Ledare för EU-kommissionen

Det borde inte bli någon större överraskning att fördelningen av EU:s ledarposter efter valet till Europaparlamentet bör bli ganska enkelt den här gången.

Ursula von der Leyen, som representerar mitten-högerpartiet European People's Party (EPP), återväljs som EU-kommissionens ordförande för en andra mandatperiod, António Costa, Portugals tidigare premiärminister, som tillhör till socialdemokraternas politiska familj, borde bli Europeiska rådets permanenta ordförande, och Roberta, den nuvarande ordföranden för Europaparlamentet, skulle fortsätta i två och ett halvt år Metsola (EPP), som kommer att ersättas av någon socialist politiker efter avslutad halva mandatperiod. Till EU:s representant för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik bör gå till liberala gruppen och till Estlands premiärminister Kaja Kallas.

Estlands premiärminister Kallas är intresserad av ett nytt jobb, och som kvinnlig liberal och statschef i Östeuropa skulle hon vara ett närmast idealiskt val för liberaler att välja en efterträdare till Josep Borrell.
Emellertid är posten som utrikespolitisk chef är den mest osäkra av de fyra tjänster som ska tillsättas.

Inför valet till Europaparlamentet var medlemsländer med liten erfarenhet av  Rysslands aggressivt skeptiska till Kallas starka anti-Kremlinhållning. Vissa västerländska ledare fruktade att Kallas kunde fokusera enbart på Ryssland och inte ägna tillräcklig uppmärksamhet åt andra regioner, särskilt Mellanöstern och Afrika. Men detta motstånd har sedan dess lagt sig, eftersom Kallas  passar perfekt för det aktuella jobbet både geografiskt, politiskt och diplomatiskt.

Det verkar som om det uppstått ett ovanligt och snabbt tidiga samförstånd om fördelningen av de tunga uppdragen redan den 17 juni vid en informell middag för EU-ledarna. Avtalet kommer dock inte att bekräftas officiellt av Högsta rådet förrän den 27-28 juni.
Anledningen till en så snabb och säker överenskommelse är delvis att en av de mest inflytelserika europeiska ledarna, Frankrikes president Emmanuel Macron, har vingklippts, efter att Frankrikes liberaler led  nederlag mot extremhögerns Le Pen i valet till Europaparlamentet, och Macrons  förhandlingskraft i Bryssel minskat. 

Rysslands krig i Ukraina och möjligheten att förre presidenten Donald Trump återvänder till makten i USA,  har Europa inte råd med instabilitet i form av utdragna förhandlingar. Det finns fortfarande en oro för att när de europeiska ledare åter samlas att  von der Leyen utnämning kommer att krävas fler eftergifter i utbyte mot stöd, till exempel nyckelportföljer i nästa EU-kommission. För ingen tror att regeringschefer och statschefer  kommer inte till Bryssel bara för att godkänna det som tidigare sagts.

Även om Europeiska rådet når en snabb överenskommelse om fördelningen av ledarposter, står von der Leyen fortfarande inför ett hinder i EU-parlamentet, som ska rösta om hennes andra femårsperiod den 18 juli. Det behövs 361 ledamöter för att bekräfta en andra femårsperiod. Även om hennes nuvarande EPP, en koalition av socialister och liberaler, har vunnit omkring 400 platser i det nya parlamentet, varnar flera personer för att minst en tiondel kanske inte kommer att rösta på von der Leyen, vilket kan lämna henne utan majoritet. 2019 bekräftades von der Leyen av parlamentet  med en  majoritet på endast nio röster.

Avgörande kan bli om Kommunister och Miljöpartier väljer att stödja von der Leyen framför att någon ur extremhögern ges inflytande. Giorgia Meloni (ECR) har försökt att spela politiskt rumsren och efter framgångarna i EP-valet för den extrema högern  gör hon allt för att få inflytande som den tredje största gruppen. Främst genom försöken till ett närmande till (EPP) och vad det ger i slutändan kan skrivas i stjärnorna. Meloni har svagt förtroende för Kaja Kallas. Charlie Weimers, Sverigedemokraterna, hotar med att lämna ECR-fraktionen om ungerska Fidesz skulle bli anslutna. Tidigare tillhörde Fidesz (EPP), men kastades ut 2021.

Vi får vänta och se något annat kan vi inte göra!

Sprängd regering i Estland! Och i Sverige?

Estlands president Alar Karis har idag på begäran av statsminister Kaja Kallas (Reformpartiet) avsatt Centerpartiets ministrar i landets regering. Centern (det ryskdominerade partiet) och Reformpartiet har länge varit oeniga i många frågor.

Estlands statsminister Kaja Kallas som sets flitigt i internationella medier ser inga förutsättningar att fortsätta regeringssamarbetet med Centerpartiet.

Vad som var den utlösande faktorn för statsminister Kaja Kallas var regeringskollegan Centern tillsammans med det högerpopulistiska partiet EKRE fällde regeringens förslag kring förskoleundervisning på estniska. EKRE och Centern driver också tillsammans höjda familjebidrag som till stor delsaknar finansiering.

I det spända läget med Ryssland har Kallas arbeta för en ny regering tillsammans med Socialdemokraterna och det konservativa Isamaa (fädernelandet). En konstellation som tidigare bildat regering. Det skulle då bli en en koalition med det största och de två minsta partierna i Riigikogu (Riksdagen). Estland behöver med all tydlighet en kraftfull fungerande regering med partier som har gemensamma värderingar, sade Kallas vid en presskonferens med anledning av regeringskrisen.
Kaja Kallas påminde om att säkerhetsläget i Europa inte ger henne som statsminister någon möjlighet att fortsätta att samarbeta med det "ryssvänliga" Centerpartiet.

Centerpartiet har länge kämpat med ett sviktande väljarstöd, medan Reformpartiets i den senast publicerade mätningen i Estland i juni stöddes av nära 35 procent av de tillfrågade väljarna. Även de två tilltänkta koalitionspartierna har haft stigande stöd.
Högerpopulistiska EKRE och Centern har diskuterat möjligheterna att bilda en regering bestående av EKRE, Centern och Isamaa.

Kaja Kallas trodde att folkmordet i Ukraina skulle ha öppnat ögonen för alla parter i Riigikogu så att en gemensam förståelse av vilka faror Estland kan råka ut för som granne till Ryssland. Tyvärr har det blivit allt tydligare att finns två partier som inte ens i dagsläget kan stå upp för att skydda Estlands självständighet och landets konstitutionella värderingar.

I Sverige har vi en hotande regeringskris, Sverigedemokraterna har uttalat misstroende mot en minister och KD och Moderaterna faller jublande  in i kören utan att tänka på konsekvenserna. Ska en politisk vilde, som uttalar sig som kommunist, vara den som blir högeroppositionens ängel som ställer till kalabalik?

Högerpopulisterna står helt häpna inför valet mellan NATO medlemskap och att fälla regeringen. Hur väl övertänk var det att stödja ett misstroende Ebba (KD) och Ulf (M)?

NATO Finland Sverige

Den 8 mars håller riksdagen en diskussionerna om Finlands anslutning till Nato. Den kommer att vara grundliga men snabba, sa Finlands statsminister Sanna Marin i Tallinn på måndagen 7 mars. 

 

Estlands premiärminister Kaja Kallas bekräftade att Estland välkomnar Finlands anslutning till alliansen och ratificerar den blixtsnabbt.

"Vi kommer inte att skjuta upp, men vi kommer att ha en mycket djupgående debatt om den här frågan. Vi överväger just nu hur denna debatt ska gå till, eftersom beslutet skulle påverka det finska försvarsmakten, säkerheten mer allmänt och ekonomin", säger Marin. berättade på en presskonferens.
Finlands statsminister betonade att säkerhetsmiljön i Finland och i Europa som helhet har förändrats sedan den ryska aggressionen.

Eftersom hela säkerhetsläget har förändrats på grund av Rysslands agerande påverkar det också finländarnas tänkande, sa Marin. "Vi kommer att börja diskutera våra framtida säkerhetsalternativ, och detta kommer att göras i parlamentet, i landets olika institutioner, som presidenten, såväl som mellan politiska partier och inom politiska partier. Diskussionerna kommer att vara djupgående", sa Martin.
Mari bekräftade att diskussionerna inte skulle ta lång tid. "Vi går snabbt, även om diskussionerna kommer att bli grundliga," sa Marin. Finlands nästa riksdagsval äger rum i april 2023.

Estlands statsminister Kallas sa vid en presskonferens att om det finska folket beslutar sig för att gå med i Nato kommer Estland att välkomna Finland med öppna armar. "Om du är rädd att detta kan försvaga försvaret av ditt land, kommer vi att bekräfta att så inte är fallet", sa Kallas.
"En anslutning av Finland och Sverige skulle göra Nato starkare, men enligt min mening skulle det också stärka Finlands och Sveriges egen säkerhet", konstaterade Kallas.

Finländarna har varit skeptiska till att gå med i Nato i decennier, men i slutet av februari, i en undersökning som gjordes efter Rysslands attack mot Ukraina, hade antalet anhängare av att gå med i Nato överstigit 50 procent för första gången i historien .

 

Hur är det då i Sverige? Ska det fortsättas att traska kring den heta gröten! Fast nog verkar det som om den blivit mer smaklig. Sverige och Finland är redan nu inbjudna att delta i den innersta NATO- kretsen. Nu och framöver. Så hur handlar Sveriges politiker inför beslutet? Det är trotts allt val i Sverige redan i september 2022.