Flyktinginvandring en kostnad

Flyktinginvandring en kostnad för Sverige

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har studerat sysselsättningsnivån hos flyktingar mellan 1983 och 2015. Studien visar bland annat att integrationen av flyktingar gradvis försämrats, och att en genomsnittlig flykting utgör en kostnad på 74 000 kronor per år för de offentliga finanserna under hela sin resterande vistelse i Sverige.

Rapporten är skriven av Joakim Ruist vid ESO, en självständig kommitté under Finansdepartementet med uppdrag att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut. Enligt Ruist har flyktingar i studien identifierats med precision från år 1990 – för åren dessförinnan utgår studien från att samtliga invandrare från ett antal länder, bland andra Irak, Ungern, Chile och Afghanistan, var flyktingar.

ESO:s studie visar att flyktingars sysselsättningsutveckling gradvis försämrats under den undersökta tidsperioden. På 1980-talet uppges integrationen ha varit betydligt snabbare än under 1990-talet och framåt. Sedan 1990-talskrisen har integrationstakten varit något jämnare med en gradvis försämring.
Studien visar att integrationen av flyktingar i Sverige aldrig kommer att vara så snabbt som på 1980-talet. Att det nu går långsammare är något som många politiker struntar i medan ett parti talat för döva öron om problematiken.

Rapporten poängterar att det finns inte någon exakt måttstock enligt vilken integrationen kan sägas vara lyckad eller misslyckad. Rapporten konstaterar att det alltid varit svårt att sätta lågutbildade flyktingar i sysselsättning på en arbetsmarknad som kräver gymnasie- eller högskoleutbildning.

Rapporten påvisar också stora skillnader mellan flyktinggrupper från olika ursprungsländer, sysselsättningen bland de mest framgångsrika grupperna har varit mer än 40 procentenheter högre än i de minst framgångsrika.
Det påvisas även att kvinnliga flyktingar under de första 10 åren i Sverige har mycket lägre sysselsättningsgrad än männen – ett glapp som först efter 20 år utjämnats.

Studien gör också en prognos av flyktinginvandringens, och flyktinganhöriginvandringens, långsiktiga påverkan på de offentliga finanserna. Detta genom en beräkning av flyktingars och flyktinganhörigas bidrag till den offentliga sektorns finanser under sin livstid i Sverige.

Prognosen visar att flyktinginvandringen både på lång och kort sikt är en kostnad för Sveriges offentliga finanser. Kostnaderna uppges vara högst de första åren efter invandring, varpå genomsnittsflyktingen sedan ger ett positivt bidrag till statskassan, som dock inte täcker underskottet från de första åren och det som sedan uppkommer vid pensionen.

Osäkerheten i beräkningarna är stor, men indikerar att nettoomfördelningen via de offentliga finanserna till en genomsnittlig flykting under hela dennas livstid i Sverige uppgår till i genomsnitt 74 000 kronor per år. I Rapporten finns en jämförelse om omfördelningen till en genomsnittlig flykting i Sveriges befolkning 2015 var cirka 60 000 kronor.

Så vad kostar den genomsnittliga invandraren  under sin livstid?


Anlände som 30 åring lever till 80  50*74000 = 3 700 000

Anlände som 40 åring lever till 80  40*74000 = 2 960 000

Anlände som 50 åring lever till 80  30*74000 = 2 220 000

Enligt rapporten är de tio första åren mer kostsamma för de offentliga finanserna vilket leder till att kostnaderna för de sent anlända torde vara betydligt högre än vad genomsnittet ger. Den som kommer som 50+ torde aldrig komma in på arbetsmarknaden. Personen blir en belastning genom hela systemet för att slutligen hamna i gruppen av de fattigaste pensionärerna. 
Mats Hammarstedt Har kommenterat rapporten och har i grafisk form redovisat kostnaderna för de första 7 åren efter ett uppehållstillstånd. Sedan finns det en betydande kostnad före beslutet.

EU krukor!

EU beslutar nya regler för hur ekologiska odlare i EU tvingas upphöra med att odla ekologisk sallad i kruka. 

Sveriges salladsodlare är beroende av växthus för att kunna bedriva verksamhet – till skillnad från odlare i EU:s sydligare medlemsländer. EUs beslut är början på slutet för svensk närodlad sallad i affären.

Besuttet träder i kraft 2021 då odlingen av ekologisk sallad i kruka ska ha upphört. Detta är ytterligare att av de vansinniga beslut som EU efter fyra års förhandlingar lyckats åstadkomma.  Reglerna förbjuder odling i krukor och på upphöjda bäddar. Även odling av gurkor och tomater kommer att omfattas men har fått dispens till 2030.

Orsaken till förbudet är att EU menar att det enda ekologiskt hållbara alternativet är att odla sallad direkt på marken.  Landsbygdsminister Sven Erik Bucht (S) förstår de svenska odlarnas besvikelse men menar att Sverige inte hade något val.  Genom att rösta ja fick Sverige igenom  andra undantag som  undantag för gurkor och tomater och avhorning av djur.  Majoriteten i EU har den här uppfattningen och vi är med i EU och där är det majoriteten som beslutar i som gäller.

Av EUs underliga beslut så kommer ekologisk närodlad sallad efter 2021 enbart kallas ”Semi ekologisk svenskodlad i kruka”

Golfströmmen

Golfströmmen, som gör det möjligt för oss att bo här norr om den sextionde breddgraden skakar i sin rörelse och kan komma att stanna. 

Att det inte sker inom vår generations livstid betyder att det är något vi inte behöver bry os om.
Den globala uppvärmningen är endast ett bekymmer för kommande generationer om de får ett Sibiriskt klimat. Det känns ju bekvämt med att vi får varmare somrar. Men det är egentligen inte så konstigt, och inte ens någonting nytt. Det har hänt förr,  till exempel, perioden som började för 12 800 år sedan, i slutet av den senaste istiden.

Uppvärmningen som satte punkt för istiden men under loppet av bara något årtionde, blev det kallare i områdena runt Nordatlanten. Rejält mycket kallare: medeltemperaturen sjönk med omkring 6 grader Celsius. Inlandsisen som hade varit på reträtt stannade upp. Vad var det då som orsakade nedkylningen? Paradoxalt nog så var det som sagt uppvärmningen, alltså den varmperiod som avslutade istiden. Då temperaturen steg så smälte stora mängder is och väldiga mängder sött smältvatten rann ut i Atlanten. Det här fick Golfströmmen, som hämtade med sig värme söderifrån, att stanna upp. Med en dramatisk och snabb, om än temporär, nedkylning som följd för Europa och Nordamerika.

De senaste förhoppningarna utgår från att koldioxidutsläppen når sin kulmen 2040 och därefter börjar minska. I det scenariot försvagas Golfströmmen med endast 18 procent. Men inte vara orolig. 

Kalla vintrar kan snabbt botas med flyg söderut. Värre blir det för barnen som inte får skapa mer koldioxid då  uppvärmningen påbörjar en ny istid när den termohalina cirkulationen runt klotet rubbas. 

Fast de goda tankarna överväger. Vi slipper ju vara med.

Svenska Akedemin i skam.

Kulturprofilen? 

Ledamot i Svenska Akademin i blåsväder! Snarare en storm. 

Kungen är bekymrad och den institution som skulle betraktas med ära har förvandlats till en i vanära.

En åklagare har nu kopplats in för att utreda den misstänkta brottsliga verksamheten kopplad till Svenska Akademien och kulturprofilen Jean-Claude Arnault och hans verksamhet med kulturklubben Forum.
Klubben har bedrivits under två identiteter en som förening och en som ett bolag. Vittnen som trätt fram i Expressen säger sig ha arbetet heltid med start lön. Enligt Expressen har enbart ett fåtal tusen kronor redovisats i skatter. Skäl i anmälan som angivits är svarta löner, skattebrott, bokföringsbrott och illegal utskänkning.

Poeten och akademiledamot Katarina Frostenson är delägare i bolaget bakom klubben. Förutom att Svenska Akademin bidragit med pengar till klubben har tunga aktör som statliga Kulturrådet under tio år pumpat in 1.3 miljoner. Stockholm stad och Län har bidragit med stora summor. Åklagaren har fått anmälningar från Citypolisen i Stockholm, Ekobrottsmyndigheten och privatpersoner.

Bakgrunden till anmälningarna är uppgifter från advokatbyrån Hammarskiöld & Co:s utredning, som på uppdrag av Svenska Akademien utrett kopplingarna till kulturprofilen Jean-Claude Arnault.
Advokatbyrån har kommit fram till att Akademien bör polisanmäla klubben Forum för misstänkt ekonomisk brottslighet. Något som Akademin inte ville anmäla och därmed skapade ett strömhopp av ledamöter och tomma stolar.

Denna soppa lär pågå ett tag och är i sig ett avbrott i den annars så ensidiga nyhetsrapporteringen om Trump och Syrien.

Det goda med saken är att den mystik och tystnad som rått kring Svenska Akademin förvandlats till ett kedjebrev där ledamöter i mängd uttalar sig om vad som tidigare skett i det fördolda. Bland annat kommer förmåner som ledamöter uppbär fram i ljuset. Tro att det sticker i ögonen på vanligt folk och de som ser berömmelsen i Nobels litteraturpris.

Sjukhusfabrik eller mobiltelefonläkare?

Sjukhusfabrik, mobiltelefonläkare eller nära omsorg?

Sjukvården har på några få årtionden genomgått stora förändringar. Allt sker med allt högre fart. 
Senast tillskottet är läkaren i mobilen. En helt ny möjlighet och ett sätta att för en liten insats tälja guld ur det skattefinansierade vården. Politiker på olika nivåer verkar inte förstå vad det är för drake de släpper lös att dränerar ekonomin i sjukvården.

Från Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer ständigt signaler om nedläggningar av akutsjukhus och vårdplatser. Både Socialstyrelsen och Läkarförbundet frågar sig om nedläggningar av sjukhus och vårdplatser hotar läkarnas privilegierade ställning. Det behövs mer av mänsklig omtanke och empati utan rätt behandling”. Det löpande bandet och ”sjukhusfabriken” är  kostnadseffektiv men är det det vi  medborgare förväntar.

Läkarnas privilegierade ställning är unik där de som  den enda yrkesgruppen i stort själva bestämmer när de vill arbeta skapar en kostsam ineffektivitet i den normala sjukvårdsdriften. En jourhelg och läkare kompar i en vecka då övrig personal finns på plats medan verksamheten kan vara stillastående.

Landstingspolitiker försöka få effektivitet och genom att skilja planerad och akut verksamhet. Då går det att mer strukturerat schemalägga personalresurserna. 

Det finns dock gränser för hur mycket man kan planera och förkorta vårdtiderna. Tanken att koncentrera verksamhet till ännu större och sjukhus utan att tänka på hur långa sträckor patienten kan transporteras till sjukhus eller mellan sjukhus förskräcker.

De senaste årtiondenas stora förändring är att närsjukvården byggts ut. Det har också blivit vanligt att vårdcentraler företar enklare operationer. Avsikten är givetvis att avlasta akutsjukhusen så att dessa kan koncentrera sig på akut och specialistsjukvården. 

Det politiska beslut att vårdsökande får garantier  att bli behandlad inom viss tid. Det gäller därför för sjukvården att anpassa sig till kötider före patientens behov.

40 akutsjukhus har lagts ner sedan 1980 samtidigt det försvunnit 10.000 vårdplatser. Med bara 2,1 sjukhusplatser per 1.000 innevånare har Sverige minsta antalet sjukhusplatser per capita i EU och ståtar med galopperande  överbeläggningar.

Frågan är om det räcker med specialiserade operationsknivar, avancerade röntgenutrustningar, mediciner och fler ambulanser. Det stora bekymret är att vi i Sverige endast utbildar var tredje läkare som får svensk legitimation. För att klara framtiden behövs en ökad utbildningssatsning där läkarprogrammet, från dagen nivå, behöver mer än fördubblas. 

Tillgängligheten anses ofta brista. Med mobilen och en doktor i andra änden förändras i grunden hanteringen av vårdbesöket. Vore det inte det naturliga att landstingen tar tag i frågan och själva utvecklar förmågan att snabbt nå en läkare i mobilen. Ersättningarna för fem minuters möten bör vara annat än vid ett personligt besök. Men mobilen är knappas en ultimata lösningen för multisjuka och de som är för sjuka att hantera mobilen.

Kostnaderna för allt som kan göras kommer alltid att överstiga kostnaden för vad som görs. Vårdorganisation behöver bli bättre på att se hela människan så att ingen behöver flyta omkring utan att något görs. Kan tomgångskostnaden minskas med korta mobilbesök är en oerhört stor vinst möjlig att uppnå.

Svenska värderingar

Hur har vi det med värderingarna? Det har blivit allt fler bostadslösa!

En växande grupp bostadslösa är pensionärer. Om deras öden berättade SVT i april 2018. En växande grupp flyktingar och migranter får bostad medan det för den växande gruppen pensionärer behov av anpassat boende ignoreras. Sedan tidigare har  skyddsbehövande kvinnor och grupper med psykisk ohälsa eller missbruksproblem, samt unga som behöver studentbostad eller egen bostad drabbats.

Bostadslösa människor och barnfamiljer kan i dag inte räkna med mer hjälp än av plats på härbärgen eller vandrarhem. För familjer i upplösning är en skilsmässa snuddande nära en bostadslöshet. 

Sverige har länge bortsett från att det saknas begränsningar för flyktingmottagandet. Länge tycks politiska beslut ignorera att antalet bostäder begränsar att alla kan få ett tak över huvudet.
Riksdagen beslutar med lag att nyanlända bostadsbehov löses av kommunernas. Nu börjar en rad kommuner att säga upp de tillfälliga kontrakten efter att den tvååriga etableringstiden har löpt ut.  Beslutet har också anmälts till förvaltningsrätten med motivering att lagen feltolkas och att kommunen även fortsättningsvis är skyldig att tillhandahålla bostäder till nyanlända.  Lagkrav att kommunen har absolut skyldigheter mot övriga bostadslösa saknas. 

Flertalet av dagens lagkrav riskerar redan att sticka i ögonen på andra bostadslösa när klart olika regler och prioriteringar gäller. Är meningen att enbart nyanlända ska garanteras boende bör man vara uppriktig med det och argumentera för varför man vill särbehandla en grupp och ställa den mot andra. Att skicka signalen att nyanlända är välkomna medan pensionärer som under hela sitt liv byggt Sverige inte är värda att värna är knappast gynnsamt för samhällsmoralen. 

Kommuner som nu säger upp kontrakten gör det med utgångspunkten att ”alla ska behandlas lika”. Dessutom kan bostäderna snart komma att binas upp av nya riksdagsbeslut för nya kommunalt placerade tilldelade nyanlända. 

Vi har hamnat i en situation där riksdagsledamöterna lever i en bild där det inte räcker med att politikerna kommer överens över blockgränserna om hur bostadsbyggandet anpassas till en omfattning som krävs och i en prisklasser som de bostadslösa har råd med. 

I Sverige har det alltid varit en regel att man aldrig ställer grupper mot varandra. Under den senaste alliansregeringen blev det uppenbart att det var så man gjorde. Pensionärer, arbetslösa och sjuka skulle pressas med olika medel där jobb skatteavdraget är det lysande exemplet. Ekonomi är till stor del vad politik handlar om. Riksdagens lagstiftning påverkan av bostadspolitiken visar på en sprängkraft som politikerna helt underskattat. 

I Sverige är bostadsfavörer ett uppenbart effektivt sätt att skapa motsättningar som sliter isär hela folkhemsbygget.