Spetznaz och energi!

Det kommer att ta år för Ryssland att återuppbygga sin spetsnaz-specialenhet efter de stora förlusterna i Ukraina, skrev The Washington Post baserat på läckor från USA:s underrättelsetjänst. Enligt en läckt underrättelsebedömning led spetznaz specialstyrkor exceptionellt stora förluster.
Spetsnaz-enheter riktades  direkt till frontlinjen i Ukraina.  Enligt underrättelseuppskattningar förlorade 22:a Spetznaz-brigaden och en annan brigad mellan 90 och 95 procent av sina specialstyrkor. 

Ukrainas försvarsstyrkor redovisar den vanliga bedömningen av Rysslands förluster i kriget sedan den 24 februari 2022:
- Soldater cirka 181 090 (jämfört med föregående dag + 500);
- tstridsvagnar 3650 (+4);
- infanteristridsfordon 7069 (+16);
- flygplan 307 (+0);
- helikoptrar 293 (+0);
- artillerisystem 2784 (+7);
- mobila missiluppskjutningssystem (MLRS) 535 (+0)
- luftförsvarssystem 283 (+0);
- operativa taktiska drönare 2339 (+0);
- kryssningsmissiler 911 (+0);
- bilar och andra fordon, inklusive bränslebilar ca 5640 (+3);
- fartyg / båtar 18 (+0);
- specialteknik 321 (+1).

Vad ska vi tro om detta?

På fler områden påverkas rysk ekonomi där gasexporten begränsats och export av el till Europa stoppats.

Ett intressant område är  starten av Olkiluoto kärnkraftverket i Finland, som  från 17 april kommer att tillåtas  producera el med full kapacitet. Finland underskott av el och stoppet av import av rysk el kommer delvis att avhjälpas med Olkiluoto-reaktorn. Detta innebär en avsevärt förbättring av Finlands och Baltländernas försörjningstrygghet och en press ner av priserna. Men ett gammalt problem återstår och det är avsaknaden av  överföringskapacitet mellan Finland och Estland. Reaktorn i Olkiluoto 3, som skulle stå färdig 2009, trotts denna tidsram är inte överföringskapaciteten tryggad. Estlink 1 och 2 saknar överföringskapaciteten i många av dygnets  timmar men någon  Estlink 3-kabeln har inte bygds!

Priset på el i Baltikum har påverkas även av stillastående  kärnkraftverk i södra Sverige, där flera tusen megawatts produktionskapacitet föll bort.  

Utöver en SMR kärnreaktor  i Estland finns planer på nya storskaliga vindkraftsparker i Finland, Estland och Lettland vilka kraftigt kommer öka utbudet av förnybar energi på marknaden och som avsevärt kommer att sänker elpriset alla dagar och särskilt under vind rika dagar. Kvarstår bristen på överföringskapacitet i nord sydlig riktning från Finland till Polen.

Att ljuga eller glida på sanningen?

 Att ljuga eller glida på sanningen?

Dagen Partiledardebatt mötte Ebba Busch av ett skratt fån Magdalena Andersson (s), viket kan förstås!

Åter har Ebba Busch talat varmt om att hon stöttar de svaga i samhället. Ja det kan ju vara sant men då handlar det om små summor till väldigt många. Samtidigt så sänker hon skatten för de som har inkomster över brytpunkten. Sannerligen är det ett tillskott på tiotusen kronor till den rikaste gruppen i samhället. Kan  det vara tal om att då stödja de svagaste? Alla vackra ord till trotts men någon verkstad verkar det i de flesta fall inte bli. Hur ska den kvinnan kala av att i fyra år glida på sanningen. Utifrån sitsen som väljare kan inse frågan om det nu handlar om en inbiten mytomans handlingar. Som mytoman lever man i sin egen bubbla och det kan vara svårt att själv förstå hur illa det talet  hela tiden låter.

Ebba Busch har gjort något av en sport att förklara sitt stöd till än den ena än den andra gruppen i samhället. Och det kan ju i för sig vara riktigt men då sticker det verkligen i ögonen med den stora skattesänkningen för de rikaste. Än märkligare är att ständigt upprepa att alla energislag behövs, fast mest behövs kärnkraften. Så därför är det rimligt att sätta upp hinder för den elproduktion som är snabbast utbyggbar, nämligen vindkraften. Den skulle själv stå för sin kostnader för anslutning till stamnätet! Gäller samma regler för kärnreaktorer på nya platser att de ska bygga och betala sin anslutning? Frågan är inte särskilt aktuell för nya kärnkraftverk just nu, först efter 2030 och då är inte Busch kvar vi makten. För vindkraften finns planer på fördubbling av Sveriges elproduktion. Fast där är  det bromsen på som gäller.

Så hur blir väggen  framåt? Blir energipolitiken med Busch, på stället halt!

Trasiga reaktorpumpar i Olkiluoto 3, Finland.

De fyra pumparna till den tredje reaktorn i Olkiluoto 3 har centimeter långa sprickor. Orsaken till skadorna är oklar. Det kan ta månader innan de repareras eller pumparna byts. Tryckvattenpumparna levererar kylvattnet både till reaktorn och el turbinen. Pumparna är en nyckeldel i kärnkraftverket. Utan fungerande pumpar ingen drift och är ett allvarligt fel.

Vad som orsakat sprickorna spekuleras det fritt runt. Det handlar om tryckvariationer i vattnet, främmande föremål materialutmattning eller att det finns något okänt material i pumparna. Konsekvenser om det händer något  när Olkiluoto 3 är full drift  skulle bli väldigt dramatiska. Särskilt om det händer när det är som kallats. Det skulle orsaka en stor brist på el i Finland och kraftigt påverka priset även i Sverige.

Självklart behöver frågan ställas om när (eller om) Olkiluoto 3 ska börja producera stabil el och bli en faktor som underlätta situationen i Finland och Sverige vad gäller pris och Europas  energikris. 

För högerregeringen i Sverige är ny kärnkraft den enda lösningen, om 10-15 år!

 

PS: Om Olkiluoto 3 kommer i stabil drift kommer Finland även i framtiden, trots en ambitiös men sent väckt vindkraftssatsning, att tvingas förlita sig på import från Sverige.

Ryska federationen invaderar Ukraina, konsekvenser!

1932 -33 Stalins Svält av Ukraina, folkmord Holodomor.

 

Stalins idé var att straffa Ukraina. Med upp till  6 miljoner döda i svälten verkar inte vara nog för dagen ledare i Ryssland eller att erkännas i Sverige.

Ryska federationen invaderar Ukraina, vad får det för konsekvenser!

 

Efter 100 dagar beräknas de ryska förlusterna till 30.000 döda och 10% av all utrustning. 

Denna gång drivs ukrainare på flykt och en global svält skapas.

 

Den fria världen måste fortsätta att pressa den Ryska federationen genom att ge Ukraina den hjälp som behövs. Allt annat ger katastrofala globala konsekvenser.

Rysslands andra invasion av Ukraina har varit katastrofal. Det oprovocerade och onödiga kriget har resulterat i att 14 miljoner ukrainare har blivit flyktingar. Tusentals ukrainare mördats, och många har mist livet när det försvarat sitt land.

Hittills efter 100 dagar kan mer än 30 000 ryska soldater dödats. Trots den förödelse som kriget orsakat fortsätter allt utan slut. Ukraina är ett land inom Rysslands inflytandesfär, och kriget är ur Ryska federationen maktposition rättvist. Förhållandet mellan dessa länder måste lösas. Men det blir svårt när det ena landet hävdar att det endast finns angriparens, den starkes åsikt som ska gälla.

Vad leder invasionen (den särskilda operationen) till?
För det första har den ryska invasionen av Ukraina lett till en dramatisk ökning av gas- och livsmedels-priserna. Rysslands invasion har minskat utbudet av energi och mat globalt.
Enligt en färsk CNBC -rapport snurrar inflationen från jordbruksprodukter och energi utan kontroll. Med andra ord har dessa stigande priser lett till skenande inflation över hela världen. I Sverige ser vi det konkret vid bensinpumpen och att ekonomin för vissa företag kollapsar.

För det andra har Rysslands invasion av Ukraina förhindrat Ukrainas export av mat. Medan rika länder har drabbats av ekonomiska effekten av stigande livsmedelspriser, har andra kämpat för att få mat, främst i Afrika och Mellanöstern. Ryssland har placerat sin flotta vid Svarta havet och skapat en blockad. Kan blockaden inte brytas finns det en genuin oro för att en global svältkatastrof inträffar. I Sverige kan vi klaga på stigande matpriser och skrika högt på kompensation.

För det tredje och med tanke på den senaste tidens stigande energi- och livsmedelspriser och den ökade inflationen, oroar ekonomer för möjligheten av en global lågkonjunktur och i värsta fall stagnation i ekonomisk tillväxt. I Sverige ser vi stigande räntor och priser. Bostadsmarknaden är på väg att kollapsa.

Att återhämta sig från en lågkonjunktur går ofta långsamt. Detta är särskilt påtagligt då många länder fortfarande kämpar för att återhämta sig från de ekonomiska effekterna av coronavirus-pandemin. I Sverige har vi snart val där populisterna troligen kommer att ha stora framgångar.

Många känner oro över stigande priser, högre inflation, hunger i världen och potentialen för en global recession. Fortsätter Ryssland sitt oprovocerade krig i Ukraina kommer konsekvenserna att spridas globalt. Det är ytterst viktigt att de internationella samfunden att stoppa Ryssland och dess illegala krig.

Världen kan pressa ryssarna genom att implementera sanktioner mot Ryska federationen, och den måste ge Ukraina den hjälp som behöver för att slut på kriget. För vår del kommer vi i Sverige att få betala en del av Ukrainas räddning. Om Ryssland fortsätter sitt oberäkneliga beteende mot grannländer från det forna Sovjet, kommer världen att mötas av betydande och otrevliga konsekvenser. Även för grannländer till Sverige!

Kommer vi med vår trygghetsnarkomani att acceptera krympande köpkraft eller kommer vi att dras in i en spiral av överbud av löneökningar som inte leder någonstans utan endast skapar kaos?

Sanktioner mot Ryssland? Finsk Kärnkraft!

Sanktioner mot Ryssland ställer till det för den finska kärnkraften. Eter tio år försening gör den nuvarande  geopolitiska oron påverkan på arbetet hos Fennovoima, och kring finska investeringar i Ryssland.
Frågan om rysk kärnkraft i Pyhäjoki har fått ny aktualitet kring osäkerheten kring Rosatom ägare till en tredjedel av Fennovoima. Fennovoima ägs till över 60 procent av finska företag samlade i Voimaosakeyhtiö SF.  

Fennovoimas förberedelser för ett kärnkraftverk i Pyhäjoki har framskridit, trotts tio år av förseningar, något som borde uppmärksammas av svenska kärnkrafts förespråkare.
Fennovoima hade fått principtillstånd för att bygga kärnkraftverket både  2010 och på nytt 2014. Sedan företaget lämnat in en reviderad ansökan efter att beställa kärnkraftverket av Rosatom har kritik riktats mot beslutet. 

Nu väntar bolaget ändå på att regeringen som ska ge Fennovoima tillstånd att börja bygga. Stuk har redan en tid arbetat med säkerhetsbedömningen av  kärnkraftverket i Pyhäjoki.  Säkerhetsbedömningen  görs av Strålsäkerhetscentralen sedan är det regeringen som beslutar om tillstånd.
Arbetet på Fennovoimas kärnkraftverksområde på Hanhikiviudden i Pyhäjoki  pågår för fullt fram till idag, fast med tio års försening, mot ursprunglig tidtabell. Motgångarna för den finska kärnkraften fortsätter.  Hanhikiviudden är för övrigt ett natura 2000 område. Känns tillvägagångssättet igen med Cementa?

Oberoende av sanktioner blir det svårt för Fennovoima att genomföra sitt kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki. Fabriken där kraftverkets tryckkärl skulle tillverkas i konfliktzonen i Donetsk, kraftverket skulle förses med säkerhetsteknologi från väst. Det blir svårt för ryska Rosatom som entreprenör att nu fortsätta med bygget utifrån sanktioner mot halvledare.  Tanken att säkrhetskoponenter från väst ska används är även det et skl till att bygget av kärnreaktorn Hanhikivi 1 stoppas.

Vad händer med Putins agerande i Ukraina och sanktioner mot Ryssland?
 

Det är knappast troligt att ett undantag ges till Rosatom för ägande och bygge!

Ryssland sitter med starka kort på energiområdet. Alla länder beroende av rysk olja, gas och kärnbränsle borde få betydande signaler om att energitillförseln behöver förändras. Svenska Vattenfall var snabba med att stoppa leveranser av ryskt uran. Det är bara att hoppas på att  projekt för sol och vind forceras så att Europa får en tryggare energimarknad. Tyvärr kan det även bli så att allt blir kvar en längre tid i det gamla fossil beroendet, vilket EU kommissionen klart angett i sitt förslag om energi taxonomin i EU.

Fråga väckt i EU-parlamentet 2015

Det planerade kärnkraftverket Hanhikivi 1 i Finland skulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i Finland och Sverige.

Bottenviken är en världsunik, värdefull brackvatten‐ och landhöjningsmiljö som är mycket känslig för all miljöpåverkan. Från att ha varit en kärnkraftsfri zon i norra Europa skulle detta kärnkraftverk i Pyhäjoki förändra hela regionens framtida miljö och säkerhet.

Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av de svenska städerna Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Motståndet är starkt i både Finland och Sverige. Trots det beslutade Finlands regering den 18 september 2014 att bevilja Fennovoima det kompletterande principbeslut som företaget ansökt om.

Ryska helstatliga Rosatom är största ägaren i företaget Fennovoima. Rosatom ska dessutom bygga reaktorn och leverera ett specialbränsle som består av upparbetat uran. Den 30 december 2014 beslutade ryska regeringen att anslå 150 miljarder rubel (2,3 miljarder US-dollar) till bygget av Hanhikivi-reaktorn.

I Finland finns det i all fall en person med klara tankar, Sanna Marin.

Finland omvärderar säkerhetsriskerna med att låta ett bolag ägt av ryska Rosatom bygga en planerad kärnreaktor i landet, meddelar statsminister Sanna Marin.

Sanna Marins ställningstagande kan tolkas som att denna reaktor nu är helt avförd från att byggas ur riskbedömning och säkerhetsperspektiv av ryskt deltagande i projektet.

 

Slava Ukraini

Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL) Jag frågar därför kommissionen:

Har kommissionen tagit ställning till de negativa konsekvenserna för miljön och de säkerhetsrisker som kärnkraftverket i Hanhikivi kommer att medföra?

Anser kommissionen att det är förenligt med de gällande sanktionerna mot Ryssland att den ryska regeringen anslår 150 miljarder rubel till bygget av Hanhikivi-reaktorn?

Angående:  Kärnkraftverket Hanhikivi	Skriftligt svar

Parlamentsfrågor	6k  24k
2 februari 2015	E-001699-15
Frågor för skriftligt besvarande E-001699-15 till kommissionen Artikel 130 i arbetsordningen Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL)				1. I enlighet med artikel 41 i Euratomfördraget har Fennovoima Oy underrättat kommissionen om ett investeringsprojekt vid Hanhikivi. Kommissionen håller på att diskutera med investeraren om alla aspekter av projektet som är relaterade till målen i fördraget, som kärnsäkerhet och försörjningstrygghet. När utvärderingen slutförts kommer kommissionen att meddela Finland sina synpunkter. Enligt artikel 37 i Euratomavtalet ska Finland lämna allmänna upplysningar till kommissionen minst sex månader före ett eventuellt godkännande av utsläpp av radioaktivt spillvatten från Hanhikivi. Med dessa upplysningar som underlag kommer kommissionen att fastställa om genomförandet kan medföra kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat. Sedan kommer kommissionen att yttra sig. Medlemsstaterna måste också se till att en miljökonsekvensbedömning görs av anläggningarna(1). 2. Hittills har kärnsektorn undantagits från EU:s sanktioner mot Ryssland. Såsom anges i EU:s strategi för energitrygghet(2) bör särskild uppmärksamhet dock ägnas åt investeringar i nya kärnkraftverk som byggs inom EU med användning av teknik från andra länder än EU, så att dessa anläggningar inte bara är beroende av en enda leverantör. Därför tar kommissionen hänsyn till diversifiering och försörjningstrygghet i sin bedömning av nya investeringsprojekt. Så var fallet när Euratoms försörjningsbyrå godkände försörjningsavtalet för anläggningen i Hanhikivi. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Bryssel, 28.5.2014, COM(2014) 330 slutlig. (1) På grundval av direktiv 2011/92/EU och Esbokonventionen. (2) Parlamentsfrågor  6k  28k 28 april 2015 E-001699/2015(ASW) Svar från Arias Cañete på kommissionens vägnar Frågans referensnummer: E-001699/2015

Energi till vilket pris?

I Sverige har röster höjts för bevarande av kärnkraften. de rostiga och all mer osäkra verken önskas bibehållas. Utan att ta hänsyn till marknaden verkar dessa förespråkar agera enögt. PRISET FÖR NY SOLEL OCH VINDEL HAR DRASTISKT MINSKAT. Priset för nu KÄRNKRAFT har drastiskt ÖKAT. HUR SKA VI BETE OSS? Marknaden har utanför den politiska svären agerat. Upptäckt att kärnkraften och fossileldat inte är lönsamt.

I den framtida el-balansen är både solel och vindkraft resurser som inte är reglerbara. När solen lyser och vinden blåser störtdyker elpriset. Detta borde vara positivt för elkunderna. Den oreglerbara vindkraften kan hundrafalt förse oss med energi fast med förbehållet att det inte alltid blåser. Solelen är idag knappt en procent av produktionen men förväntas i framtiden få en betydligt större andel. 

Kärnkraften är inte lämpad för att stå för regleringen utan här är det vattenkraften som redan idag klarar den uppgiften. För att den regleringen ska bli bättre behövs större kraftöverföring i våra stamnät. 

I Finland oroas man av nedstängning av svensk kärnkraft. Själva bygger man ny kärnkraft. Samtidigt behövs i Finland en kraftig förstärkning av överförd kraft från Sverige och Norge. Den nya kärnkraften behöver få ledningar så att den kan levereras! Från Sverige förväntas en kabel Wasa Umeå på 600MW och över Torneälven en tredje luftledning på 700MW och från Norge en lyftledning på 600MW. Allt detta som säkerhet att få kraft till Finland när det nya kärnkraftverket står klart. Givetvis kan elen gå från kärnkraftverket att täcka behov i Sverige och Norge.

Var har vi reglerbar kraft förutom i de svenska stora älvarna? När kärnkraften kom på 1970-talet lades ett stort antal mindre kraftverk ned i Sverige, dessa motsvarar ca två kärnreaktorer. En del av dessa var möjliga att delta i regleringen av el-mängden. En återställning av en del av dessa kraftverk kan ge ett bidrag till ökad reglerbar kraft. Dock är det i Norge en betydande utbyggnad av reglerbar vattenkraft kan ske. Det har till nu inte hänt då Norge idag har ett betydande överskott på el. I framtiden finns inget el-överskott! Norge kommer att få incitament och bygga ut reglerbar vattenkraften, så även i mindre utsträckning Sverige.

Det byggs kablar inte bara mellan Sverige och Finland. Det finns kabel till Lettland, Polen, Tyskland och Danmark. Kablar som överför vatten- och vindkraft mellan länderna. Ibland, mycket sällan behöver Sverige smutsig kol-el från Danmark eller Polen, fast oftast exporterar Sverige elöverskott över dessa kablar. Kabeln till Lettland har medfört att elpriset i de baltiska länderna halverats mot det pris Ryssland kräver. Kablarna fungerar som immunitet mot de ryska energipolitikens maktutövande. De norska kablarna mot Tyskland minskar det ryska inflytandet i energisektorn.

I betraktande av den svenska avvecklingen av äldre kärnkraftverk är det enkelt att konstatera att husägare sätter upp soldrivna el-paneler i en omfattning som är både bra för el-balansen som för husägarens ekonomi. Denna el som produceras förbrukas lokalt vilket klaras av befintliga nät som kan utnyttjas bättre. Utbyggnaden av vindkraft kompenserar snabbt mer än den avvecklade kärnkraften.

Ska vi vara ärliga så är det svårt att förstå de som talar om brist på EL! Denna brist finns enbart i vissa områden som t.ex. Stockholm, Malmö och Göteborg, där man lägger ner sina fossileldade kraftverk och inte ersätter dem med något bättre. I Stockholm lär det inte finns  ett enda vindkraftverk!?

Kostnad kärnkraft?

Det är svårt att uppskatta kostnaden för nya anläggningar, som kan tänkas byggas om 5 – 10 år, av en rad skäl. Ett skäl är att det nästan inte byggts någon ny kärnkraft i Västeuropa och Nordamerika under de gångna 30 åren, så det finns mycket få realistiska referenser. Om man ska sätta igång att bygga mycket ny kärnkraft måste man göra en nystart, som kan bli dyr. Erfarenheten från det finska reaktorbygget i Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar allra tidigast 2018. Ett identiskt reaktorbygge i Flamanville i Frankrike är också kraftigt försenat och mycket dyrare än planerat. Elforsk citerar en rad olika kostnadsbedömningar som i de flesta fall ligger högre än den egna bedömningen.

I Storbritannien planeras ett par nya stora reaktorer i Hinckley Point i Somerset. Markarbetena har redan inletts, men många undrar om bygget kommer att fullföljas eftersom man redan talar om kostnadsproblem. Den brittiska regeringen har garanterat investerarna ett pris på elen på 92,5 pund per MWh, eller drygt 1 kr per kilowattimme under 35 är, inklusive indexuppräkning. Elforsk anger en kostnad för kärnkraft på 54 öre/kWh, bara halva kostnaden mot den brittiska garantin. Det är inte trovärdigt, om man inte kan ange goda skäl. Vem tror att vi i Sverige kan bygga billigare och snabbare än i Finland, och till halva kostnaden jämfört med bygget i Storbritannien?

Källa: https://www.svebio.se/press/blogginlagg/vad-kostar-det-att-bygga-ny-karnkraft-och-vindkraft-har-elforsk-raknat-ratt/ 

Risken med kärnkraft är inte endast en förödande olycka, än mer verkar ekonomiska skäl tala för att marknaden överger den formen av energiproduktion när atomvapen inte längre är ett mål och att alternativa utbyggnader av energiproduktion är mer kostnadseffektiva.

Kärnkraften omöjlig!

Kärnkraftdebatten i Sverige blev näst intill omöjlig efter Centerpartiets sidbyte. Signalen till aktörerna blev att regeringen offrade de förnyelsebara alternativ för att fokusera på en ny kärnkraftsutbyggnad. 
Regeringspartierna sätter i debatten ensidigt den miljöfarliga kolkraften mot den riskfyllda kärnkraften. Alliansen hävdar att kärnkraften är enda lösningen på energibehoven. Den opposition i Centerpartiet som tidigare fanns mot kärnkraften är idag bortglömd.

Det farliga med alternativen är att vindkraftssnurror är farliga. Avfallshanteringen av vingarna är olöst, bladen ger skuggeffekter och bullrar. För att inte tala om det skyddsavstånd på 300 m som krävs. Allianspartierna tog under den gångna mandatperioden bort förbudet mot att bygga nya säkra kärnkraftreaktorer. Det har visat sig att nya ”säkra” kärnkraftreaktorer blir väldigt kostsamt. har Kraftverket "Olkilouto" i Finland hittills kostat tre gånger så mycket som det beräknades kosta. Vem har råd att betala vad den elkraften kostar?

Haveriet i Tjernobyl ses av många som en parantes, fast att det har gått 24 år sedan den stora olyckan pågår den även idag och vi påverkas av dess effekter under hundratals år framöver. Se enbart på rennäringen och de förgiftade sjöarna i Hälsingland. Idag föds missbildade barn i en stor del av Ukraina och Kazakstan. En kvardröjande konsekvens är att i orten Semipalatinsk aborteras i två tredjedelar av alla foster bort som följd av strålningen.
I media bedyrar experterna att Sverige inte är som Japan. I riksdagen säger folkpartiets Eva Flyborg:
- Vi kan inte dra några slutsatser för vår egen del, men ödmjukt ta till oss de lärdomar som går att få.
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) säger:
- Vi behöver en säker energiförsörjning med stabila och rimliga priser annars riskerar de 200 000 som arbetar i bas­industrin att mista sina jobb.
Lite senare säger hon »kärnkraften är redan säker«.

Sammantaget tycks ingen i riksdagsdebatten ha ändrat åsikt om någonting efter olyckan i Fukushima. Miljöministern påpekar att ingen gick till val på att stänga kärnkraften nu, och undrar varför socialdemokraternas Lars Johansson, som talar för avveckling, varför (S) byggde kärnkraften?
Riksdagsdebatten berör inte den känsliga frågan om de svenska verken inte borde drivas med inhemskt uran? I boken Uranbrytning i Sverige? av Holmstrand/Lindholm (utgiven av Naturskyddsföreningen 2010) finns en talande framtidsbild från södra Storsjön i Jämtland, där ett prospekteringsföretag åskådliggör de arealer för dagbrott och gruvavfall som behövs. Enbart dagbrottet är på cirka 14 kvadratkilo­meter.
I motsats till uranbrytningens konsekvenser finner vi på svar på frågan. Är inte uranbrytning skadligt för människor och miljö?
På http://www.framtidensenergi.nu/artiklar/2009/mars/11-fragor-och-svar-om-karnkraft/
läser vi
”Liksom all annan gruvbrytning sker miljöpåverkan i samband med uranbrytning.  Samtidigt innebär uranbrytning en väsentligt mindre påverkan än t ex kolbrytning. För att utvinna samma mängd energi som det finns i 3 000 kilo stenkol behövs det bara 50 kilo uranmalm. Precis som vissa metaller måste även uran lakas ur malmen. Miljökraven på gruvdrift har skärpts under åren men mer kan göras. Idag finns en internationellt erkänd miljöcertifiering för kärnkraft, som också omfattar uranbrytningen och anrikningen. Det finns heller ingen medicinsk forskning som visar på ett samband mellan låga doser strålning och cancer. I alla studier där förhöjd risk för cancer har misstänks, tros undermåliga arbetsförhållanden, dålig ventilation och bristande information vara orsaker.”

För människor som tar risken att leva med oron för nästa kärnkraftsolycka blir det rimligare att ha perspektivet av att avveckla kärnkraften. Det är i grunden inte en ekonomisk eller en miljöpolitisk fråga utan det handlar om vårt sätt att leva och fördelningen av resurser. Var finns de styrandes information om riskerna med att använda kärnkraft? När blev kärnkraften ett billigt och säkert energislag? Och till sist, vad är vi beredda att offra för kärnkraften?

Energiförbrukarna kartlagda

Endast en av fem svenskar oroar sig över sin elförbruknings påverkan på miljön. Att spara pengar är den främsta anledningen att minska energikonsumtionen. En majoritet av Sveriges befolkning låter sina elektroniska prylar stå i standbyläge motsvarande all vindkrafts el.

Energimyndigheten, som länge arbetat med att effektivisera energianvändningen och ser att det inte lyckas så bra. Det finns elförbrukning som inte gör någon nytta alls. Nästan två procent av Sveriges totala elförbrukning utgörs av hemelektronik som får stå i standbyläge, en siffra som motsvarade den sammanlagda elproduktionen från Sveriges vindkraftverk 2009. Elen skulle räcka åt att värma upp fler än alla villor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

De flesta tänker inte på att det finns apparater som står i ständigt standbyläge hemma, såsom TV, skrivare, spelkonsoler, modem, telefonladdare, eltandborstar, med mera. Ett hushåll skulle kunna spara upp mot 1 000 kronor per år genom att stänga av hemelektroniken helt när den inte används.

Undersökningen visar också att låginkomsttagare är betydligt känsligare för ekonomin så de slår av strömmen flitigare än höginkomsttagare. Desto yngre målgrupp som tillfrågades, desto mindre benägen är man att helt stänga av elen. En majoritet, 56 procent med övervikt av män, tycker det är ”besvärligt” att helt stänga av hemelektroniken. Stockholmare är sämst på att se över sin energiförbrukning och att tänka på sambandet mellan El och miljö.

SKOP-undersökningen genomfördes under december 2010. Den bygger på enkät ställd till 1 664 personer mellan 18-84 år.

Bakgrundsfakta om undersökningen

Att storstadens innevånare saknar kontakt med naturen är helt rätt. Det är enkelt att konstatera då den trådlösa tekniken och att ständigt vara uppkopplad breder ut sig allt mer. För var ny generation av mobil kommunikation behövs ytterligare ett kärnkraftverk. Så vad då? Med den utveckling som samhället har där energi inte ses som en begränsningsfaktor för vilka saker vi kan leka med blir det så! Att miljön får vika och vi i allt högre fart rör oss mot stupet. Ett konstaterande som alltid gällt så länge någon kan tjäna pengar på en förstörd natur.

Affärer som vanligt gäller alltid och givetvis ha det sista för att känna (syntetisk)lycka.

Lee Tok

Energibolagets VD har pantsatt hela energi-koncernen.

Energibolagets VD har i ett avtal med utländska myndigheter pantsatt hela energi-koncernen.

En kärnkraftsolycka i utlandet kan leda till skadeståndskrav som driver det svenska bolaget i likvidation.
Näringsminister Mas Ols är helt ovetande om saken.

Vattenkrafts VD skrev i juni 2008 under dokumentet som reglerar skadeståndsskyldigheten vid en eventuell olycka på något av Vattenkrafts kärnkraftverk i Tyskland vilket betyder ett obegränsat skadeståndsansvar, i praktiken innebär att hela Vattenkraft-koncernen pantsatts. Svenska folket har pantsatt sin vattenkraft och kärnkraft till Tyskland. Det är i det läget förvånande att Vattenkraft vill bygga mer kärnkraft både i Sverige som i England.

De stora tillgångarana av EL-kraft kan vid en kärnkraftsolycka i Tyskland bli helt tysklandsägda med enorm kapitalrisk för det svenska folket. Vad är det för spel med våra tillgångar som denna person spelar. Har han miljardfallskärm och tröttnat på att arbeta för att göra detta.

Var och en som tidigare talat väl om kärnkraften måste nu inse att den är ett enormt risktagande. Vattenkraft skall omedelbart stänga av sin Tyska kärnkraft och monter ner verken. Det är den billigaste och säkraste lösningen på denna dumhet som svenska folket utsatts för.

Näringsminister Mas Ols hävdar nu att hon inte anser detta som en acceptabel ordning. Nej mer som ett svek. I nästa andetag säger hon att något nytt kärnkraftverk i Tokstad blir det under inga förhållanden tal om. För några är detta en glad nyhet och arbetet med att sätta upp vindkraftverk fortsätter.

Kostnadseffektiv kärnkraft!

Industrikraft och Vattenkraft gör ett utspel om kostnadseffektiv ny kärnkraft sedan ett äldre vindkraftverk tappat en rotor. Vindkraft är extremt dyr och helt onödig i termer av effektivitet, kostnader och energiförsörjning.

Erfarenheter från Finland visar att ny kärnkraft inte bara är fullständigt oekonomiskt och oproportionerligt dyrt. Konstruktionen av Olkiluoto 3 skulle kosta 2.5 miljarder Euro, men det senaste budet landar på nästan 6 miljarder Euro. Samtidigt har byggtiden mer än dubblerats och satsningen har fullständigt slagit undan fötterna på utvecklingen av förnybar energiteknik. Var slutnotan och färdigställandet landar vet ingen endast att all ny energiproduktion blir dyrare än redan byggd kraft. De nya kärnkraftverken i Sverige beräknas optimistiskt kosta mellan 40-60 miljarder kronor, helt i paritet med slutnotan för Olkiluoto 3. Tokstads planerade kärnkraftverk ska nu tvingas till dyra försäkringar. Risken vid en hårdsmälta kan tvinga Tokstad i konkurs. 15 miljarder eller inlösen av Tokstad vill den bakåtsträvande allinsen tvinga på Tokstadenergi.

Ny kärnkraft dras med exakt samma problem med radioaktivt avfall, uranbrytning och strålningsrisker som de gamla. Dessutom är vindkraft med kringflygande rotorblad helt onödig. Den vindkraftsutbyggnad som görs i Tokstad är så liten att den i framtiden knappt kommer att täcka 20% av El-energin.

Det enda vi vet är att miljöproblemen garanterar att det blir ett långsiktigt hållbart energisystem som ger en rad samhälleliga fördelar.