Reinfeldts enda chans att behålla makten. Fast skulle det vara möjligt?

I fråga efter fråga har Miljöpartiet varit kritisk till alliansen. Minskade miljöanslag, öppning för ny kärnkraft, EU federalismen, frågor som berör partiets skäl. Skulle ett parti som fått igenom friskola och friare invandring tycka det var viktigare än omsorg om miljön? Partiet bildades ursprungligen som en reaktion på valresultatet i folkomröstningen om kärnkraft.

En kritisk analytiker kan inte finna annat än att miljöpartiet är ett omaka par till Moderaterna. Fast i politik är allt möjlig. Det möjligas konst.

När de borgerliga partiledarna samlas i Centerledaren Annie Lööfs föräldrahem i Maramö, utanför Värnamo förväntas en nystart där en sömnigt och oengagerad allians skulle tända  glöden på nytt. Annie Lööf för en ideologisk kamp om Centerns nya idéprogram och får den lägsta resultatet med 3,2 procent någonsin i en Sifomätning.

Väljarbarometern lägger även Kristdemokraterna under riksdagsspärren. Under 2012 var KD närmast parkerade där, medan Centern gjort tillfälliga besök.

Enda statistiskt säkra förändringen från tidigare mätning är Miljöpartiets uppgång med 2 procentenheter. Vilket ger partiet en position som tredje största parti. Frågan är hur de ska hantera detta. Fortsätta på vänsterspåret eller göra an tvär högersväng. Ligger partiet kvar som det gör nu kan det säkert även ligga kvar på som tredje kraften. En högersväng skulle säkert kasta ut den tidigare kärnan av sympatisörer samtidigt som säkert en del missnöjda Alliansväljare skulle se det som ett alternativ.

Vad blir det av miljöpartiet ide mer än att allt för ministerposter, gäller.

Om Sverigedemokraterna blir större uppstår ett politiskt dilemma. Vilka möjligheter har det politiskt isolerade Sverigedemokraterna att påverka? Ska vi tro vad de övriga partierna sagt så är påverkan noll. Det som då krävs en blocköverskridande regeringsbildning. Folkpartiet har slängt ut sonderingar mot Socialdemokraterna. Varför inte en S-MP-FP regering med egen eller hoppande majoritet? Miljöpartiet får sina efterlängtade ministerposter.

Hur som helst valet 2014 verkar bli ett val som folket kan avgöra, på riktigt!

Sverigedemokraterna 25-år!

För 25 år sedan, den 6 februari 1988 bildades Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna har gått från att vara en bakgårdsrörelse till att stegvis ta sig in i politikens finrum. Detta inkräktar givetvis på utrymmet för andra partier, särskilt när partier hela tiden har växt. Europas kris kommer inte att lösas i en handvändning och ett parti som har stark profil kommer att växa och växa. Ett parti med enkla budskap kommer alltid växa vid en tid av ekonomisk tillbakagång. Partiet fyller ett politiskt utrymme där andra partier har abdikerat.

Ett samhälle som inte tar ansvar för de medborgare som redan finns i landet späder på motsättningarna mellan etablerade och nya invånare. De frågor som Sverigedemokraterna har drivit visar sig allt mer tydliga. Bristen på bostäder, stigande arbetsbrist och hot om ständigt sänkta pensioner är   frågor som inte löses av nuvarande politiska majoriteter.

Partibildningen i Sverige har varit tämligen stabil. I den svenska riksdagen kom miljöpartiet som bildades 1981, in 1988. Ny demokrati och KDS kom in 1991. KD finns kvar sedan dess. KDs rötter finns att finna från den 1956 bildade gruppen Kristet Samhällsansvar (KSA) som ville lyfta fram kristna kandidater och värderingar. Föreningen Kristen Demokratisk Samling bildades 1964. Sverigedemokraterna är något yngre än miljöpartiet kom in i riksdagen 2010.

Utvecklingen för SD är kraftig. På senaste tid har partiet blivit det tredje största i riksdagen. Trotts detta vill övriga partier inte tala med dem. Historiskt kan vi konstatera att samma reaktion mötte både miljöpartiet och KDS när de var nya i riksdagen. Utvecklingen blir sedan att nya partier etablerar sig och blir allt mer involverade i politikens maktcentrum. KD sitter i regeringen och miljöpartiet agerar som stötta och talar om ministerposter. Denna utveckling kommer troligen att ske även med SD.

 SD har funnits i 25 år men få vill delta i firande. 

Så ska vi påminnas om att det är Samernas nationaldag som firas sedan 1992 den 6 februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum denna dag 1917 i Trondheim.   En samisk kultur finns i Skandinavien från mellan 5000 och 10000 år sedan. Det är något att ha respekt för.                                     

Hemligt för (V)

Josefine Elfström  intervjuar Jonas Sjöstedt i Expressen och får fram att han har hemliga kaffemöten med med Socialdemokraterna och Miljöpartiet inför valet 2014.

Orsaken skulle vara att det finns en  samsyn inom flera av politikens områden och utesluter inte att det kan bli ett gemensamt valmanifest inför valet 2014. Givetvis vill han inte kan "lova det"eller att det blir lika så detaljerat som förra gången säger Jonas Sjöstedt.

Jonas Sjöstedt anser dock att det viktigaste är att presentera innehållet i politiken för väljarna samtidigt som han försöker göra sig till en spelare i laget. Ska man se hur det gick förra gången så framstod nog Vänsterpartiet som den lagdel som skapade flest baklängesmål. De övriga till vänster bör nog undvika att dricka kaffe vid hemliga möten ned V utan arbeta för en positiv offensiv politik mot framtiden. Gammelkomunismen fast av Jonas Sjöstedt i en uppsnyggad fasad har inte någon plats i ett demokratiskt samhälle.

Rådet till S och mp får bli att undvik dessa bakåtsträvare om ni vill utmana om makten 2014.

Miljöpartiet ryter!

Miljöpartiet ryter till om den cementerade blockpolitiken som har passerat sitt bäst-före-datum.

Trenden är tydlig i den meningen att Socialdemokraterna minskar och Miljöpartiet ökar i de stora städerna. Allt tyder på att Socialdemokraterna vägrar inse att verkligheten förändrats.

Socialdemokraterna ser sig som partiet över andra! Själva vill de fortsatt bär självbilden av att vara det statsbärande maktpartiet. Trots valförlust efter valförlust visar Socialdemokraterna inga tecken på lyhördhet eller förnyelse. Socialdemokraterna fortsätter att driva samma gamla kortsiktiga egenintresse i att upprätthålla maktfullkomligheten och rädda skinnet för de personer som har positioner. Uppenbarligen har Socialdemokraterna inte någon framgång i sina försök att presentera en ny ledare. Det går ju knappast att låta förbrukade och fantasilösa människor utan en klar färdriktning byta uppgifter med varandra.

Socialdemokraternas motpart Moderaterna lyckats med att tämja befolkningen med att en majoritet får fördelar före en minoritet av befolkningen. De driver en kortsiktig plånbokspolitik som upplevs gynna många. Skatten sätts som prio ett, oavsett vilka nedskärningar det kräver eller vilka spår och vägar som mister sitt underhåll. Endast genom att anpassa politiken efter opinionen har de lyckats. Att handla mot bättre vetande om vad som krävs för ett mänskligt och hållbart samhälle fungerar kortsiktigt.

Miljöpartiet som stundtals lyfts fram som en lätt-variant av både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet satsar nu på att inta en real maktposition i Sverige. Tidsperspektivet gör att den gröna politiken vinner i längden. Miljöpartiet lyfte miljöfrågan och anser sig se möjligheter och lösningar i klimatförändringarna. Behoven och möjligheterna ska reglera skatten, inte politisk kvartalspolitik.

Miljöpartiet har efter valet 2010 fördubblades i Sveriges kommuner och landsting. De sitter i majoriteten i mer än var tredje kommun och nästan alla landsting. Förändringen visar att Miljöpartiet är på väg och inte längre kan viftas bort.

Miljöpartiet vill i sin retorik påstå att Socialdemokraterna och Moderaterna har det gemensamt att de saknar visioner till framtidens utmaningar och hot. De vill verka som ett alternativ till den förlegade blockpolitiken med målet ett hållbart samhälle.

Frågan vi då får ställa är medborgarna beredda att bromsa tillväxten nu, till vad naturen tål, eller vill de tvärstoppa eller köra över stupet?

En ny politisk karta!

Tokstad får en ny politisk karta. Per Mats från Maktsugna lämnar fullmäktige efter 15 år som en protest mot att demokrati- och mångfaldsberedningen läggs ned av Alliansminoriteten!

Per Mats påstår sig inte ha några sysselsättningsproblem vilket är mycket glädjande i dessa tider av stigande arbetslöshet. Men han beklagar att de borgerliga partierna och Retrogruppen inte inser att kommunen behöver ett specialorgan för att be reda och driva integrations- och jämställdhetsfrågorna. Det är ju ändå så många som invandrar till Tokstad så frågan är viktig.

Demokrati är inte alltid så lätt när Retrogruppens ledare öppet deklarerar att hon inte tänker följa demokratiska beslut skriver regionbladet ett antal stödjande artiklar och lägger ut en rad snyftningar över att styrelsen är stygg och dum för att den handlar demokratiskt. När sedan Halvmånens ledamot Lersten får ett slag i huden och plötsligt får klara tankar skriver Regionbladet att detta är ett hot mot demokratin. Detta ifrågasätts givetvis av de Blå-Gula som ständigt utsätts för hot som bejublas i Regionbladet.

Vi kan nu se att demokratin är att det finns en liten stad som heter Tokstad och att människorna som bor där är snälla och hjälper varandra att dunka in lite vett i varandras skallar. Metoden borde givetvis genast läras ut till Ja Björk Holkpartiet som genast skulle kunna höja kunskapsnivån i den svenska skolan.

Lisa Posent

Den stora trekampen

Maktsugna Per Matthof har grandiost visat på stor aktivitet och tagit upp kampen med Holkpartiets Matt Ruda om vem som är först, kvickast och bäst.

Matthof har skrivit under 70 av motionerna i Riksdagen. I ett försök att bredda sin företrädare och Ruda har det skrivits om en hel del smått och ett antal motioner tenderar att få löjets skimmer över sig. Motioner om pant på cigarettfimpar och att välja kung och drottning är dock seriösa och lyfter viktiga samhällsfrågor.

Som vanlig är även Matthof positiv till ökad invandring och friskolor till alla barn. Vem som i slutändan ska betala är oskrivet och möjligen en blunder av den kreative Matthof. Avundsjuka från Holkpartiet har observerats i lokalpressen så nu är det upp till Holkpartiets Matt Ruda att anstränga sig ytterligare att komma med ny information om ledningsdragningen till GUD.

Frida Underlat