1 öre mer för Mjölken!

Det är nog en hel del som minns den gamla slagdängan 1 öre mer för Mjölken, skriven av Ulf-Peder Olrog i början av 1950-talet. Nåväl, sedan dess har vi haft inflation och idag höjs ersättningen med 9,4 öre per kilo både för vanlig och ekologisk mjölk.

Efter höjningen blir det så kallade a contopriset för konventionell mjölk 534,3 öre per kilo och 612,4 öre per kilo för ekologisk. Det är bra förr producenterna och dåligt för den ensamstående mamman med fyra små barn, som dyker upp som exempel i de mest häpnadsväckande fall, vi andra klarar nog höjningen.

Jag är glad över att producenterna får rimligt betalt för sin produkt, men hur handlar vi? Vem har producerat mjölken i de märkeslösa, något lägre prissatta, som står i mjölkdisken? Vad är den mjölkens ursprung? Om det vet vi knappast något om! En svensk flaggan på förpackningen kan var en vis information, men när blir importerad mjölk svensk?

Böndernas lönsamheten måste öka om Sverige ska klara av både den gröna omställningen av lantbruket och öka vår livsmedelsberedskap. Men hur villiga är producenterna? För att lyckas behöver alla delar i kedjan från gård till konsument vara med och bidra. Vill vi det när vi väljer framför förpackningarna? Priset lockar, eller hur!
Kan vi konsumera mer mjölk när råden är att minska! Trotts att väldens befolkning ökar är de globala mjölkvolymerna stabila.

Fakta om Arla

Arlas 8 000 mjölkbönder, varav 2 000 i Sverige, är både ägare av företaget och leverantörer av mjölken. Tillsammans beslutar Arlabönderna om priset de får betalt i kooperativets sju nordeuropeiska länder. Priset baseras främst på protein- och fettinnehåll, samt den enskilda gårdens hållbarhetsarbete.

Gemenskapens elpriser!

EU-förordningen om el är tänkt att öka tillgången och jämna ut priserna i Europa. Slagordet är att kapaciteten ska användas mer effektivt, heter det. El ska ses som en vara med fri rörlighet som kan  överföras mellan elområden och länder. Under 2024 införs ett systemet, som kallas flödesbaserad kapacitetsberäkning.

Enligt  de simuleringar som Svenska kraftnät gjort  där det nya systemet körts parallellt med det gamla kommer kommer förändringen leda till prisökningar i Sverige. De resultat som upptäckts är att priset väntas stiga mest  i Mellansverige, i elområde 3.  Enligt Svenska kraftnäts simuleringar kan priserna där höjas med 17,5 procent. 

Redan idag har skåningarna tagit del av de högre elpriserna i Europa och klagat på att de inte får Norrlandspriser. Nu ska Mellansverige bli mer delaktiga i de högre Europeiska priserna.

 

Leve gemenskapen, DEN LEVE: 

HURRA,  HURRA, HURRA, HURRA!

Trasiga reaktorpumpar i Olkiluoto 3, Finland.

De fyra pumparna till den tredje reaktorn i Olkiluoto 3 har centimeter långa sprickor. Orsaken till skadorna är oklar. Det kan ta månader innan de repareras eller pumparna byts. Tryckvattenpumparna levererar kylvattnet både till reaktorn och el turbinen. Pumparna är en nyckeldel i kärnkraftverket. Utan fungerande pumpar ingen drift och är ett allvarligt fel.

Vad som orsakat sprickorna spekuleras det fritt runt. Det handlar om tryckvariationer i vattnet, främmande föremål materialutmattning eller att det finns något okänt material i pumparna. Konsekvenser om det händer något  när Olkiluoto 3 är full drift  skulle bli väldigt dramatiska. Särskilt om det händer när det är som kallats. Det skulle orsaka en stor brist på el i Finland och kraftigt påverka priset även i Sverige.

Självklart behöver frågan ställas om när (eller om) Olkiluoto 3 ska börja producera stabil el och bli en faktor som underlätta situationen i Finland och Sverige vad gäller pris och Europas  energikris. 

För högerregeringen i Sverige är ny kärnkraft den enda lösningen, om 10-15 år!

 

PS: Om Olkiluoto 3 kommer i stabil drift kommer Finland även i framtiden, trots en ambitiös men sent väckt vindkraftssatsning, att tvingas förlita sig på import från Sverige.

Vindkraft

Vindkraft; 

Det är en explosionsartad utveckling på vindkraften. Att följa hur storleken förändras över åren och hur produktionen av El ökar är imponerande. Vindkraften är nu den utan konkurrens det billigaste sättet att tillföra mer produktion till nätet. Ansökningar om att bygga vindkraft ligger nu på fyra gånger mer än dagens samlade el-produktion från vatten- och kärnkraft. under 2021 svarade vindkraften för en femtedel av Sveriges el-produktion.Vad vindkraften gett för årsproduktion 2021 och hur många de är kommer att finnas klart i april 2022.

Förutom vindkraften kommer nu även solkraften som utvecklas på liknande sätt som vindkraften fån marginell till betydande för el-produktionen. Endast med den skillnaden att utvecklingen startats de senaste åren på solpanelernas pris kraftigt sjunkit samt att för privatpersoner skatteavdrag ges.